Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Uppstod livet bara en gång, eller flera? Högt om lågt om livets uppkomst och evolution

Steget från encellighet till flercellighet var avgörande för att mer komplexa livsformer skulle kunna uppstå tidigt under livets utveckling. En ledande hypotes är att att flercelliga organismer uppstod genom att encelliga organismer med gisseltrådar (som gav cellerna förelseförmåga) slogs samman, bildade klotformade samlingar, och därifrån började utveckla mer specialiserade celler (till exempel könsceller). Därifrån var steget kort till att de nu specialiserade cellerna kunde organiseras i fungerande vävnader. Bilden är gjord av Katelynp1.

Jag har en fråga om livets uppkomst som jag länge grubblat över. Om jag förstått det rätt uppstod de första levande cellerna i havet för 3,5 miljarder år sedan. För ungefär 600 miljoner år sedan uppstod de första flercelliga organismerna, också i havet, och för ungefär 470 miljoner år sedan tog levande organismer sig upp på land.

Min fråga är: skedde dessa händelser bara en gång och på en plats? Kan det vara så att liv uppstod på flera ställen ungefär samtidigt, och att de olika livsformerna senare möttes och blandades med varandra? Eller kan det vara så att livet uppstod på flera ställen men dog ut överallt utom på en (särskilt gynnsam) plats? Kan flercelliga organismer ha uppstått på flera platser samtidigt i urhavet, till en början utan kontakt mellan de olika populationerna? Eller landlevande organismer?

Jag förstår att dessa frågor kan vara svåra att svara på, men jag skulle gärna vilja veta om det finns någon forskning om detta, och i så fall vad forskarna har för uppfattning i frågan. Hoppas ni har något svar att ge mig! Tack på förhand!

Det är en spännande fråga. När det gäller livets uppkomst kommer vi förmodligen aldrig med säkerhet veta exakt hur det gick till, och inte heller om livet uppkom på flera olika platser eller inte. Men det är mycket möjligt att liv uppkom och sedan dog ut minst en gång innan anfadern till dagens liv lyckades etablera sig. Och det är också inte omöjligt att flera olika typer av livsformer med olika ursprung kan ha funnits på den tidiga jorden samtidigt. Att det finns bara en typ av liv kvar idag skulle kunna betyda att ”vår” typ av liv konkurrerade ut de andra samtida livsformerna, men det skulle också kunna vara ett resultat av renodlad slump (till exempel att råka befinna sig på en särskild gynnsam plats, som du säger).

När det gäller uppkomsten av flercellighet kan vi konstatera med större säkerhet att det skedde parallellt hos olika släkten oberoende av varandra. Fylogenetiska studier (dvs som tar hänsyn till släktskap mellan olika grupper) visar på att flercellighet har uppstått upp till 25 enskilda gånger. Många av dessa grupper har en förhållandevis enkel form av flercellighet, till exempel små mattor eller kluster av celler. Men även komplex flercellighet (alltså med en avancerad struktur med olika vävnader och organ) har uppstått åtminstone tre gånger – svampar, växter, och djur har nämligen utvecklat flercellighet helt oberoende av varandra. Detsamma gäller etableringen på land – det har förmodligen skett hos olika arter parallellt.

– Jessica Abbott

Bara som ett tillägg, så är vi inte är 100% säkra på att vi bara har en livsform kvar. Det skulle kunna finnas en ’shadow biosphere’ av annat ursprung, förmodligen mikrobisk, möjligen rent biokemisk utan celler, som undgår upptäckt eftersom vi inte vet vad vi ska leta efter. De skulle kunna undgå konkurrens genom att leva i till exempel tunna bergssprickor där en normal cell inte får plats. Här finns mer att läsa.

– Jörgen Ripa

augusti 25, 2022

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Håkan Wallander

Under sommarmånaderna kommer ni följare att få möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Håkan Wallander, som säger såhär om sig själv:

Jag är professor i markbiologi och speciellt intresserad av det myllrande livet i jorden. Mitt forskningsområde omfattar mykorrhizasvampar som lever i symbios med växter och hjälper till med näringsupptaget i utbyte mot kolhydrater från växtens fotosyntes. I skogsekosystem kan dessa svampar producera flera hundra kilo mycel per hektar och år, vilket är betydelsefullt för trädens näringsupptag, men också för att kol och kväve ska stanna kvar i marken. Andra mykorrhizasvampar spelar stor roll för jordbruksgrödor genom att hjälpa till med fosforupptaget. Jag jobbar bland annat i skogsekosystem i Sverige, gräsmarker på Island och jordbrukssystem i Kenya och har skrivit flera populärvetenskapliga böcker om jord.

Läs mer på Håkans hemsida.

augusti 24, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Måste vi flytta på spindlarna när vi ska slå gräset?

I vår trädgård i Hunneberga, Eslövs kommun, har vi fyra getingspindlar. De behöver flyttas för att vi ska kunna slå gräset där de har sina nät. Jag är nyfiken och vill veta mer om dessa spindlar. Hur övervintrar de?

Ni kan lugnt flytta spindlarna till en annan plats med lite högre gräs eller vegetation. Där kommer de att klara sig bra!

Getingspindeln är en av våra allra vackraste spindlar, och glädjande nog verkar det gå bra för den i Sverige numera. Den har inte funnits här så länge egentligen, bara omkring 30 år. Från början var det framförallt en skånsk angelägenhet, men numera är den spridd i hela Götaland. De vuxna spindlarna parar sig och lägger ägg på sommaren och tidig höst. Sedan dör dem. Äggen kläcks innan vintern kommer, men ungarna stannar kvar inuti äggsäcken till nästa vår. När värmen kommer börjar de så sakteliga spinna nät, äta och växa, och nästa generation vuxna getingspindlar dyker upp mitt i sommaren.

Vi har skrivit ganska mycket om getingspindlar förut. Du hittar inläggen här.

– Andreas Nord

Tack för svar. Då får jag skynda mig att flytta spindlarna, så de kan lägga sina ägg på säker plats. Vi håller på att förvandla vår gräsmatta till en blomsteräng, så nu är det dags att slå gräset.

Jag har en bok från 1980-talet med bilder på getingspindlar och information om dem. Spindlarna här ser ut att vara honor, men de är kanske redan parade och har ätit upp hanarna. Normalt brukar jag låta spindlar ta hand om sig själva, men de här har ju sina nät nere i gräset, så de är ju väldigt stor risk att de kan bli ihjältrampade. Det blir spännande att se om vi får nya getingspindlar nästa år!

Ny fråga: Hur ser äggsäcken ut? Jag har hittat 2 små bollar i gräset. Nära den ena sitter en getingspindel i sitt nät. Bollarna ser ut som upp-och-nervända luftballonger och är knappt så stora som en valnöt.

Din beskrivning av äggsäcken låter riktig, tycker jag. Här är en bild för jämförelse:

– Andreas Nord

Då har jag två äggsäckar i gräset. Så återväxten till nästa år är god. Det är på ett stycke mark som får sköta sig själv.

augusti 23, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Torbjörn Tyler

Under sommarmånaderna kommer ni följare att få möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Torbjörn Tyler, som säger såhär om sig själv:

Jag är intendent vid vid de Botaniska samlingarna på Biologiska museet. Jag har ansvar för samlingarna av kärlväxter, och forskar om namngivning, släktskapsförhållanden och historiska och pågående förändringar i den nordiska floran.

Läs mer om vad Torbjörn gör på hans hemsida.

augusti 22, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ovanlig, och ovanligt stor, skalbagge på besök

Idag, 8 augusti strax efter 19, fick vi besök av denna skalbagge som vi tror är väldigt ovanlig. Vi har aldrig sett något liknande tidigare. Vi petade på den med skräckblandad förtjusning och då väste den. Den var 4 centimeter lång och 2 centimeter bred. Vi tror att det kan vara en taggbock.

Kan ni hjälpa oss att ta reda på vad det är? Vi såg djuret i Gamleby i nordöstra Småland.

Det stämmer att det är en taggbock. Det är en av våra största skalbaggar och får nog betraktas som ganska sällsynt. Den utvecklas dels i lövträdsved, särskilt bok, och i tallved. Det ska vara ganska grov, hård och död ved, och det finns det ju inte så mycket av längre. Roligt fynd alltså! Ditt djur är en hona, vilket syns på storleken och den breda kroppen. Hanen är betydligt mindre, har tydligare sågtandade antenner och är något avsmalnad baktill.

Vi har skrivit om taggbocken tidigare här. Artdatabanken har också lysande information här, tillsammans med en utbredningskarta över svenska fynd.

– Andreas Nord

Tack för svar. Besöket kändes lite hedrande!

augusti 19, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar


Vad är selektion och vad är naturligt urval?

Charles Darwin besökte Galapagosöarna år 1835 med skeppet HMS Beagle. Det var en betydelsefull resa när han senare (1859) publicerade sitt magnum opus ”Om arternas uppkomst genom naturligt urval”. Naturligt urval är ungefär samma sak som naturlig selektion. Här reder vår expert Jessica Abbott ut begreppen.

Mina elever i årskurs 8-9 skriver en uppsats om evolutionsteorin. Jag har bett dem beskriva och förklara begreppen selektion och naturligt urval men känner nu att jag själv är osäker på hur de ska förklaras.

Kan ni hjälpa mig att reda ut begreppen?

Jag skulle vilja säga att selektion och naturligt urval är mer eller mindre synonyma. Naturligt urval (eller naturlig selektion) används mest som kontrast mot sexuell selektion, det vill säga selektion som handlar om parning och förökningsförmågan hos arter med sexuell reproduktion. Så när vi pratar om naturligt urval menar vi oftast till exempel selektion på överlevnad, och när vi pratar om sexuell selektion menar vi oftast till exempel partnerval. Påfågelns långa stjärt är förmodligen en nackdel när det gäller överlevnad, men är en fördel när det gäller partnerval. På så sätt kan naturlig selektion och sexuell selektion verka åt olika håll, och det är då det kan vara värt att skilja på dem. Men de flesta evolutionsbiologer är nog överens om att begreppet naturligt urval (eller selektion) bör omfatta sexuell selektion också, alltså att sexuell selektion är en underart av naturlig selektion, och inte dess motsats.

Som du kanske märker utifrån mitt svar ovan, används ”selektion” mest som samlingsbegrepp för olika typer av selektion, inklusive naturligt urval och sexuell selektion. Det kan också omfatta olika selektionsmönster, bland annat riktad selektion, stabiliserande selektion, eller divergerande selektion.

– Jessica Abbott

augusti 18, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Jessica Abbott

Under sommaren passar vi på att presentera alla experter som hjälper till att svara på frågor som våra följare skickar in. Nu har turen kommit till Jessica Abbott, som berättar såhär om sig själv:

Jag är lektor i evolutionär genetik på Lunds universitet, och min forskning handlar om utvecklingen av könsskillnader och könskromosomer. Jag kommer ursprungligen från Kanada och inledde mina universitetsstudier där på University of Guelph. Under tredje året av min grundutbildning kom jag till Lund tack vare ett internationellt utbytesprogram. Jag gillade Lund och stannade kvar för att slutföra min masterutbildning, sedan doktorerade jag på polymorfism hos flicksländor. Efter ett par vistelser hos andra lärosäten kom jag tillbaka till Lund 2012 och har jobbat här sedan dess. Jag tycker evolutionsbiologi är spännande för att den ger oss svar på ”varför”-frågor.

På min fritid gillar jag att läsa science fiction och fantasy, lyssna på musik, träna, och laga mat. Jag är även känd från Fråga Lund.

Du kan läsa mer på Jessicas hemsida

augusti 15, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Carin Jarl Sunesson

Under sommaren får ni följare möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Carin Jarl Sunesson, som säger såhär om sig själv:

Jag jobbade över 13 år på växtförädlings- och bioteknikföretag innan jag återvände till universitetet. Jag kan ganska mycket om växtförädling, genetiskt modifierade organismer (GMO), växtgenetik och växtfysiologi. Jag har en man, tre barn och en trädgård med för mycket ogräs.

Läs mer om Carin och hennes arbete här.

augusti 12, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Konstig varelse i mitt akvarium

En larv av någon slags vattenlevande skalbagge som vår frågeställare hittade i sitt akvarium. Där verkar den ha ätit sig mer än mätt på goda små guppys! Kanske vet någon av våra följare vad det kan vara? Bilden skickades in av Frida.

Jag har märkt att mina guppyngel försvinner med jämna mellanrum. Nu på sista tiden, när min mina har blivit så stora att det går att se vilket kön de tillhör, så har de försvunnit ännu snabbare. De är inte sjuka. Jag bestämde mig därför för att kolla igenom hela akvariet och hittade då ett litet ”monster”! Jag misstänker att den är den skyldige. Den är hård, har en snabel och korta ben.

Vad är det för varelse?

Det är svårt att se klart och tydligt på bilden, men allt tyder på att det är en synnerligen välgödd larv av någon vattenlevande skalbagge eftersom huvudet är ganska stort och framåtriktat, ögonen är stora och benen mer eller mindre välutvecklade.

Det mest sannolika är nog att det rör sig om en dykarbagge (skalbaggsfamiljen Dytiscidae, av vilka vi har drygt 100 olika i Sverige). Benen ser dock lite väl korta ut, men det kanske är bilden som luras. Alternativt skulle det kunna röra sig om en palpbagge (skalbaggsfamiljen Hydrophilidae) där flera arter har vattenlevande larver som lever som rovdjur. Det stämmer förvisso bättre med de korta benen, men magkänslan säger ändå dykare mer än något annat. Om du lägger larven i sprit och skickar den till oss kan vi göra en säker bestämning.

Dykarlarver är glupska rovdjur som gärna äter ganska stora byten som fisk och grodyngel om de kan. Guppy-yngel är ju väldigt små, så det skulle inte förvåna mig om det är den skyldige som fastnat på bild. Om du lägger larven i en separat burk med lite vatten så länge, så bör du omedelbart se om problemen försvinner (förutsatt att det inte finns fler larver i akvarierna, så klart).

– Andreas Nord

augusti 11, 2022

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg