Fråga en Biolog

Spåren på bilden fanns på en damm i skogskanten utanför Lidköping. Vi har försökt med olika gissningar men inget verkar stämma. Lodjur, grävling, iller…

Som alltid med spår hade det varit bra med en storleksreferens. Det är också försvårande att stämplarna är något gamla samt i lös snö på hårt underlag, och således dåligt definierade.

Här i alla fall några tankar. Lodjur har mycket rundare spårstämplar och illerns dito är oftast något mer avsmalnande framåt, med största bredden tydligt bakom spetsen. Min spontana tanke var utterspår, baserat på platsen (vatten) och litet trekantiga avtryck med spretande tår. Utter stämmer emellertid dåligt med vad som ser ut som avtryck efter tämligen långa klor i alla stämplar (uttern har korta). Inte heller spårställningen (alltså hur avtrycken ligger i förhållande till varandra) är särskilt utterlik.

Baserat på ganska långa klor tillsammans med spårens inbördes förhållande sätter jag därför mina slantar på grävling. Spårställningen stämmer också utmärkt på en grävling som rör sig i galopp. Grävlingar har förvisso ofta mer parallella spårstämplar där  tårna sitter nästan som på rad, men nu är avtrycken väldigt dåligt definierade. Dessutom blir inte tassavtrycken lika väldefinierade när djuret galopperar jämfört med när det rör sig långsammare och sätter hela tassen i marken.

– Andreas Nord

februari 9, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan detta vara spillning från hare eller något annat? 

Det litet utdragna, blanka utseendet tillsammans med det faktum att spillningen åtminstone delvis sitter ihop, gör att mina tankar förs till spillning från en mindre hjort av något slag. På många håll i landet är rådjur det mest sannolika och med utgångspunkt i storleken på en normalstor ”lönnäsa” kunde det nog stämma bra här. Här kan du se och jämföra harens och rådjurens spillning.

– Andreas Nord

februari 9, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vilken del av löken som står för energiinhämtningen. Är det blasten som befinner sig ovanför marken eller lökfrukten i jorden? Och hur ser lökfruktens celler ut? De kan väl omöjligen innehålla kloroplaster eftersom de inte har tillgång till solljus?

Trevliga funderingar!

Energin för hela växten hämtas in av bladen, ovan jord, genom fotosyntes, men planterar du en lök så finns det naturligtvis ett näringslager i den till att börja med. Observera att löken är inte en frukt utan ett vegetativt föryngringsorgan som blir till utan sexuell interaktion. Lökens celler ser rätt tråkiga ut: En ser i princip bara cellväggar och kärnor. Det finns plastider men de är inte gröna och kallas därför inte kloroplaster. De är små och syns dåligt.

Blomma och frukt/frön har många sorters celler, som alla ser olika ut. Här finns en bild på en lökblomma.

– Allan Rasmusson

februari 8, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag vandrade i Tiveden idag i januari, runt sjön Trehörningen. Då fann jag detta spår och blev konfunderad över vilket djur det är som gjort avtrycket. Det var nämligen ganska stort, 8-10 cm. Det liknar ju grävlingens, men de har ju inte så stora tassar?

Det här är spår efter ett hunddjur av något slag. Det ser såklart förbryllande ut att det är fem tydliga tåmärken, när hundar bara har fyra tår i sina spårstämplar. Att det är fem avtryck här beror helt enkelt på att spårstämpeln är ”dubbeltrampad”, alltså att djuret har satt fram- och baktass på samma plats.

De angivna måtten (8-10 cm) är alldeles för stora för en räv (5-6(7) cm), och dessutom är spårstämpeln för ”kompakt” för det. Hos rävar är det oftast tydligt att baktårna slutar innan framtårna tar vid, så att en kan dra ett rakt streck rakt igenom spårstämpeln utan att nudda vare sig fram- eller baktår. Tamhundar och vargar har i stället den här typen av kompakt spårstämpel, där baktårnas framdel tydligt överlappar framtårnas bakdel.

Det är såklart lockande att tänka sig att de här stora spåren är gjorda av en varg, men baserat bara på ett enda avtryck går det inte att avgöra om det faktiskt är så, eller om det är en stor hund som gått där. Bilder på flera avtryck och, särskilt, hela spårlöpan hade behövts för det ändamålet.

Grävlingen har inte så stora tassar, ofta tydligare klomärken, och framförallt 5 tydliga tår varav 4 sitter nästan på rad.

– Andreas Nord

februari 8, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag bor i ett hyreshöghus i Lund. Fåglarna, både kråkfåglarna och ibland de mycket små, brukar utnyttja min gröna balkong som viloplats. Taket är också mycket väl frekventerat, ibland även av glador. På kvällen ger de sig iväg mot träden i Stadsparken eller ännu hellre Botaniska trädgården.

Nu planerar hyresvärden ombyggnad av två kvarter under de närmaste fem åren. Vi får information om det inom några veckor. När de var tvungna att lägga om taket på mitt grannhus, måste de ha satt piggar eller något liknande på takbeläggningen, för alla fåglar som suttit där försvann. Nu tror/hoppas jag att det blir solceller på mitt tak. Men vad händer då med fåglarna?

Vi har lite svårt att tro att det är många fåglar som är strikt beroende av taken (men se nedan) och vad gäller uppsättningen av solceller så känns det ”i stort” som att nyttan överväger eventuell ”skada” på fåglarna. Hur solceller (i mindre skala) påverkar fåglar är dock dåligt känt. I vilket fall var det ju mest balkongen som utnyttjades i det här fallet?

Det finns dock vissa fåglar som verkligen har nytta av ”rätt sorts tak” i städerna, såsom strandskata, fiskmås, och några till.

– Åke Lindström och Martin Green (gästexpert)

februari 7, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är detta månne en silverstreckad pärlemorfjäril? Bilden är tagen i Värmland i juli 2021.

Jag tycker att det ser ut som en skogspärlemorfjäril, Fabriciana adippe. Här finns mer information om arten.

– Jörgen Ripa

februari 7, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ett antagande jag har gjort är att det finns en potential att skapa en mer hållbar växtproduktion med hjälp av ”hemmaväxter”, genom att decentralisera produktionen till de som annars endast skulle vara köparna. Jag undrar om det finns någon Lunds universitet som vet något om huruvida det finns några studier för växtindustrins (framförallt trädgårds- och krukväxter) miljöpåverkan i stort och vad som görs för att stärka biologisk mångfald inom den branschen? Men kanske framförallt om det finns studier om egenodlade växters potential och påverkan på miljön i sig självt men också i förhållande till nuvarande växtindustri?

En av aspekterna är väl risken att sprida arter som förvildas och sen visar sig bli invasiva.

– Stefan Andersson

En idé är att ta kontakt med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Där finns flera forskare som nog kan hjälpa till. Jag tror att till exempel Malin Hultberg är en bra kandidat.

– Carin Jarl-Sunesson

februari 4, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag hittade denna i köket. Vad är det för kryp?

Det är en kackerlacka av något slag, men just vilken går inte att avgöra med säkerhet på bilden. I Sverige är alltid skogskackerlackan, Ectobius lapponicus, det mest sannolika. Den är vanlig utomhus i hela landet. Den hittas ibland inomhus, men då har den utan undantag kommit in utifrån, för den uppträder aldrig som ett skadedjur. Det finns ingenting på din bild som avviker habituellt från en hona av skogskackerlacka, men med insekter är det bäst att inte vara för styv i korken om alla detaljer inte syns på en bild.

Vi har skrivit om skogskackerlackor ganska många gånger. Här finns de inläggen, med några fler bilder som du kan använda som referenspunkt.

– Andreas Nord

februari 4, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är fikon ett bär?

Nej, fikon är inget bär utan en samling av små stenfrukter. Inom botaniken kallas de växtdelar som innehåller frön för frukter (förutsatt att de tillhör blomväxterna). Det finns olika typer av frukter, till exempel bär, stenfrukt, nöt och balja.

I fikonets fall kallar vi frukten för en sammansatt frukt eftersom den består av många små frukter, många små stenfrukter. De små stenfrukterna sitter på insidan av en köttig blomställningsaxel. Det är de små ”stenarna” som knastrar i munnen när vi äter fikon.

– Sofie Olofsson

Här och här berättar vi om andra undringar kring bär och frukter.

– Andreas Nord

februari 3, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag såg en svan igår på juldagen, i Piteå i Norbotten. Den flög över talltopparna när jag var ute i skogen med hunden. Vi har 3 dm snö och idag är det -15 grader och det kommer säkert att bli än kallare framöver i januari. Det finns inte så många ställen kvar där det finns öppet vatten. Har den någon möjlighet att klara sig? Det verkade vara en ung svan.

Så länge svanen kan hitta tillräckligt med mat, antingen i öppet vatten eller annorstädes, menar jag att den har goda chanser att klara sig. Det hade såklart varit lättare för den längre söderut, men är den bara i god kondition bör den ha förutsättningar att kunna finna en plats där dessa behov kan tillgodoses även om det blir kallare.

Kyla är egentligen sällan ett problem för fåglar. Visst måste de ”elda mer i kaminen” för att hålla sig varma när det är kallare ute, men om de bara hittar tillräckligt med bränsle för ändamålet brukar det gå bra. De allra flesta fåglar har faktiskt en enorm överkapacitet i förhållande till att producera kroppsvärme. Det händer såklart att en hittar döda fåglar om vintern. När det sker är det väldigt sällan bara kylan som är boven i dramat. Oftare är den avgörande faktorn brist på mat (= fågeln kan inte värma upp sig när den inte har nog med ved att lägga på brasan) eller så kan olika sjukdomar förklara dödsfallet. Just nu sker till exempel stor spridning av fågelinfluensa på flera håll i Europa.

– Andreas Nord

februari 3, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar