Hål i äppelträd. Bilden skickades in av Martina Jobasson.
Jag upptäckte i somras att flera insekter hade gnagt in sig i stammen på vårt äppelträd. Sav samlades i hålet kring insekten och lockade till sig många getingar. Av vad jag ser av insekten så är den åtminstone svart (tror det kan vara bakdelen man ser i hålets öppning). Det avgnagda området runt hålet samt hålet är ca 1 cm i diameter. Hålet blir inte större och de gräver/gnager heller in sig djupare såvitt jag kan se. De verkar inte ha försvunnit från trädet. Jag var ute och kollade för några dagar sedan och då var de fortfarande kvar. Vad är det för insekt och kan de skada trädet?
Det finns ju ett antal skalbaggar som kan gnaga i äppelträd, men de brukar fortsätta in under baken. Hade varit lättare om Martina lyckats pilla ut ett exemplar.
-Olle Anderbrant
Jag rådfrågade Markus Franzén, som säger ”Är det en puppa av glassvinge eller träfjäril? Svårt med storleken.”
Vanlig geting, Vespula vulgaris. Bild tagen av Frank Hornig.
Jeg holder på med et kunstprosjekt om getingar og behøver litt faktakunnskap om de som jeg håper dere kan hjelpe meg med å svare på!
Var det ekstra mange sommeren 2018?
I så fall, hva skylles dette?
Er det bra/dårlig?
Behøver vi de?
Har klimaendringene gjort det bedre/verre for getingara?
Når på sesongen dør de? Og hvor dør de?
Hvordan påvirker de dyreriket samt oss på jorden?
Jag sysslar visserligen inte med getingar utan med bin, men jag kan ge dig mina erfarenheter:
Getingar tycks altid gynnas av varma soliga perioder. I juni verkade det som de skulle bli väldigt många, men värmen och torkan fortsatte hela juli och då gick alla mina getingbon (5 stycken på tomten på olika ställen) i stå och blev helt tömda på getingar. De bara försvann och jag tolkade det som att de inte hittade tillräckligt med föda. De behöver småinsekter till sitt yngel i form av mygg, flugor m m. Sådana försvann också successivt under den torra perioden. Jag bor i mellersta Skåne.
Getingar fyller sin funktion och jag är rädd om dom, för de fångar som sagt en mängd småinsekter som kan vara skadliga eller irriterande. Sen ger de sig gärna på mogna frukter av olika slag och det kan ju vara lite negativt. Vår stora bålgeting har klarat sig bättre, för den fångar även honungsbin, som det inte är brist på med mina 12 bisamhällen i trädgården. Bålgetingarna flyger fortfarande idag.
Min gissning är att den ökande genomsnittstemperaturen gynnar de flesta getingarter. Vi har i Sverige ett 60-tal arter.
De dör när det blir för kallt att driva upp nytt yngel (som kräver rätt hög temperatur i boet) eller när maten (småinsekterna) tar slut. Drottningar övervintrar, men de flesta getingar lever bara max ett par månader.
Deras påverkan är som ovan sagts och de är goda rovdjur på småinsekter och snyltare på sötsaker. Människor rör de inte om inte vi rör deras bon, för då försvarar de sig tappert. Bålgetingen är fredligast och är mina favoriter. Deras stick känns men är inte farliga om man inte är allergisk, för då kan ett stick vara dödligt. Ett stick ska behandlas snabbt med t ex lite lös honung (eller lite upplöst socker) som stryks på runt sticket. Då sugs giftet osmotiskt ut ur huden och efter några timmar känns det inte längre.
Spinn från larver av humlemott, Aphomia sociella. Bilden skickades in av Lars Friman.
Igår rensade jag virke som legat mellan två hus, ett i trä och ett i mexisten, bredd mellan husen var ca 20 cm. Några brädor satt fast på trähuset så hårt att jag trodde de var fastspikade. Fick loss dem med kofot och spett. Väldigt starkt. Materialet som höll fast brädan var som textilfibrer, se bild. Vad kan det vara?
Jag tycker att det ser ut som spinn från larver av humlemott, Aphomia sociella. Det är en fjäril vars larver lever som predatorer på ägg , larver och puppor i bon av bin, humlor och getingar. Larven spinner in sig i ett rör av silke för att skydda sig från steklarna. Man hittar dem rätt ofta i väggarna på hus där det finns eller funnits getingbon.
Fjädermygga, Chironomus plumosus. Bilden tagen av Entomart.
Sedan två veckor kan vi inte öppna varken balkongdörr eller fönster då vi invaderas av flygfän, typ fjädermyggor. Det började med att när vi vid sängdags tände lampan i sovrummet (balkongdörren hade varit öppen hela dagen) så var hela taket och väggarna täckta av dessa små kryp. Stängde dörren och tillbringade drygt en timma med att dammsuga bort dem. Sedan dess går det inte att ens glänta på dörren så kommer hundratals kryp in. Det är så himla äckligt och jag undrar vad vi ska göra. Försvinner de av sig själv eller kan man använda något bekämpningsmedel eller annat. Jag är förtvivlad över eländet !!
Hur fantastisk naturen än må vara upplever man kanske ibland att den kommer lite för nära, som ni gör just nu. Bästa vore väl att installera ett myggfönster, eller vänta några veckor på stundande lägre temperaturer som kommer lösa ert problem på naturlig väg.
Rekommenderar för övrigt samtliga av deras små bestämningsböcker – ett väldigt bra ”startkit” för någon med nyväckt insektsintresse (och mer erfarna!).
Annars är British Bugs en bra sida för att hitta rätt bland skinnbaggarna, här en direktlänk till sidan om bärfisar, familj Pentatomidae:
Värt att tänka på att vissa svenska arter kan saknas när man kollar på engelska sidor. Dom flesta vanliga arterna dock de samma i Sverige och England.
-Viktor Nilsson-Örtman
Och larven på bilden till höger ska väl så småningom bli en blomfluga, men vilken art det är känner jag inte till.
När det gäller bärfisarna vill jag gärna som komplement till föregående talare också slå ett slag för vår granne i söder, Lars Skipper, som förestår den utmärkta bild- och informationssidan www.miridae.dk och dessutom har författat tre utmärkta böcker om bärfisar (eller bärfisartade skinnbaggar), ängsskinnbaggar, och fröskinnbaggar. Här finns praktiskt taget alla svenska arter upptagna, med undantag för de med lite nordligare utbredning.
USAs Blue Angels som manövrerar. Bilden tagen av Ryan J. Courtade.
Ett flygplan kan ju göra en looping, men jag har aldrig sett en fågel göra det. Varför?
Jag har sett korpar flyga upp-och-ned (samtidigt som de ”skrattar”)! Visserligen bara korta sträckor, det är väl mer som om de vänder sig, men de snurrade faktiskt ett varv.
-Lars Lundqvist
Det korpar gör skulle på flygplansspråk kallas en roll, det vill säga de roterar sidledes runt sin tyngdpunkt. Korpar är väldigt bra på det och gör det gärna, gissningsvis fyller det någon funktion för interaktionen inom paret. Om jag inte missminner mig så kan de antingen stanna kvar på rygg en liten stund och sedan rotera tillbaka i motsatt riktning, eller fortsätta rotationen åt samma håll.
En roll är dock inte särskilt utmanande rent aerodynamiskt eftersom rotationen sker runt tyngdpunkten och flygriktningen förblir oförändrad. De ”faller” helt enkelt medan de gör manövern. En loop ställer däremot betydligt högre krav på drivkraft och vingens vridstyvhet eftersom fågeln/planet måste accelerera för att få tillräcklig lyftkraft för att övervinna både luftmotståndet och gravitationen under stigningsfasen.
Jag skulle gissa att fåglar som är anpassade för att jaga insekter i aktiv flykt (tex svalor) har bäst grundförutsättningar för att rent teoretiskt kunna göra en loop. Svalor gör ju tex ofta plötsliga, branta stigningar för att fånga ett byte. Problemet är väl bara att de sällan eller aldrig har anledning att fortsätta manövern och göra en hel loop efter att de stigit ca 90 grader. Man ökar helt enkelt inte chansen att fånga byten på det sättet.
Björkträd, Betula pendula. Bilden tagen av Percita.
Varför tappar lövträden löven högst upp först?
Mycket bra att du såg detta. Det har jag också sett och funderat på, men vet inte säkert. Hur löven faller varierar från år till år och mellan olika arter av träd, så jag kan inte säga något som gäller alla sorters träd.
Det kan bero på är att det är kallare högst uppe i träden på natten. Närmre marken värms bladen av värmestrålning från marken, som visserligen känns kall för oss, men är mycket varmare än natthimlen.
En annan möjlighet är torka. Det är svårare för ett träd att få upp vattnet från roten till de högre bladen, och därför har de lägre vattenhalt.
Rödalgen karragentång, Chondrus crispus. Bild från Köhler’s Medizinal-Pflanzen.
Varför är algerna på havsbottnen röda?
Grattis till en fin observation.
För drygt en miljard år sedan kom en fotosyntetiserande bakterie in i en eukaryot cell och gav upphov till kloroplasten. Denna innehöll både röda och gröna färgämnen. Från denna cell har evolutionen gjort att vi nu har landväxter, grönalger och rödalger. Landväxterna och grönalgerna har under tiden förlorat sina röda pigment, men dessa finns kvar i rödalgerna. De gröna växterna och algerna kan fotosyntetisera snabbare och dominerar där ljuset är starkt, men rödalgerna kan fotosyntetisera även när ljuset är väldigt svagt och dominerar därför på djupare vatten. Man har faktiskt hittat rödalger ända ner till ca 200 meters djup!!!
Äpple, frukten från Malus domestica. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.
Vi har ett äppelträd som tyvärr fått flera större hinkar med något STO-putsbruk blandat med vatten i närheten av sina rötter. Vi har haft besök från arbetare som putsade om vårt hus med STO system och sedan tömde sina hinkar vid äppelträdet (som äntligen burit frukt efter 10 år). Vi undrar vad äppelträdet kan suga upp och om man kommer kunna äta frukten? På innehållsförteckningen stod det att avfallet skulle tas om hand på något sätt. Det fanns flera hinkar med olika typer av innehåll som kan ha blivit tömt… Om man inte kan äta frukten i år, vågar man äta den nästa år? Kan det vara idé att försöka plantera om trädet till annan plats?
Jag kollade igenom säkerhetsdatabladet. STO är tydligen företagets namn. Bruket verkar vara ett vanligt putsbruk, dvs. när man blandar det med vatten löser man upp kalciumhydroxiden och blandningen blir starkt basisk som alla annat bruk (cement, murbruk, osv.). Därför är det frätande och man ska undvika att få det på huden. Det är givetvis inte lämpligt att äta det eller att få det i ögonen heller. Tidigare har det varit vanligt med höga halter av krom (allergirisk) i bruken men det verkar man ha reducerat i dagens material.
Faran har därför varit för trädet att få denna starkt basiska vätska/blött bruk på sina rötter men trädet har tydligen överlevt. Antagligen har jorden hjälpt till att buffra och neutralisera hydroxiden. Det frätande går inte över i frukten.
I en odling med daikon (Raphanus sativus var. longipinnatus) fann jag plantor med stora sår fyllda med illaluktande slem. På slemmet rörde sig även ett ganska stort antal mycket små djur/insekter. De gled mest fram, men hoppade/sprätte även ibland. Fältet är i Sörmland, består av lerig åker där långvarig vall bröts hösten 2017 samt bevattnas med ytvatten från anlagd damm. På fältet fanns även grönkål som tidigt drabbats av en mörk, fuktig röta som startat på mitten av stammen och sedan spridit sig och dödat av nästan alla plantor. Det jag undrar är:
1. Vad är det för slem? Är det någon slags blötröta på grund av bakterier?
2. Vad kan det vara för insekter/djur som rör sig i slemmet?
3. Kan rötan på daikon och grönkålen ha med varandra att göra?
”Insekterna” ser väldigt mycket ut som hoppstjärtar, Collemboler, tycker jag. Uppträder typiskt på det sätt som beskrivs i frågan, och kan ju också hoppa.
-Lars Lundqvist
Jag är osäker på punkterna 1 och 3, men insekterna du ser på bilden är någon art, eller flera arter, av hoppstjärtar. Det är en mycket primitiv insektsordning, av vilka vi har omkring 300 arter i Sverige. Vilken just detta är vet jag dock inte.
-Andreas Nord
Slemmet vågar jag inte gissa på men svamp brukar vara vanligare på växter än bakterier.
Kommentarer