Kvadratspindel, Araneus quadratus. Bilden skickades in av Maria G.
Såg den här spindel på min sons skola. Jag tyckte den va väldigt lik en korsspindel fast en annan färg. Sen hittade jag en som liknade mer denna spindeln och tror att det är en kvadratspindel. Är det så? Tycker det ser ut som en riktig liten halloween spindel pga färgen.
Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Jag ska undersöka två platser om var daggmaskar trivs bäst. Så jag tänkte undersöka ett fält. och en lövskog. Men var kommer det vara flest? och varför? eller har du något bättre förslag på var jag ska undersöka?
Enligt denna artikel från 1997, daggmaskar föredrar fält och ängar framför lövskog eller granskog. Den viktigast anledningen verkar vara hur mycket näringsämnen som finns tillgängliga i marken. Fält och ängar innehåller mycket kväve, men marken i en granskog är ganska näringsfattig. Det spelar också vilken roll vilka träd finns i lövskogen. Bok och ek är mindre omtyckta, förmodligen för att deras löv också innehåller mindre kväve. Det skulle därför kunna vara intressant att jämföra olika lövskog, beroende på andelen bok/ek.
Större hackspett, Dendrocopus major. Bilden tagen av Hangsna.
Bor på högsta punkten på Österlen, nära skogen och vi har ett ganska rikt fågelliv som vi hjälper med utfodring. Bl.a har här funnits större hackspett i många år. De senaste åren har de haft otur. Honan var ensam här länge i fjor, men sedan visade sig en hane också här. Då flög honan hårt in i vårt köksfönster och tvärdog. Hanen kom fortfarande hit och det kom så småningom en ny hona. Nu ser vi att denna hona är ensam här, sedan en månad ungefär och hon äter som en häst. Nu undrar vi, om hon nu inte hittar någon ny hane – lägger hon ägg ändå helt i onödan liksom?
Finner hon inte en hane (men det gör hon säkert) kommer hon nog att lägga obefruktade ägg, eftersom själva igångsättandet av äggproduktion hos fåglar inte styrs primärt av tillgången på partners, utan på förändringar i nivåerna av ett antal signalämnen (hormoner) som, i sin tur, startar när dagarna blir längre under våren. Om själva äggläggningen och kullstorleken, och ruvningen, i så fall kommer att vara jämförbara med hur det varit om honan varit parad, är svårare att svara på.
Min fråga är kanske lite speciell. Det handlar egentligen om att jag söker en bra liknelse till en text som jag försöker få ihop. Min utgångspunkt kanske inte passar din svarsprofil? Jag gör ett försök i alla fall. Frågan är: Vilken insekt eller vilket smådjur skulle (mest sannolikt och typiskt) av misstag nudda vid en människa t ex i skymningen eller på natten? Jag menar alltså inte blodsugande insekter eller andra som ”hänger” kring våra kroppar utan något som människan förnimmer som en kort beröring av en insekt/ett djur (eller en svärm) som sedan försvinner snabbt. Har funderat på fladdermus men det kan finnas bättre exempel. Trollsländor? Någon fjärilssort?
Ja, nattfjäril känns som ett givet exempel. Står man väldigt stilla kan jag också tänka mig en mus eller annan lite gnagare. Trollsländor kan vara aktiva en bit in på skymningen, men de är inte aktiva på natten.
För 5-te året i rad, har vi nu fått in mygg i bostaden. Dom började komma för ca en månads sen. Dom syns aldrig, men kommer fram på natten och suger blod. Tänder man lampan, så är dom borta. Dom är väldigt snabba.I natt höll dom mig vaken i 2,5 timme. Dom kom en i taget och jag lyckades slå ihjäl 18 stycken. Det blir stora svidande märken efter sticken, som tar en hel vecka att försvinna. Vad är detta för övervintrande mygg? Var kläcks dom, ute eller inne i huset? Vi vågar knappt öppna några fönster och lufta ens. Vi förstår inte hur dom kommer in. Är det vanligt att mygg övervintrar inne i husen i värmen??
Hos mig kommer det in med veden som jag tar in från vedboden för att elda med inne. Eldar ni med ved, kanske?
Närbild på en fjädermygglarv. Bilden tagen av Jasper Nance.
Hur hög syrgashalt/löst syre i milliliter per liter behöver vatteninsekter för att kunna leva i/under vattnet och hur lite löst syre behövs för att de ska dö? Finns det några vatteninsekter som tål låg syrgashalt? När anses vattnet vara syrefattigt och när är det syrerikt?
Vissa insekter klarar av väldigt låga syrgashalter. T.ex. fjädermygglarver borrar ner i syrefritt sediment för att gömma sig för rovdjur. De har utvecklat en speciell form av anaerob metabolism för att tillfälligt överleva helt utan syre. Dock fungerar inte det hur länge som helst – efter en stund måste de få tillgång till syre igen för att överleva.
En ganska vanlig definition på syrefattigt vatten verkar vara 2-3 mg/L. Som mest kan vatten innehålla upp till ~9 mg/L syre. Det kan även vara skadligt med för mycket syre, dels för att det leder till produktion av fler reaktiva syreföreningar. Detta gäller för insekter också, och de har sämre överlevnad vid höga syrgashalter. Försök med bananflugor visar att de kan i viss mån anpassa sig till både syrefattiga och syrerika miljöer.
Vresros, Rosa rugosa. Bilden tagen av Morn the Gorn.
Unga ek- och tallplantor betas ju gärna av vilda hjortdjur. Jag undrar hur pass mycket ekens/tallens föryngring underlättas om de får växa upp i skydd av taggiga buskar såsom nyponrosor? Är buskarna ett tillräckligt skydd mot viltbete i områden där det låt oss säga finns mycket rådjur? Jag har hört att rådjur gärna äter rosor men jag förmodar att de trots det borde utgöra en viss barriär? Eller äter rådjuren upp både rosorna och ekarna? Vilken buske kan tänkas utgöra det bästa skyddet mot viltbete?
Taggar hjälper inte tvunget. Rådjuren äter t ex upp mina björnbärsblad såväl som järnekarna.
Enligt “folkkunskap” skall Berberis-buskar vara effektivt mot rådjur, men jag vet ingen vetenskaplig studie och har inte provat själv. Det är hur som naturligtvis svårt att säkra en hel trädplantering.
Gulprickig dasse (hyrax), Heterohyrax bruceii. Bilden tagen av Buecherfresser.
För väl sextio år sedan läste jag Bibeln, och Koranen. Blev väldigt intresserad av leviticus och vad man fick och inte fick äta. Senare i livet har jag gått ut med en troende judinna, och då var det viktigt att äta koshermat.
Det står i elfte kapitlet att man inte får äta kött av ”klippdassen, ty han idisslar väl, men har icke klövar, han ska räknas för er såsom oren.” Själva ordet klippdassen lade jag direkt märke till. Den fanns ju inte i Skåne. Så ser jag ett program för någon vecka sedan om klippdassen, där man bl a får veta att den är endemisk i Sydafrika.
Hur kan det komma sig att man nämner det djuret i Gamla testamentet? SvT hade ingen aning, eftersom man hade köpt in programmet. Man bad mig forska vidare på egen hand, vilket jag alltså gör nu. Jag har även skrivit till församlingen här i byn.
Jag undrar om producenten inte varit felinformerad? Av vad jag kan läsa mig till av IUCNs bedömning har klippdassen/klipphyraxen (Procavia capensis) en utbredning som också omfattar delar av mellersta Afrika och områdena kring Röda Havet och arabhalvön inkluderande bl.a. Israel och Jordanien. Och då är kanske inte dess omnämnande i bibeln lika märkligt!
-Andreas Nord
Ibland har zoologer lite olika uppfattning om det är samma art eller flera som finns i olika områden. Så vissa anser att de klippdassar som finns i Sydafrika är en egen art, andra att det bara finns en enda art klippdass i hela Afrika och på arabiska halvön. Hur som, klippdassar finns även i Israel, så det är inte konstigt att de nämns i Bibeln.
Så här långt var det en av de lätta frågorna, men den svåra (och gräsligt intressanta) är ju varför man inte äter vissa saker. Varierar ju mellan olika kulturer och religioner. Som boende i Sverige är det ju tämligen lätt att undvika att äta klippdass.
-Bodil Enoksson
Däggdjurssystematik är inte alltid så självklar och mycket händer just nu främst med hjälp av genomforskning, vilket betyder att man inte längre tittar bara på djurs utseende utan också på hur deras gener ser ut. Däggdjurens utveckling tog fart i Jura och Krita (alltså för omkring två hundra till sextiofem miljoner år sedan). Vid denna tid satt flera av de kontinenter vi känner i dag ihop i en superkontinent som kallas Godwana. På grund av att kontinenterna började slitas loss utvecklades däggdjuren olika på de alltmer isolerade kontinenterna som flöt bort från varandra som isflak. På den Afrikanska kontinenten började en stor mängd ”artlinjer” (eng. traits) utvecklas inom en grupp som vi idag benämner Afrotheria, dit också elefantdjur räknas tillsammans med flera andra ordningar som fortfarande har sin huvudutbredning just i Afrika. Också ordningen Hyracoidea (hyraxar på svenska). Den i sin tur indelas numer i tre släkten, träddassar, Gulprickig hyrax och Klipphyrax. Träddassar finns med två arter söder om Sahara, alltså tropiska och södra Afrika, Gulprickig hyrax, med en art men ett otal underarter, i östra och södra Afrika och klipphyrax söder om Sahara, Sydafrika, Capprovinsen och nordöstra Afrika, Levanten och Arabiska halvön, även i vissa isolerade populationer i Algeriet och Libyen. Det bör påpekas att systematiken inom ordningen är fortfarande outredd och mycket kommer säkert att ändras i den nära framtiden.
Hyraxarna räknas alltså inte längre inom hovdjuren, och inte ens till dess nära släktingar. Däremot har de väldigt intressanta tår, som påminner starkt om hovar. Får du chans någon gång att studera deras tår på till exempel ett museum, glöm inte att ta en närmare titt.
-Lars Lundqvist
Lite imponerande att bibelöversättarna kände till klippdassarna, förresten.
Kommentarer