Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Ollonborre

Ollonborre, Melolontha melolontha. Bilden tagen av David Nyrén.

Jag undrar vad detta är för skalbagge? Är detta något ni kan hjälpa mig med?

Ollonborre. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ollonborre

-Jörgen Ripa

Det är en ollonborre (Melolontha melolontha) eller en kastanjeborre (Melolontha hippocastani) på bilden som skickades in.

Har du djuret kvar kan du titta på den yttre kanten av täckvingarna – har dessa samma färg som resten av vingen är det en ollonborre, men är kanten tydligt svart är det en kastanjeborre.

Man kan också se på bakkroppsspetsen, som hos ollonborrens hanar (din bild visar en hane) är lång och parallellt avsmalnande utåt, och hos kastanjeborrens hanar är kortare och lite utvidgad mot spetsen. Utbredningen överlappar för dessa två syskonarter i södra Sverige, men kastanjeborren har en nordligare utbredning. Fynd gjorda norr om Stockholm är oftare än inte kastanjeborre.

Givet bakkroppsspetsen ser ditt djur ut som en ollonborre. Har du djuret kvar kan du också jämföra mot kanten på täckvingarna, och fyndplatsen såklart.

-Andreas Nord

maj 28, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lämnar djur sina ungar pga människolukt?

Svanungar. Bilden tagen av Jenni Douglas.

Jag har läst i olika artiklar hur djur reagerar på människolukt på sina ungar. Vad stämmer igentligen?

http://illvet.se/djur/overlevnad/overger-djur-sina-ungar-om-man-ror-vid-dem

http://www.faktoider.nu/djurungar.html

Jag tycker information på faktoider.nu är bra och rättvisande, medan den på Illustrerad Vetenskaps sida, något förvånande, rör sig lite mer i gråzonen. Djur i allmänhet investerar väldiga resurser i att fortplanta sig, och det krävs ofta en hel del störning för att de ska överge sina ungar. Eftersom många mellanstora och stora djur fortplantar sig ganska ofta, och inte sällan flera gånger under livet, kan det dock hända att de ’ger upp’ när risken eller kostnaden blir allt för stor. Det kan bero på yttre störningar (t.ex. att nyfikna stör fåglar som ligger på ägg), men sker även helt naturligt (t.ex. när födotillgången tryter eller vädret slår om). Den direkta effekten av människolukt är kraftigt överdriven, särskilt i förhållande till alla andra störningar som följer när människor hanterar djur i, eller i närheten av, deras bon. Bäst är därför att låta naturen ha sin egen gång!

-Andreas Nord

maj 25, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tillbakabildas öknen?

Saharaöknen. Bilden tagen av Luca Galuzzi.

Hörde på nyheterna klockan 6 på morgonen för några dagar sedan att en forkare i Lund (kan ha tagit fel på ort) kommit fram till att ett ökat koldioxidutsläpp med fört att växtligheten i öknen brett ut sig 20 %. Hörde jag rätt?

Jag vet inte exakt var siffran 20% kommer ifrån, men det kan stämma. Överlag är det fortfarande stora problem med öknens utbredning runtom jorden på grund av skadliga jordbruksmetoder, men vissa öken visar på ökad växtlighet. T.ex. Saharan har hållit på att krympa sedan 80-talet, förmodligen p.g.a. mer regn. Studier i Australien och USA visar på ökad växtlighet under samma period, förmodligen p.g.a. höjda koldioxidnivåer som gynnar bildning av växtbiomassa. Det betyder dock inte att koldioxidutsläpp inte är ett problem, bara att effekterna av ökad koldioxid kan vara komplicerade med både positiva och negativa konsekvenser beroende på vad man mäter.

-Jessica Abbott

maj 24, 2018

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vallmo till bakning

Vallmo, Papaver somniferum. Bilden tagen av Linda Kenney.

Jag har hört att vallmo korsbefruktar varandra. Jag har odlat brödvallmo i år för att ta frö till bakning. Jag har oxå pionvallmo i trädgården, finns det risk att fröet i brödvallmon inte är ätliga?

Både ”brödvallmo” och ”pionvallmo” är sorter av opievallmo (Papaver somniferum) med mycket låga halter av morfin/opiater och fröna skall vara ätliga på dem alla.

-Torbjörn Tyler

maj 23, 2018

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Allergi mot barrträd

Gran, Picea abies. Bilden tagen av Ivar Leidus.

Vad skiljer barrträdspollen från lövträdspollen som gör att man sällan hörtalas om barrträdspollenallergi?

Det stämmer att man kan vara allergisk mot barrträdspollen, men att det är betydligt ovanligare än allergier mot lövträd. Man kan också vara allergisk mot pinjenötter, men då artar det sig mer som en typisk nötallergi. Så varför blir vi sällan allergiska mot barrträdspollen? Det korta svaret verkar vara att vi vet inte. Jag måste erkänna att jag hittar inga specifika uppgifter om just barrträd kontra lövträd, men överlag så har vi ganska dålig kolla på vilka egenskap gör att ett protein blir mer sannolikt allergiframkallande. Det finns många olika egenskaper som har förknippats med allergiframkallande, men det finns alltid undantag där vissa proteiner har samma egenskap men är inte allergiframkallande, så det är förmodligen en kombination av olika egenskaper. Vill man läsa mer om det finns det en (ganska teknisk) artikel om allergiframkallande egenskaper här.

-Jessica Abbott

maj 22, 2018

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gåshybrid?

Kanadagäss, Branta canadensis. Bilden tagen av Dori.

Jag talar om en damm där man alla årstider ser en svanfamilj i olika konstellationer. På grässlänterna runt omkring finns oftast ca 50-talet Kanadagäss som betar, sover el bara ligger. Detta är ett promenadstråk i norra Stockholm.
I denna damm har jag de senaste dagarna sett något som man på håll tar för en simmande kanadagås, men vid närmare studium har denna fågel längre hals och hela halsen är dessutom svart i botten med ljusare små prickar tätt, tätt. Denna har inte heller den svarta ’haklapp’ som kanadagåsen har på bröstet. Den rör sig mer som en svan och är alltid ensam. Det är dock ingen 1-2års svanunge.
Finns det någon gåsart som stämmer på beskrivninge el är det möjligt att en svan och en kanadagås parat sig och att ungen blivit utstött?

Det kan mycket väl röra sig om en hybrid mellan kanadagås och svan. Gås-svan-hybrider förekommer, men vad man vet är de ganska sällsynta. Däremot är olika typer av korsningar mellan olika gäss ganska vanliga (åtminstone vanligare än sådan mellan gäss och svanar), och ’slutresultaten’ ser ofta litet avvikande ut. Vad just du har sett är svårt att veta utan bilder (och ibland även med bilder).

Om fågeln är utstött eller inte är svårt att svara på. Jag skulle nog säga att gäss och svanar är ganska inklusiva när det kommer till att ta hand om ungar, så man kunde ju också tänka sig att fågeln faktiskt är så pass gammal att den bör vara självständig. Det stämmer också med din observation att det inte är en [svan]unge.

-Andreas Nord

maj 21, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Aggresiv knölsvan

Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.

Vi har 1 knölsvan där vi har stugan som inte beter sig som andra svanar denna svan är ensam, hona eller hane vet jag ej. Den burrar alltid upp sig o angriper andra svanar o kanadagäss. Den förföljer o går till angrepp bakifrån, försöker dränka fågeln den angriper. I fjol försökte den dränka en annan knölsvan men den kunde vi hjälpa. Idag jagade den upp en kanadagås på land o sedan det var gjort så simmade han ut till den uppjagades partner som säkert var 100 meter ut från land,denne försökte simma undan men när svanen var bara någon meter från kanadagåsen gick den till anfall bakifrån. Kanadagåsen lyckades då dyka men svanen höll koll o fick tag på kanadagåsens bakben. Kanadagåsen lyckades ta sig loss o fly under en flotte. Jag vet inte hur det gick för kanadagåsen. Min fråga är varför beter sig knölsvanen så?

Det är svårt att säga! Kanske är den bara ovanligt territoriell. Precis som hos människor beter sig olika djur av samma art ofta ganska olikt. Jag kunde också tänka mig att det är fråga om en ensam svanhane som i sin våryster försöker para sig med allt som kommer i dess väg (det skulle också förklara ’territorialiteten’). Det kan se ganska våldsamt ut när svanar parar sig, och ibland påminner det faktiskt lite om det du beskriver som att den försöker dränka andra fåglar!

-Andreas Nord

maj 18, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekosystemet i stora barriärrevet

Stora Barriärrevet. Bilden tagen av Sarah_Ackerman.

Vad händer med ekosystemet i det stora barriärrevet när korallerna dör? Hur påverkas den biologiska mångfalden?

Eftersom korallerna är viktiga både som näring för andra djur och som habitat, så påverkas ekosystemet kraftigt till det negativa när korallerna dör. Många arter försvinner helt eller delvis, och den biologiska mångfalden försämras. Mer information om klimatförändring och koraller hittar du här. Jag kan också tipsa om att Forskning och Framsteg hade en intressant artikel om nya metoder för att bevara korallrev relativt nyligen.

-Jessica Abbott

maj 17, 2018

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Konservera lav

Skägglav, Usnea filipendula. Bilden tagen av Jerzy Opioła.

Jag undrar hur man kan konservera vanlig skägglav så att den håller sig fin längst möjligt? I ”vanlig” luft ej i glasmonter/burk…

Om frågan verkligen gäller skägglav (Usnea spp.) så behöver knappast annat göras än att låta den lufttorka och sedan förvara den torrt.

-Torbjörn Tyler

maj 16, 2018

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Formeln för kärlek

Serotonin.

Vad är den kemiska formeln för kärlek?

Man brukar säga att det är dopamine+ seratonin+oxytocin, dvs C8H11NO2+C10H12N2O+C43H66N12O12S2. Det är ett någorlunda rimligt svar. Alla är hormoner eller andra signalsubstanser vars nivåer höjs när man är kär. Dopamin och serotonin förknippas framförallt med den fasen i ett förhållande där man håller på att lära känna varandra, och oxytocin med långvariga förhållanden. Dock har alla dessa ämnen även andra funktioner i kroppen (oxytocin förknippas även med mjölkflödet under amning, till exempel), och för höga nivåer kan vara farliga. Därför går det inte att styra kärlekskänslorna på ett enkelt sätt – ”kärlekspiller” finns alltså inte.

-Jessica Abbott

maj 15, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg