Fråga en Biolog

Vad kan detta vara för krabat? Den var vackert blå och omkring 8 mm lång. Jag såg den vid kusten strax öster om Karlshamn.

Som följdfråga undrar jag om skalbaggar har full storlek från början av sitt liv, eller om de är små och växer till sig?

Det här är en skalbagge i familjen bladbaggar (Chrysomelidae, med knappt 300 arter i Sverige) som heter allövbagge, Agelastica alni. Som namnet antyder lever den på al, hos oss särskilt klibbal (Alnus glutinosa). Det är en ganska typisk bladbagge, som liksom många andra arter har kraftig metallglans, kullrig kroppsform och ganska kraftiga ben. Allövbaggen är ett vanligt djur på våren och försommaren, och ganska snart kommer ni se baggens larver ätandes på albladen. De kan göra ganska stora gnagskador på enskilda träd och buskar.

Skalbaggar har det som kallas för ”fullständig förvandling”. Det betyder att de börjar sitt liv som ett ägg, därefter har ett larvstadium och ett puppstadium, och sedan kläcker ut som en fullbildad skalbagge. Det är samma slags livshistoria som bland annat fjärilar har. När skalbaggen väl kläckt från puppan växer den inget mer. Däremot kan olika individer av samma art variera ganska stort i storlek. Det finns en viss ärftlighet i det, men miljöpåverkan som till exempel näringstillgång och temperatur under larvstadiet är mycket viktigare utslagsgivare för hur stor en skalbagge blir som vuxen. Samma sak gäller många andra insekter också. Insekter som inte har fullständig förvandling har i stället ”ofullständig förvandling”. Dessa djur går igenom flera olika larvstadier där de ser ut som små kopior av de vuxna djuren. För varje nytt larvstadium byter ”larven” hud. Det här gäller vanliga djur som bland annat gräshoppor och vårtbitare, och förklarar varför vi inte hör gräshoppor spela förrän på högsommaren. De är nämligen i sina tysta larvstadier under vår och försommar!

– Andreas Nord

juni 17, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Häromdagen fotograferade jag en lustig, långbent humla (eller?) i Botaniska trädgården här i Lund. Vad är det för något? 

Den långbenta humlan är alls ingen humla! Tittar du noggrant ser du att den bara har ett par vingar, medan humlor och andra steklar alltid har två vingpar. Så det här är faktiskt en fluga som förs till den i Sverige ganska lilla familjen svävflugor (Bombyliidae). Din art heter ”stor svävfluga” på svenska, och Bombylius major på vetenskap. De är faktiskt ganska lika olika bin. Det engelska namnet är ”biflugor” och i Danmark kallas de humleflugor!

Men svävflugorna har faktiskt en annan koppling till bin också – de är nämligen parasitoider på olika arter av solitärbin. Honan patrullerar kring solitärbins boöppningar och passar på att lägga ägg i boet när bihonan är borta. Ägget kläcks. Sedan äter svävflugelarven först upp bilarvens pollenförråd, och därefter sätter den i sig bilarven också. Ganska otrevliga typer alltså, men icke desto mindre en fascinerande livshistoria.

– Andreas Nord

juni 15, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det här grävlingsspillning? Eller vad kan det annars vara? 

Min magkänsla är att det här spillning från en tamkatt, eftersom den är så tydligt segmenterad och ganska avlång. Det går dock inte heller att utesluta spillning från en tamhund, tycker jag. Grävling är dock osannolikt, även om dess spillning är väldigt varierande. Ofta ligger den i små toalettgropar, men inte alltid. I regel är den dock betydligt lösare än såhär, och den är nästan aldrig tydligt segmenterad.

Vad tror du, kan platsen där du hittat spillningen vara en sådan där katter eller hundar ofta går? När det gäller katter är vi ju vana vid att de gräver ner sin spillning, men det är en sanning med viss modifikation: inom ett revir vill katter inte alltid skylta med sin närvaro, men i utkanten av reviret kan de gärna markera att ”här finns jag” lite extra!

– Andreas Nord

juni 13, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta för insekt? Jag har fått in några stycken i huset på södra Öland de senaste dagarna (28-30/5). De är omkring 1 centimeter långa, från spröt till stjärtpigg. Är det något skadedjur?

Det är en parasitstekel av något slag. Det är ofta det när antennerna är långa och slanka och har väldigt många (fler än 16) segment, och huvudet är litet, runt och tydligt avsatt.

Vi har flera tusen olika kända arter i Sverige, och säkerligen minst några hundra som återstår att upptäcka. Något för den hugade att ta sig an, med andra ord! Just vilken art det är kan vi tyvärr inte avgöra från den här bilden. Julia Stigenberg och Mattias Forshage på Naturhistoriska Riksmuseet är bra på de här djuren och kan kanske komma närmare en art-, eller åtmistone släktes-, bestämning.

Parasitsteklarna är aldrig skadedjur såsom vi brukar tänka på sådana. Däremot lägger alla parasitsteklar sina ägg i andra insekter eller i deras larver. Parasitstekellarven äter sedan upp värddjuret inifrån, och ut kommer en vuxen stekel. Därför är de ju i allra högsta grad skadedjur för värddjuren, men som sagt aldrig för oss. Sambandet mellan parasitstekel och värd kan vara nog så intimt, och många parasitsteklar utnyttjar bara en enda, eller ett fåtal, värdar. Det här parasit-värd-förhållandena är ofta dåligt utredda och förtjänar mer uppmärksamhet – här finns mycket att lära sig om såväl arternas släktskap som deras ekologi och evolution. 

– Andreas Nord

juni 10, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sent igår kväll, i slutet av maj, hörde jag via det öppna fönstret att det skreks utanför. Jag tror att det är en rovfågel av något slag. Jag stack ut telefonen och lyckades spela in det höga ljudet. Nu har jag lyssnat och jämfört via appar och på webben, men blir inte säkrare på lätet. Vad är det för fågel? Eller är det en fågel ens?

Det där låter som en kattuggla, Strix aluco, om än kanske en ovanligt entusiastisk sådan. Ropet brukar vara lite kortare, man brukar säga att det låter som ”klä-vitt”. Den här ugglan drar ut lite på lätet och får till detta skriandet istället, men det är inte ovanligt att dom låter så här.

– Per Henningsson

juni 8, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har en gammal pil på ön Löparö i Stockholms skärgård. För ett år sedan upptäckte vi att det växte svamp på trädet. Den hade letat sig in i stammen. Vi började hacka ur det det som såg skadat ut och insåg att det var ungefär två tredjedelar av stammens diameter.

Vad är det för svamp, och kan trädet behandlas mot detta? Kommer trädet garanterat att dö? Hur många år får vi med trädet? Det är trädgårdens hjärta ❤️‍🩹

Om vi börjar med vilken svampart det kan tänkas vara, så blir det en gissning, om än ganska kvalificerad. Men svampbestämning från bilder är alltid svårt! Byggt på trädslag, att det ser ut vara huvudsakligen vitröta och fruktkropparnas utseende så är min gissning rökticka, Bjerkandera fumosa. Men det är nästan säkert flera arter inblandade. Rökticka är en ganska vanlig ticka på olika Salix-arter, som pil, särskilt om trädet varit återkommande beskuret/hamlat och det ser ditt träd ut att vara. Beskärningen orsakar skador och ger möjligheter för svampsporer att gro och etablera sig.

Som du skriver är det ett gammalt träd och flertalet gamla träd är infekterade av mer eller mindre aggressiva nedbrytande och/eller parasitiska svampar. Det är en naturlig del av dess åldrande. Processen i ditt träd började för länge sedan och det är ingenting du kan göra något åt, men det kommer säkert att leva i många år till, i varje fall delvis grönskande, och efter det är det en bas för mycket annat liv: insekter, svampar, fåglar, med mera.

Ett bra exempel på hur länge träden kan leva med rötskador är de kvarvarande skånska pilevallarna. Träden där är nästan alltid ihåliga, men lever vidare väldigt länge ändå. Så var stolt över att du har en rik källa till stor biologisk mångfald på tomten och du ska absolut inte rensa ur det halvt nedbrutna innanmätet (innanmätet kallas för ”mulmen”). Den är livsrum för en massa andra organismer! Du bör av samma anledningen inte heller ta bort trädet helt när det väl ger upp sitt eget liv. Nedbrytning av ved är en, ofta, långsam och alltid komplicerad sak, med många inblandade organismer – bakterier, insekter, svampar i olika kombinationer och i olika ordning och ofta förutsättningar för varandra. Om det finns mycket skrivet och säkert ännu mer kvar att ta reda på!

I landskapet idag är det stor brist på död och/eller döende ved, så alla sådana här träd är väldigt värdefulla. ”En levande skog kräver döda träd!”

– Sigvard Svensson

juni 7, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vad detta är för småkryp och vilket eller vilka kryp det är som lämnar sådan här små skal som nästan ser ut som små frön och sådana här vita ägg? Jag har hittat dem inomhus. Äggen har jag även hittat i vår husvagn.

Det här är en litet blandad kompott, men bilderna är såväl små som oskarpa så det är svårt att ge definitiva besked.

Djuren på pastahjulen är någon av vivlarna (skalbaggar alltså) i släktet Sitophilus. Hos oss har vi tre olika; risvivel, kornvivel och majsvivel. De är ganska svåra att skilja åt även under lupp, men alla är skadedjur som lever inomhus av spannmål eller annan torrskaffning. Det kan bli ganska besvärligt med dem, så försök att hitta paketet djuren är vanligast i, släng det, och städa resten noggrant. Väl tillslutna behållare i skafferiet är sedan vägen framåt. Om problemen inte går att lösa med städning är det bra att kontakta Anticimex.

Den lilla avlånga saken med hår på kan kanske vara larven av en änger; en ganska stor grupp av skalbaggar som äter olika slags dött organiskt material och kan uppträda som skadedjur (om än sällan allvarligt). Den ser kanske lite väl symmetrisk och kort ut för det, men kanske luras bilden. Om det är en änger är den mest sannolika boven baserat på larvens utseende museiänger, Anthrenus museorum, eller någon närstående. Här är det bra att hålla uppsikt och avlägsna larver eller vuxna skalbaggar ni hittar. Det gäller också att undersöka särskilt filtar av ull, gamla kuddar med tagelstoppning eller pälsverk som ni kanske har hemma.

I övrigt tycker jag mig kunna identifiera ett frö från någon slags björk (den ljusbruna och litet kantiga saken). Det är vanligt att sådana blåser in utifrån. De vita formationerna är inga insektsägg. Jag vet inte riktigt vad det kan vara i stället, men om jag spekulerar utifrån bilderna undrar jag om det inte kan röra sig om någon slags svamp, men jag har svårt att avgöra om det ens är något som lever.

– Andreas Nord

juni 3, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag såg den här stekeln i naturreservatet vid Frösslundabäcken på Öland den 16 maj. Jag har letat lite här hemma och har kommit fram till att det verkar vara någon slags vägstekel. Kan det stämma?

Någon vägstekel är det inte. Jag tycker snarast att det ser ut som en grävstekel i släktet Podalonia – sandsteklar. Det är stora och präktiga grävsteklar som lever på öppna, sandiga, marker där de jagar olika nattfjärilslarver som föda åt sin egen avkomma. Vi har tre olika arter i Sverige, och alla är påträffade på Öland. Jag är ingen stekelexpert och vill därför inte uttala mig om just vilken av arterna det rör sig om. Gissningen på vägstekel är annars inte så tokig, eftersom det brukar handla om just rödsvarta steklar med långa ben som snabbt springer fram över marken. Utöver en del mikroskopkaraktärer på mellankroppen kan en säga att grävsteklar har proportionellt sett större huvud, kortare antenner, och kortare ben jämfört med vägsteklar.

Här finns en utbredningskarta med svenska Podalonia-fynd.

– Andreas Nord

juni 1, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Denna insekt kröp på altanen i Spanien (Costa Blanca) nu i början av maj. Den var 2 centimeter lång. Det ena benet verkar väldigt långt. Det är nog skadat. Vad är det för något?

Jag tycker att det ser ut som en bladbagge i släktet Lachnaia, som alla har en mer eller mindre sydlig utbredning i Europa. Det tycks vara en hane, vilket framgår av de väldigt långa benen och fötterna. Det finns inga Lachnaia-arter i Sverige. Här finns emellertid en ganska nära släkting som heter myrsäckbagge, Clytra quadripunctata, vars larv utvecklas i stackmyrebon.

– Andreas Nord

maj 30, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan ni med ledning av dessa bilder avgöra vad det är för blomma på bilden?

Det är en skatnäva, Erodium cicutarium, som växer på ganska lucker mark, gärna med mycket sand. Liksom många andra nävor har den rosaaktiga kronblad, men till skillnad från våra andra arter har skatnävan parflikiga blad. På engelska heter den ”storksbill” (storknäbb) – titta på fruktämnena i nederkant på din bild så förstår du varför!

Skatnävan är en spännande växt eftersom den har en speciell metod att sprida sina frön. När fröna är mogna har själva frökapseln som omger dem (det är frökapseln som bildar ”näbben”) börjat torka ihop. När näbbarna är tillräckligt torra ändrar de form från att vara raka till att bli spiralformade. Det frigörs så mycket energi den här processen så att fröet med omgivande frökapsel katapulteras iväg.

När fröet kommer i kontakt med den fuktiga marken rätar spiralformen ut sig igen. Varför är det häftigt? Jo, för att när det sker blir hela fröämnet som en liten borr som borrar ned fröet i marken. Nedan ser du två videos på fenomenet:

– Andreas Nord

maj 27, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar