Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Jag har hittat denna växt i en sommarstugeträdgård i Ranarpsstrand utanför Båstad i Skåne. Är det parkslide? Växten är 40-50 centimeter hög och utbredningen är begränsad till det som syns på bilderna.
Det ser ut att vara finnslide, Aconogonon x fennicum. Storvuxen och dominant den också, men sprids (liksom parkslide) nästan uteslutande med rötterna så den brukar inte flytta sig så långt och kan vara en riktigt ståtlig solitär i en trädgård om man ser till att begränsa den.
– Torbjörn Tyler
Vi har upptäckt att en växt slagit rot i en klyka på vår lönn. Är det rönn?
Ja, det är en rönn (Sorbus aucuparia).
– Torbjörn Tyler
Dessa bin bor sedan många år i vår södervägg som är av lera under panel. De flyger av och an har varit svåra att fånga på bild, men igår fick vi ett par bilder. Vilken sort?
Bilden visar ett honungsbi, Apis mellifera, om än ett ganska starkt färgat sådant. Det är kanske litet kraftigare tecknat än vanligt, men de ljusa första ryggplåtarna, ganska kala kroppen, och de håriga ögonen, avslöjar den. Humlepälsbiet, Anthophora plagiata, har i grunden helmörk kropp, är oftast ludnare (även om binas päls kan skavas av), är litet bredare om baken, och har kala ögon. Dessutom har humlepälsbiet sin absoluta flygtopp i mitten av juni. Även om det finns observationer gjorda så tidigt som andra veckan i maj, är det inte särskilt sannolikt att stöta på djuret då.
Särskilt om ni är boende i Skåne kan det dock finnas humlepälsbin i er södervägg även om det inte är ett sådant ni fotat nu. Det är fortfarande ett mycket sällsynt bi, rödlistat som ”starkt hotat” (kategori EN, den näst högsta), men lyckligtvis verkar de nu öka i antal i den södra landsänden. På den här länken kan ni läsa mer om humlepälsbiet.
– Andreas Nord
Vad heter buskväxten på bilden? Jag fotograferande den i Falkenberg i början av maj.
Det är någon av arterna i släktet häggmisplar (Amelanchier). Att avgöra exakt vilken art är lite svårt från ditt foto, men troligast är att det är prakthäggmispel (Amelanchier lamarckii) då det är den art med detta utseende som oftast odlas i Sverige.
– Torbjörn Tyler
Jag undrar om ni kunde hjälpa mig att se vilken insekt detta är? Vi har nyligen upptäckt flera av dem i vårt hushåll. De kommer fram på kvällen och flyger runt ljuskällor i hemmet.
Det är en skalbagge i familjen långhorningar (Cerambycidae), som omfattar ungefär 120 olika arter i Sverige. Just ditt djur kallas för vedspegelbock på svenska, och Phymatodes testaceus på vetenskap. Det är en vanlig långhorning i hela Götaland. Larven utvecklas i och under barken på björk och ek och förpuppar sig där på våren. De vuxna skalbaggarna kläcker i maj och juni, lever några veckor, parar sig och lägger ägg.
Det är ganska vanligt att hitta vedspegelbockar inomhus. Varför då? Jo, för att de gärna ynglar i ved med barken kvar. När vedträna tas in i stugvärmen tror skalbaggen att det är dags att komma fram. Det här utnyttjas av många entomologer som ”kläcker fram” olika slags vedinsekter genom att ta in ved, grenar eller trädsvampar i värmen. Ni behöver alls inte vara orolig för baggarna – de är aldrig någonsin skadedjur.
– Andreas Nord
Tusen tack för hjälpen! Tror inte att vi sett en sådan här insekt förut och vi har varit väldigt stressade eftersom vi inte vet hur den kommit in och om det faktiskt är ett skadedjur. Det blir tydligt hur den kommit in med din förklaring om att gömma sig under barken, eftersom vi tar in ved med jämna mellanrum. Tack än en gång. Detta gjorde vår dag!
Vad är det för djur som lämnar denna spillning i vår trädgård?
Det är i det närmaste omöjligt att svara säkert på utan vidare information om storlek, plats, lukt och annat, kanske i synnerhet eftersom spillningen ser ut att vara ganska påverkad av väta och därmed utfluten. Min gissning är dock att det är en tamkatt som varit i farten. Katter gräver gärna ner spillningen i och för sig, men det är inte så ovanligt att den får ligga i dager. Jag baserar detta på den spetsigt utdragna änden som är typiskt för olika rovdjur, samt det mycket homogena (likformiga) utseendet i spillningen, samt platsen ”trädgård”. Vilda rovdjur har en ganska blandat diet och därför innehåller spillningen ofta rester av ben eller päls som kan vara svårt att smälta. Allätare som är vanliga nära människor, räv och grävling till exempel, har i regel spillning med ett väldigt blandat innehåll. Grävlingar brukar också lägga sin spillning i små gropar – ”latriner”.
– Andreas Nord
Varför får brushanen vårtor under leken? Fyller de någon funktion? Jag Läste i en äldre svensk fågelhandbok att under brushanarnas strid försöker de picka på varandras vårtor. Men jag har även sett att den brushane som utsattes för hackande inte nämnvärt stördes, inte rörde en fjäder utan såg mer ut att sova medan hackandet pågick.
Vad finns det för hypoteser om dessa vårtor?
En bra fråga om ett spännande fågelfenomen! Jag har frågat två experter på arten, en i Holland och en i Belgien.
Det korta svaret är att ingen (?) vet säkert. Det längre svaret är följande och i två delar:
1. Vårtorna skulle kunna vara ett sexuellt selekterat ornament, det vill säga något som honorna väljer partner på. Alltså ungefär som att tamhöns väljer tupp efter färgen på den röda kammen. Kraftig röd färgen är en markör för god hälsostatus (gott om antioxidanter). Om god hälsa är kopplad till ”goda gener” är det klokt av honan att välja sådana hanar. Hanarnas gener är ju det enda bidraget ungarna får av hanen, eftersom han inte hjälper till med något alls under häckningen. Mer än precis själva parningen då. Precis hur vårtorna skulle spegla hälsokvalitet är dock inte klart.
2. Precis som frågeställaren skriver så är hanarna mycket aggressiva mot varandra på lekarna och i rena slagsmål används fötter och näbb ofta mot andra kombattanters ansikte. Vårtorna skulle då kunna utgöra ett rent fysiskt skydd mot skada.
Det är så långt jag kommit i mina efterforskningar.
– Åke Lindström
När det gäller andra arter så är ”lekvårtor” utbrett bland karpfiskarna. Hit räknas bland annat braxen, id och vimma, där hanarna får tydliga vårtor i ansikten under leken.
– Andreas Nord
Vi har nästan varje år en humledrottning som kommer och bygger bo i vår fasad på balkongen, på samma plats som året innan. Det har pågått i minst 15 år.
Efter vad jag läst använder de aldrig ett gammalt bo utan väljer en ny plats. Kan det ändå vara samma drottning som kommer tillbaka, kan det vara en som föddes där förra året och återvänder, eller är det bara slump?
Så spännade. Det kan omöjligt vara samma drottning, eftersom alla humledrottningar har en ettårig livscykel som bara inbegriper ett enda bo. De kläcks på sommaren eller tidig höst, parar sig, födosöker en stund och går sedan ned i en lång dvala som varar tills nästa vår eller sommar. Då vaknar drottningen till liv och letar upp en plats att starta ett nytt samhälle på. När samhället har levt ut sitt liv efter några månader, så dör drottningen.
Jag tror också det är osannolikt att det är en drottning som kläckts där året innan – såvitt jag vet finns det inga studier som sett att steklar är ”återvändande” på samma sätt som till exempel vissa fåglar kan vara. Varje samhälle producerar många drottningar som sprider sig och hittar en hane att para sig med och finner därefter en lämplig plats att övervintra på. Det kan vara hundratals meter, eller mer, från samhället hon kläcktes i. Det är nog därför mer sannolikt att en drottning väljer att starta en ny koloni på en lämplig plats nära övervintringslokalen, än att hon försöker hitta platsen hon själv kläcktes på.
Jag gissar att din balkong är en bra boplats för humlor och att det förklarar varför ni nästa alltid har ett humlebo där. Det går såklart inte helt att avfärda idén att det är en viss humlefamilj som haft det som sin boplats över flera generationer, men jag tror inte att sannolikheten för att det skulle vara så är vidare hög med tanke på hur humlors livscykel ser ut.
– Andreas Nord
Klassen upptäckte spindlar av samma art i flera av skolans fönster (dubbelglas). Spindlarna var fångade mellan glasen och hade börjat spinna nät. Vi listade ut hur de kommit in men vi undrar nu varför de dör. Det är också märkligt att samma art finns i flera olika fönster och att de alla dött.
Eleverna har gissat på för lite syre eller för varmt klimat. Vad är era funderingar? Varför har de samlats i skolans fönster och varför dör de?
Det är inte så många spindlar som det ser ut på bilderna. Troligtvis är det 2 till 3 individer som har bosatt sig mellan fönsterglasen. Det som ser ut som många döda spindlar är hudar från spindlarnas ”öms”, deras gamla hud alltså. Så de flyttade in när de var små ungar (eller juveniler på fackspråk) och har bott där så pass länge att de har vuxit upp och ömsat (bytt) skinn flera gånger. Spindlar växer på detta sätt. Det betyder att de kommer ut från ägget som en liten juvenil spindel och så växer den och ömsar skinn ett antal gånger till den är vuxen och könsmogen.
Jag kan tyvärr inte identifiera vilken art det är som har flyttat in, men jag håller med om att det troligtvis är en och samma art. Anledningen till att de har dött är nog att det är en art som nog skulle må bäst av att bo utomhus. Därför blir klimatet för dem alldeles för torrt och varmt där mellan fönstren, precis som eleverna själva funderat på.
Varför de har flyttat in mellan fönstren är svårt att svara på,. Kanske hittade de ett ställe som de gillade, kanske fanns det mycket mat i närheten (flugor eller andra insekter på och mellan fönstren?), eller så tog de sig in men inte ut?
– Ellen Sandström
Många gånger ser jag spindlar som ”klättrar upp för tråden”. Men var gör de av med hela linan som ibland kan vara 1,5 meter lång. Nu tänker jag på filmen Cliffhanger, och då hänger ju repen kvar. Var försvann spindelns rep?
I vissa fall äter spindlar upp sina egna nät. De gör de för att spinntråden kostar mycket energi att göra och äter de upp den så får de tillbaka en del av den energin. I de fall där de klättrar upp för en spinntråd som de har släppt ut för att ta sig någonstans, så lämnar de kvar tråden när de har klättrat klart. Spindeltrådar är ju ganska tunna och försvinner lätt av regn och blåst.
– Ellen Sandström
Kommentarer