Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Kan ormar prata med varandra så det hörs?
Förmodligen inte. Ormar kan känna vibrationer i kroppen men har dålig hörsel. En orm som väser gör det t.ex. för att skrämma bort rovdjur, inte för att prata med andra ormar. Ormar kan däremot kommunicera med varandra med hjälp av kroppsspråk och doft.
-Jessica Abbott
Hur påverkar vi människor vår egna evolution i dagens moderna samhälle? Vad skiljer den moderna människan från en människa 100, 200, 300 år bak i tiden? Kan vi se statistik på förändring under kortare tid (dvs ”snabba” utslag av evolution)?
Det moderna samhället påverkar vår evolution på flera olika sätt. Dels så är en stor del av selektionen som kom från olika sjukdomar borttagen. Jag skulle vilja säga att den största selektionskällan idag är sexuell selektion, dvs selektion för att hitta en bra partner. Det kan kanske också finnas selektion för att trivas i större, mer täta grupper, eller för att vara resistent mot olika miljögifter. Människorna som fanns för flera hundra tusen år sedan levde i en annorlunda miljö, t.ex. under istiderna och i mindre grupper, så de selekterades förmodligen för köldtolerans men kan ha varit mindre resistenta mot smittsamma sjukdomar som mässling, som kräver stora folksamlingar för att inte dö ut.
Är man intresserad av information om relativt sentida evolutionära förändringar kan jag rekommendera denna artikel från Forskning & Framsteg, samt boken Future Humans, av Scott Solomon.
-Jessica Abbott
Jag såg en dokumentär om en person som odlade bakterier på tyg. bakterierna gjorde skå att tyget blev färgat, och färgen stannade efter tvätt. vet ni hur man skulle gå tillväga om man vill göra det hemma?
Det var en spännande fråga! Jag har aldrig tidigare hört talas om att färga kläder med bakterier, men det visar sig att det finns flera forskargrupper runt om i världen som jobbar med att utveckla färgmedel från bakterier. Tanken är att göra textilindustrin mer hållbar genom att hitta ersättningar för giftiga kemiskt framställda färgmedel.
Jag hittade inga detaljerade vägledningar på nätet om hur man kan göra detta hemma själv. En generell beskrivning av hur det funkar finns dock här. Har man tillgång till rätt utrustning och bakteriestam kan man nog prova sig fram. I detta fall använde de sig av Streptomyces coelicolor, ett jordbakterium som verkar vara ofarlig för människan.
-Jessica Abbott
Om det inte finns ngn känsel i hjärnan kan man ju inte ha ont där; när man har ont i huvudet, var har man ont då?
Det stämmer att hjärnvävnad inte kan känna smärta, men det finns andra stukturer i huvudet som har smärtreceptorer. T.ex. muskler, nerver i ansiktet och huden, blodkärl, osv. Hinnan som omsluter hjärnan kan också känna smärta, och tryckförändringar i cerebrospinalvätskan (vätskan som hjärnhinnan är fylld med) kan orska huvudvärk.
-Jessica Abbott
Jag heter Hugo och är fem år. Jag är speciellt intresserad av björndjur. Mamma och jag undrar om det finns någon bok eller artikel vi kan läsa om björndjur utöver den information som finns på nätet? Det hade varit kul att veta mer om hur björndjuren lever.
Ja, det finns faktiskt en svensk barnbok om björndjur, Leia och björndjuren. Boken har tyvärr tagit slut i tryckt form, men det går att ladda ner och läsa på surfplatta eller skriva ut på https://www.rymdstyrelsen.se/utbildning/utbildningsmaterial/forskola/leia-och-bjorndjuren/
Trevlig läsning!
-Jessica Abbott
Jag undrar om markkolloidernas (humus- och lerpartiklar) ytor alltid är negativt laddade? Eller kan de också vara positivt laddade? För hur kan annars växterna byta till sig de negativt laddade näringsämnena som tex nitrat?
Växter byter inte till sig nitrat. Det tas upp tillsammans med vätejoner som växten tidigare släppt fria. Annars hade inte växten kunnat ackumulera nitrat. Nitrat binder inte heller till jordpartiklarna, och därför har vi ett problem med att nitratet läcker från jorden ut i vattendragen. Växter måste helt enkelt vara snabba att ta upp nitratet så fort det tillförs eller bildas av mikroorganismer. Därför tar växter upp allt nitrat det kan och sparar i sina vakuoler.
-Allan Rasmusson
Varför kan ett frö inte gro om man tillsätter för mycket vatten?
För att gro måste fröet kunna andas, dvs ta upp syrgas, och dels är syrgashalten i vatten låg, dels transporteras syrgas mycket långsamt genom vatten.
-Allan Rasmusson
Jag upptäckte i somras att flera insekter hade gnagt in sig i stammen på vårt äppelträd. Sav samlades i hålet kring insekten och lockade till sig många getingar. Av vad jag ser av insekten så är den åtminstone svart (tror det kan vara bakdelen man ser i hålets öppning). Det avgnagda området runt hålet samt hålet är ca 1 cm i diameter. Hålet blir inte större och de gräver/gnager heller in sig djupare såvitt jag kan se. De verkar inte ha försvunnit från trädet. Jag var ute och kollade för några dagar sedan och då var de fortfarande kvar. Vad är det för insekt och kan de skada trädet?
Det finns ju ett antal skalbaggar som kan gnaga i äppelträd, men de brukar fortsätta in under baken. Hade varit lättare om Martina lyckats pilla ut ett exemplar.
-Olle Anderbrant
Jag rådfrågade Markus Franzén, som säger ”Är det en puppa av glassvinge eller träfjäril? Svårt med storleken.”
-Andreas Nord
Jeg holder på med et kunstprosjekt om getingar og behøver litt faktakunnskap om de som jeg håper dere kan hjelpe meg med å svare på!
Var det ekstra mange sommeren 2018?
I så fall, hva skylles dette?
Er det bra/dårlig?
Behøver vi de?
Har klimaendringene gjort det bedre/verre for getingara?
Når på sesongen dør de? Og hvor dør de?
Hvordan påvirker de dyreriket samt oss på jorden?
Jag sysslar visserligen inte med getingar utan med bin, men jag kan ge dig mina erfarenheter:
Getingar tycks altid gynnas av varma soliga perioder. I juni verkade det som de skulle bli väldigt många, men värmen och torkan fortsatte hela juli och då gick alla mina getingbon (5 stycken på tomten på olika ställen) i stå och blev helt tömda på getingar. De bara försvann och jag tolkade det som att de inte hittade tillräckligt med föda. De behöver småinsekter till sitt yngel i form av mygg, flugor m m. Sådana försvann också successivt under den torra perioden. Jag bor i mellersta Skåne.
Getingar fyller sin funktion och jag är rädd om dom, för de fångar som sagt en mängd småinsekter som kan vara skadliga eller irriterande. Sen ger de sig gärna på mogna frukter av olika slag och det kan ju vara lite negativt. Vår stora bålgeting har klarat sig bättre, för den fångar även honungsbin, som det inte är brist på med mina 12 bisamhällen i trädgården. Bålgetingarna flyger fortfarande idag.
Min gissning är att den ökande genomsnittstemperaturen gynnar de flesta getingarter. Vi har i Sverige ett 60-tal arter.
De dör när det blir för kallt att driva upp nytt yngel (som kräver rätt hög temperatur i boet) eller när maten (småinsekterna) tar slut. Drottningar övervintrar, men de flesta getingar lever bara max ett par månader.
Deras påverkan är som ovan sagts och de är goda rovdjur på småinsekter och snyltare på sötsaker. Människor rör de inte om inte vi rör deras bon, för då försvarar de sig tappert. Bålgetingen är fredligast och är mina favoriter. Deras stick känns men är inte farliga om man inte är allergisk, för då kan ett stick vara dödligt. Ett stick ska behandlas snabbt med t ex lite lös honung (eller lite upplöst socker) som stryks på runt sticket. Då sugs giftet osmotiskt ut ur huden och efter några timmar känns det inte längre.
-Bengt Nihlgård
Igår rensade jag virke som legat mellan två hus, ett i trä och ett i mexisten, bredd mellan husen var ca 20 cm. Några brädor satt fast på trähuset så hårt att jag trodde de var fastspikade. Fick loss dem med kofot och spett. Väldigt starkt. Materialet som höll fast brädan var som textilfibrer, se bild. Vad kan det vara?
Jag tycker att det ser ut som spinn från larver av humlemott, Aphomia sociella. Det är en fjäril vars larver lever som predatorer på ägg , larver och puppor i bon av bin, humlor och getingar. Larven spinner in sig i ett rör av silke för att skydda sig från steklarna. Man hittar dem rätt ofta i väggarna på hus där det finns eller funnits getingbon.
-Viktor Nilsson-Örtman
Kommentarer