Fråga en Biolog

Slemsvamp

Någon som vet vad detta läskiga/tjusiga kan vara som plötslig dykt upp i trädgården? Små vita prickar som täcker bladen.

Det är med största sannolikhet en slemsvamp (myxomycet) och är inte en svamp utan hör till Protozoa. Den ”krypande” framfärden på bladen talar bland annat för detta. Självfallet går det inte att säga säkert vad det är via en bild, men det kan eventuellt Diachea leucopoda.

-Sigvard Svensson

Slemsvampar är som sagt inte svamp egentligen, utan encelliga organismer som går ihop för att bilda fruktkroppar med sporer. Det intressanta är att individerna som ingå i fruktkropparna behöver inte vara nära besläktade med varandra, så slemsvampar studeras intensivt av evolutionsbiologer som är intresserade av hur samarbete och konflikter påverkas av släktskap.

-Jessica Abbott

oktober 26, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför känner vi glädje?

Vi ler gärna av glädje. Bilden tagen av Liz20151222.

Jag och kollegor som är lärare i biologi på gymnasiet har en fråga om glädje. Varför känner vi glädje? Att det frisätts dopamin och andra signalsubstanser i hjärnan till vårt belöningssystem är ju känt men vad händer sen? Varför känner vi glädje?

Här känns det som du har två frågor egentligen, varav den ena svarar du på själv. ”Vad händer sen” – här tänker jag att du undrar hur informationen från signalsubstanserna omsätts till glädje. I så fall kan vi säga att det finns inget som händer ”sen”. Vi känner glädje för att belöningssystemet aktiveras. Även om det känns som den medvetna delen av hjärnan måste ha några speciella egenskaper som gör att aktiveringen av belöningssystemet måste ”översättas” till glädje, finns det inget som tyder på det. Det verkar snarare att mycket av det vi tänker och känner ”medvetet” är en efterkonstruktion av saker som redan har hänt i hjärnan. Detta har t.ex. visats med experiment där folk har manipulerats till att tro att de svarade tvärt emot sitt riktiga svar på en enkät, och som sen kan ge en klar och övertygande motivering till det felaktigat svaret.

När det gäller varför vi känner glädje, är detta i högsta grad en anpassning. Vi känner glädje av saker som (oftast) gynnar vår överlevnad och reproduktion – som att ha sex, bli mätt, dricka vatten när man är törstig, umgås med släkt och vänner, osv. Sen har vi även förmågan att lära oss att känna glädje av saker som inte våra förfäder kan ha upplevt, men som vi kan associera med ett positivt utfall, t.ex. att titta på en rolig film.

-Jessica Abbott

oktober 25, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Murgröna

Vi har en växt i vår trädgård som varje år lockar till sig hundratals bin på höstkanten. Det ser ut som en murgröna i bladen, men inte till växtsättet. Nu vill vi gärna veta vad det är för växt. Med tanke på att den verkar gillas av bina så vore det kanske bra att ha fler av den, tänker vi. (Bladen är 6 till 7 cm långa).

Det är murgröna. De blommande skotten har en annan bladform än de krypande skotten, och sticker ut på det här sättet.

-Stefan Andersson

Det ÄR en murgröna, Hedera helix. När murgrönan blir ”vuxen” övergår den från att krypa och klättra till att producera ett busklikt grenverk som producerar blommor och bär och bladen på detta grenverk är ganska annorlunda än de på de krypande/klättrande rankorna vilket ofta leder till frågor.

-Torbjörn Tyler

oktober 24, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan man könsbestämma gråsuggor?

Gråsuggan, *Porcellio scaber*. Bilden tagen av JMK.

Jag undrar om man kan se skillnad på gråsugga om det är en hona eller hane?

Ja, det kan man!

Du måste försiktigt hålla djuret mellan tummen och pekfingret så att du kan titta på undersidan. Sedan ska du studera ’bukplåtarna’ (som kallas pleopoder) på magen bakom det sista benparet. Hos honor ser alla dessa bukplåtarna likadana ut, medan hanarna har sina första och andra bukplåtarna (räkna från sista benparet) förändrade/förlängda. Det är deras könsöppning kan man säga, och det ser lite ut som att de har en tydlig skåra mitt på buken.

Könsmogna honor har också en vätskefylld ’äggpåse’ mellan första och femte benparet (den kallas för ’marsupium’) där de befruktade äggen finns och där ungarna kläcks och lever sina första timmar. Alltså lite som en känguru! Det syns bara hos könsmogna honor, och ser lite ut just som en litet avvikande påse på bröstet.

Precis som alltid med könsbestämning av ryggradslösa djur är det svårt om man bara har en enda individ. Det bästa är därför att du samlar in ett litet antal gråsuggor, vänder på dem, tittar och jämför. Då är jag övertygad om att du kommer se de könsskillnader jag beskrivit i texten här.

Lycka till!

-Andreas Nord

oktober 23, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om flugsvampar

Röd flugsvamp, *Amanita muscaria*. Bilden tagen av David Castor.

Varför har den röda flugsvampen vita prickar på hatten? Varför heter den flugsvamp? Varför är flugsvampar giftiga?

De vita prickarna på den röda flugvampens hatt (och på många andra flugsvampars hattar) är rester av den hinna (yttre hylle/velum universale) som omger hela den väldigt unga fruktkroppen. När fotanlaget börjar växa spricker denna hinna. Om den spricker nära fotbasen fastnar resterna på hatten och när hatten vidgas spricker velumresten upp i mindre bitar och syns som gryn/fläckar/fjäll på hattytan. Dessa sitter inte fast i hattytan utan kan lätt petas eller regna bort.

Om den här hinnan istället spricker i toppen stannar den kvar som en strumpa runt foten, som hos vit och lömsk flugsvamp, och i det fallet finns normalt inga rester på hattytan. På röd flugsvamp, med flera, hittar du ingen påtaglig strumpa utan bara rester i form av kransar eller valkar på fotknölen.

Det finns också en hinna (inre hylle/velum partiale) som till en början täcker över unga skivor eller rör och som sedan (oftast) fastnar på foten i form av en ring.

Samma fenomen kan ses i olika former hos ganska många svampsläkten, inte alltid så tydligt som hos flugsvamparna.

Om du googlar på ”velum universale/partiale” får du en massa illustrationer på hur det går till.

-Sigvard Svensson

oktober 22, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan en myra dö av depression?

Röd skogsmyra, *Formica rufa*. Bilden tagen av Richard Bartz.

Kan en myra dö av depression?

Nej, det är inte troligt. För att kunna drabbas av depression måste en individ vara intelligent och kunna känna olika känslor. Det finns inga tecken på att myror skulle vara så pass intelligenta och medvetna att de kan drabbas av depression.

-Jessica Abbott

oktober 19, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan människor vara allergiska mot flugor / mygg?

Kan människor vara allergiska mot flugor / mygg?

Ja, det kan man. Att man reagerar mot myggbett är egentligen en allergisk reaktion. Det är därför folk kan reagera olika mycket – vissa är mer allergiska än andra. Man kan nog vara allergisk mot alla former av flug- eller myggbett. Vissa personer kan även vara allergiska mot husflugor eller bananflugor, så att de får en reaktion bara genom kontakt med dessa flugor. Jobbar man som forskare på bananflugor och blir därmed ofta exponerad för flugorna är det faktiskt större risk att man blir allergisk till slut.

-Jessica Abbott

oktober 18, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många hårstrån har en katt?

Huskatt, *Felis catus*. Bilden tagen av Alvesgaspar.

Hur många hårstrån har en katt?

Många fler än en människa! Man uppskattar att en genomsnittlig katt har mellan 30 och 50 miljoner hårstrån på kroppen. En människa har däremot ca. 100 000-150 000 hårstrån på huvudet, och ungefär 5 miljoner hårstrån totalt över hela kroppen.

-Jessica Abbott

oktober 17, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan ormar prata med varandra?

Huggorm, *Vipera berus*. Bilden tagen av Zdeněk Fric.

Kan ormar prata med varandra så det hörs?

Förmodligen inte. Ormar kan känna vibrationer i kroppen men har dålig hörsel. En orm som väser gör det t.ex. för att skrämma bort rovdjur, inte för att prata med andra ormar. Ormar kan däremot kommunicera med varandra med hjälp av kroppsspråk och doft.

-Jessica Abbott

oktober 16, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Evolution i modern tid

Människoskelett (t.h.) och chimpansskelett (t.v.). Både skillnaderna och likheterna är tydliga. Bilden tagen av Vinnie Lauria.

Hur påverkar vi människor vår egna evolution i dagens moderna samhälle? Vad skiljer den moderna människan från en människa 100, 200, 300 år bak i tiden? Kan vi se statistik på förändring under kortare tid (dvs ”snabba” utslag av evolution)?

Det moderna samhället påverkar vår evolution på flera olika sätt. Dels så är en stor del av selektionen som kom från olika sjukdomar borttagen. Jag skulle vilja säga att den största selektionskällan idag är sexuell selektion, dvs selektion för att hitta en bra partner. Det kan kanske också finnas selektion för att trivas i större, mer täta grupper, eller för att vara resistent mot olika miljögifter. Människorna som fanns för flera hundra tusen år sedan levde i en annorlunda miljö, t.ex. under istiderna och i mindre grupper, så de selekterades förmodligen för köldtolerans men kan ha varit mindre resistenta mot smittsamma sjukdomar som mässling, som kräver stora folksamlingar för att inte dö ut.

Är man intresserad av information om relativt sentida evolutionära förändringar kan jag rekommendera denna artikel från Forskning & Framsteg, samt boken Future Humans, av Scott Solomon.

-Jessica Abbott

oktober 15, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar