Andreas Nord
Jag är fågelfysiolog och forskar på hur fåglar hanterar extrem kyla och värme och hur olika förhållanden under utvecklingen påverkar hur de fungerar som vuxna. Särskilt intresserad är jag av djur i polarområden. På fritiden är jag en hängiven entomolog med specialkompetens inom skinnbaggar och skalbaggar. Det är jag som är ansvarig för driften av Fråga en Biolog. Frågor om bloggens funktion eller tillgänglighet kan du ställa till mig. Jag kan också hjälpa till att förmedla presskontakter.
Jessica Abbott
Jag är evolutionsbiolog, och min forskning handlar framförallt om hur och varför könsskillnader utvecklas. Jag jobbar med olika modellorganismer.
Olle Anderbrant
Jag forskar om kemisk ekologi, t. ex. om hur insekter finner sin mat och partner med hjälp av doftsignaler. Flera av de arter jag studerar är skadegörare i jord- eller skogsbruk och därför är jag även intresserad av växtskydd som tar hänsyn till ekologiska och evolutionära aspekter.
Georg Andersson
Jag har ett brett intresse av miljövetenskap och ekologi och är specialiserad på pollinerande insekter och pollinering. Framförallt studerar jag hur pollinering påverkar, och påverkas av, jordbruket och matförsörjningen, både lokalt och globalt.
Stefan Andersson
Stefan Andersson bedriver experimentell forskning om växters diversitet, evolution och pollinationsbiologi. Är speciellt intresserad av blommors genetiska variation och evolutionsmöjligheter. Stefan undervisar också på botanik-, floristik- och ekologikurser.
Bodil Enoksson
Jag har främst studerat vår mesta stannfågel, nötväckan, men även dvärgmöss, en art med oklart ursprung i Sverige. Hemma har jag haft ett otal husdjur av olika de slag (från bin till hästar). Jag reser gärna, hellre till exotisk natur än storstäder. På hemmaplan har jag, förutom just nu hund, katter, höns, bin och några smärre djur, en rejäl trädgård att försöka hålla viss ordning på. Får jag tid över från detta blir det nog helst en bok. Och jag tycker att biologi är jättekul!
Mats Hansson
Jag är molekylärbiolog och arbetar mycket med DNA och proteiner. Främst är det växter jag studerar. Sädesslaget korn är en favorit.
Per Henningsson
Min forskning handlar om aerodynamik och flygbeteende hos alla tre (nu existerande) djurgrupper med flygförmåga – alltså fåglar, insekter och fladdermöss. Jag gör ibland studier i fält, men mycket av min forskning sker i vår vindtunnel där jag kan studera detaljerna om hur djur flyger. Jag är intresserad av både aerodynamik och kinematik. Aerodynamikdelen handlar om att visualisera luftflödena kring djurens kropp och vingar och använda dessa för att beräkna krafter och flygeffektivitet. Kinematikdelen handlar i sin tur om hur djuren skapar dessa luftflöden genom att röra vingar och andra kroppsdelar under flygningen. Jag är också fågelskådare och är allmänt intresserad av natur och spenderar mycket tid ute. Jag älskar djur och i familjen har vi hund, katt, undulat och höns.
Åke Lindström
Mitt huvudintresse är vilda fåglar och deras ekologi. Jag studerar främst frågor som rör hur många fåglar det finns och i vilken mån de ökar eller minskar i antal, samt vad som i så fall orsakar sådana antalsförändringar. Flyttfåglarnas spännande resor i tid och rum ligger mig också mycket varmt om hjärtat.
Anders Nilsson
Jag är akvatisk ekolog med bakgrund i evolutionär beteendeekologi. Mycket av min forskning handlar om fisk, med frågeställningar kring bl. a. migration, bevarandebiologi, fiskeri, samt interaktioner i näringsvävar och sociala system.
Sofie Olofsson
Jag är botanist och jobbar som intendent i Botaniska trädgården vid Lunds Universitet. Det betyder att jag håller ordning på växtsamlingarna i trädgården och att jag förmedlar allt spännande som finns att berätta om dem, genom undervisning, utställningar eller i skrift. Systematik, växtvärldens mångfald och träd gör mig särskilt glad!
Allan Rasmusson
Jag heter Allan Rasmusson och är professor i växtfysiologi. Detta är läran om hur växter fungerar. Jag undervisar i Växtbiologi och Molekylär Cellbiologi. Jag forskar om två saker: (1) Varför växter slösar energi, vad nyttan med detta är och hur det kontrolleras. (2) Hur växter skyddar sina cellmembraner mot antibiotika som utsöndras av en del svampar som växterna lever i symbios med. Man kan säga, “hur de skyddar sig mot sina vänner”.
Ellen Sandström
Ellen är museiassistent vid de Entomologiska samlingarna på Biologiska museet. Hon arbetar med insekts- och spindelsamlingen. Särskilt intresserad är Ellen av taxonomi och systematik hos spindeldjur och insekter samt samlingsvård av naturhistoriska samlingar.
Carin Jarl Sunesson
carin.jarl-sunesson@biol.lu.se
Jag jobbade över 13 år på växtförädlings- och bioteknikföretag innan jag återvände till universitetet. Jag kan ganska mycket om växtförädling, GMO, växtgenetik och växtfysiologi. Jag har en man, tre barn och en trädgård med för mycket ogräs.
Sigvard Svensson
Sigvard är museiassistent vid de Botaniska samlingarna på Biologiska museet, och är expert på svamp och trollsländor.
Torbjörn Tyler
Jag är intendent vid vid de Botaniska samlingarna på Biologiska museet. Jag har där särskilt ansvar för samlingarna av kärlväxter, samt forskar om namngivning, släktskapsförhållanden och historiska och pågående förändringar i den Nordiska floran.
Håkan Wallander
Jag är professor i markbiologi och speciellt intresserad av det myllrande livet i jorden. Mitt forskningsområde omfattar mykorrhizasvampar som lever i symbios med växter och hjälper till med näringsupptaget i utbyte mot kolhydrater från växtens fotosyntes. I skogsekosystem kan dessa svampar producera flera hundra kilo mycel per hektar och år, vilket är betydelsefullt för trädens näringsupptag, men också för att kol och kväve ska stanna kvar i marken. Andra mykorrhizasvampar spelar stor roll för jordbruksgrödor genom att hjälpa till med fosforupptaget. Jag jobbar bland annat i skogsekosystem i Sverige, gräsmarker på Island och jordbrukssystem i Kenya och har skrivit flera populärvetenskapliga böcker om jord.
Eric Warrant
Eric Warrant är professor i zoologi vid Lunds universitet. Han studerar synsystemet och visuell navigering hos nattaktiva och djuphavslevande djur. Hans forskning har lett till upptäckten av hur nervsystemet gör för att tillåta syn i svagt ljus.
Viktor Nilsson-Örtman
Min forskning handlar om varför arter växer olika fort och blir olika stora, och om hur klimatförändringar påverkar arter som inte bara konkurrerar om samma föda utan också äter varandra. I mina experiment använder jag larver av flicksländor från Europa och Nordamerika. Jag har dessutom ett brinnande intresse för insekter i allmänhet, och små okända flugor i synnerhet.
Jörgen Ripa
Jörgen är gästexpert med en gedigen och omfattande bakgrund som forskare i teoretisk evolutionsbiologi. Jörgen är intresserad av att förstå hur nya arter bildas, och vilka generella mekanismer som kan vara viktiga när det sker. Tidigare har han också jobbat mycket med populationsdynamik, dvs. vad som styr hur många individer som finns av en viss art, hur man beräknar utdöenderisker, m.m.
Lars Jonsson
Lars Jonsson är gästexpert från Högskolan Kristianstad, där han är Universitetsadjunkt i biologi och kemi. Han hjälper Fråga en Biolog med identifiering av spindlar.