Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Undrar om du kan tala om för mig vad detta är för larv? Den kröp på min gräsmatta här i Lomma idag. Ca 7-8 cm lång. Trodde jag sett det mesta men den här var ny.
Det är den pampiga larven av större träfjäril (Cossus cossus), som ibland kallas för trädödare (träd-ödare). Den söker nu en plats att förpuppas på, och kommer sedan att kläckas ut till en ganska stor, och på sätt och vis rätt vacker, grå nattfjäril.
-Andreas Nord
Hittade en gigantisk spindel hemma. Två sekunder innan hunden knep den hann vi stoppa henne och fånga spindeln på bild. Funderar på om vi faktiskt hittat en luffarspindel eller om det är en stor husspindel. Den hoppade nästan fram. Vi bor nära brofästet i Bunkeflostrand.
Det är en större husspindel (Eratigena atrica), ett typiskt inomhusdjur som man lite fler av i husets uppvärmda utrymmen vid den är tiden på året. Luffarspindeln (Eratigena agrestis) är mer av ett utomhusdjur, och är mer kompakt (kortare ben relativt kroppen) än större husspindeln.
Hur man skiljer de båda arterna åt kan du läsa mer om här:
https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/luffarspindel-eller-storre-husspindel/
-Andreas Nord
Just nu finns ett magnifikt träd på Gränsö, nära Gränsö kanal, utanför Västervik. Hela trädet är översållat med långa gröna hängen. Vad är det för träd?
Asp (eller möjligen någon utländsk släkting, gemenligen kallade för ”poppel”).
Vi kom ner till vårt sommarhus och blev förtvivlade för det låg hundratals döda humlor i huset. De flög även omkring rätt många som vi naturligtvis släppte ut. Vi mailar jourhavande biolog som menar att det inte är en ovanlig händelse. Vi hittade var de kom in och täppte till hålet inne i huset. Vi såg då att humlorna flög in och ut i det hål som de kom in till boet utifrån. Min fråga: Varför hittade humlorna in i boet utifrån och kunde flyga ut igen men när de flög in i huset hittade de inte tillbaka så de kunde flyga ut igen?
Det stämmer att hösten är lite av en massdöd för sociala steklar som humlor, eftersom det bara är honorna som överlever vintern.
Jag är inte riktigt säker på att jag förstår vilket hål humlorna flög in och ut i efter att ni tätat in till huset. Jag hoppas att jag inte missförstår, men kunde det inte vara så enkelt som att de har tränat på att hitta in och ut i sitt bo, men att det blir väldigt svårt att hitta ett litet hål för att fly om man kommit in i ett stort hus. Dvs. ert vardagsrum fungerade lite som en mjärde, fast för humlor.
Med det sagt, så var humlornas dagar ändå räknade (av helt naturliga orsaker)!
-Andreas Nord
Grodor och kräldjur är ju fridlysta om jag förstått rätt. Innebär det att jag inte kan ta med levande grodyngel eller tex en kopparödla och visa på fritidshemmet där jag arbetar?
Det stämmer att alla svenska grod- och kräldjur är fridlysta. Däremot finns ett undantag för kopparödla, skogsödla, mindre vattensalamander, vanlig groda, åkergroda och vanlig padda.
Här är det enligt Naturvårdsverket tillåtet att:
1. samla in ägg (rom) och larver (yngel), om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte.
samt,
2. fånga in enstaka exemplar in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen.
Det betyder att du kan ta in ägg eller yngel av de groddjur (paddan, grodorna, salamandern) som nämns ovan och studera tillsammans med barnen, under förutsättning att ni sedan släpper tillbaka djuren där ni hittade dem. Däremot får du inte ta med dig en kopparödla tillbaka. Vill ni studera den (eller en skogsödla) måste du fånga och visa djuret på plats.
Jag skulle behöva hjälp att identifiera ett par insekter som jag har påträffat i vår villa.
Det är några vanliga arter. Bild ett visar Idaea seriata, rislövmätare och bild fem och sex visar Aphomia sociella, humlemott. För bild två till fyra är det lite oklart exakt vilken art det rör sig om, men möjligen Hofmannophila pseudospretella, trepunkterad skräpmal.
-Markus Franzén, fjärilsexpert på Linnéuniversitetet, och Jessica Abbott
Hur fungerar frekvensresonansteknik? Det sägs att man kan använda denna teknik för att rena vatten? Hittade en hemsida www.nilemarks.se som säljer en produkt för detta men begriper inte riktigt hur applikationen fungerar och vad den är?
Inte ens tillverkaren Nilemarks kan eller vill förklara hur den fungerar. En vattenrenare man fäster utanpå vattenledningen? “Frekvensresonansteknik”? Tror man ska vara väldigt skeptisk. Jag lyckas inte hitta någon oberoende test. Läs gärna varningen på Vetenskap o Folkbildnings hemsida : https://www.vof.se/folkvett/ar-2003/nr-1/notiser/
Detta är min stora fråga i hela mitt liv. Vi vet att vatten molekyl är H2O( Hydrogen och Oxygen) Lite allmänt: det betyder att om man bryter ner vattenmolekylen, får man oxygen och hydrogen.
Nu tänk dig så här:
Tänk att du simmar inne i havet och du har på dig en hjälm på huvudet en liknande modell som astronaut vänder, fast din hjälm har annan funktion, din hjälm kan ta vatten från havet och bryta ner vatten molekylen och ge dig oxygen och skicka ut hydrogen från din hjälm. Det betyder att människa kan simma in i vatten med hjälp av en sådant hjälm utan någon brist av syre.Min fråga är:
Är det möjligt att man bryter ner vatten molekylen med hjälp av någon form mekanik maskin in i vatten och kunna släpa ut hydrogen och hålla kvar oxygen för att kunna använda oxygen för att andas?
Den ‘maskin’ du beskriver är elektrolys, som går ut på att man leder en elektrisk ström genom vattnet. På köpet spjälkas vatten-molekyler till syre och vätgas, precis som du beskriver. Kruxet är att elektrolys kräver ganska mycket energi – det krävs helt enkelt mycket energi för att separera vätet och syret. Tekniken används på de största militära ubåtarna, men de har med sig egna små kärnkraftverk så energi är inget problem. Vad jag förstått skulle det krävas ganska stora batteri-pack för att generera tillräckligt med energi för att få syre till ett längre dyk. En annan teknik som används för att kunna dyka länge är ett koldioxid-filter. Utandningsluften innehåller fortfarande ganska mycket syre, plus tillfört koldioxid. Kan man bara bli av med koldioxiden, som blir giftig i större koncentrationer, så kan man återanvända utandningsluften ett tag till. Enligt en nät-tråd jag läste (osäker uppgift!! https://forums.anandtech.com/threads/underwater-oxygen-generator.958389/ ) kan sådana system ge en dyktid på 6 timmar!
-Jörgen Ripa
Idag hade jag en fantastisk arbetsdag i naturen på södra Gotland och det första jag stötte på var en ekorre med vit svanstipp. Kroppen var klassiskt rödbrun i varm färg och svansen något mörkare. Det udda var alltså att svanstippen helt abrupt övergick från ”normal” färg till vitt. Tyvärr hade jag varken kamera eller telefon i närheten och jag fick alltså ingen bild. Jag trodde först att svansen blivit skadad och att färgen förändrats efter det men när jag googlade lite förstod jag att en likadan kurre setts i Helsingborgstrakten för tio år sedan. Det finns säkert fler. Är det en vanlig variation eller är det något annat?
Det är inte helt ovanligt att ekorrar har denna typ av missfärgning på svansen. Svårt att veta vad det beror på, men en gissning är förfrysningsskador, som kan ge upphov till fläckvis brist på pigment. Ekorrar kan använda svansen som ett slags täcke när de ligger och sover, vilket de gärna gör när temperaturen går ner mot flera minusgrader, och förmodligen är blodtillförseln till svansen ganska dålig i denna vila. Bifogar en bild på en annan ekorre.
-Lars Lundqvist
En grå/brun/svart snabbkrypande insekt. Maken har haft (ca 3 ggr på sensommaren) denna insekt krypande på sig. Vet ej vad det är för något eller om den bits. Myket obehagligt och svår att ta död på. Det är i varje fall inte en älgfluga men den påminner i storlek 5-7 mm.
Nja, även om bilden är oskarp får åtminstone jag känslan av att det är en älgfluga (som egentligen heter hjortfluga), Lipoptena cervi. En lusfluga (Hippoboscidae) är det i alla fall, och min magkänsla är att storleken på 5-7 mm och aktivitetstiden (sensommar, när hjortflugan svärmar) bör utesluta de flesta andra svenska arter (av vilka det finns 14 olika totalt), men jag är ingen expert på dessa djur.
Just lusflugorna har, som du säger, ett ganska speciellt beteende och de är rätt motståndskraftiga. De kan bitas, och det kan såklart vara lite obehagligt. Mest är det dock boskap och vilda djur som besväras. För oss är den allmänna uppfattningen att det är ett ofarligt djur.
-Andreas Nord
Bara en liten kommentar vad gäller ofarligheten.
Jag känner till ett fall för ett antal år sedan i Östra Sönnarslöv (med stor dovhjortspopulation!) där en person efter bett av många hjortflugor reagerade så kraftigt att vederbörande akut fick uppsöka sjukhus för vård. Beroende på individuell känslighet finns alltså en risk, om än liten.
Samma sak förekommer när det gäller förtäring av svamp och i det fallet är det inte ovanligt.
-Sigvard Svensson
Kommentarer