Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Myrbagge

Myrbagge, Thanasimus formicarius. Bilden tagen av Beentree.

Vad är detta? Ca 1 cm långa, fanns i massor (det kryllade!!!) under barken på en tall i Sörmland idag. Är det ett skadedjur och vad gör man då i så fall?

Detta är ett riktigt nyttodjur! Bilden visar en skalbagge som på svenska kallas för myrbagge. Dess vetenskapliga namn är Thanasimus formicarius. Den hör till familjen brokbaggar (Cleridae), som är en ganska liten skalbaggsfamilj i Sverige.

Varför är den ett nyttodjur då? Både larven och den vuxna skalbaggen lever av barkborrar och andra trädborrande små skalbaggar. Den ljusröda larven hittar man i larvgångarna av barkborrelarver, medan det vuxna djuret jagar barkborrar (och parar sig) på trädstammar. Det är ett vanligt djur, som man särskilt ofta ser i timmerhögar (där dess öde är tämligen beseglat eftersom äggen och larverna förstörs innan nästa generation är kläckt – gäller många vedlevande insekter).

Att du fann djuren i sådan mängd under tallbark, och i en sådan mängd du beskriver, får mig att tro att det kan handla om nyckläckta vuxna djur som väntar på att ge sig ut i vårsolen (även om det spontant känns lite sent för det). Djuret är som sagt vanligt, men jag har åtminstone aldrig själv sett någon massförekomst av den typ du beskriver.

-Andreas Nord

maj 14, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hundens matsmältning

En Jack Russell terrier. Bilden tagen av Mik@el.

Jag har en fråga hur hundens matsmältningssystem fungerar? Hur bryet dom ner födan? Har dom en depåmage? Har läst att dom är köttätare men hittar inte hur systemet funkar?

Det här är snarare en fråga för en veterinär, men jag ska försöka svara. Hundens matsmältning har mycket gemensamt med människans, dvs att de har en magsäck för att bryta ner maten med hjälp av syra, en tunntarm för att ta upp större delen av näringen, och en tjocktarm för att ta upp vatten från avföringen. Jag har inte kunnat hitta så mycket information om vad en depåmage innebär. Det hävdas att vargar har en väldigt töjbar magsäck, eftersom deras mat kommer oftast med oregelbunden mellanrum – då gäller det att kunna äta så mycket som möjligt när det väl finns mat. Det är antagligen det som menas med depåmage. Genetiska studier har visat på att människan har påverkat hundens matsmältning till följd av domesticering, jämfört med vargar. Hundar har blivit mer allätare, och har lättare för att smälta kolhydrater än vad vargar har. Jag skulle därför gissa att hundar har förlorat en del av vargarnas förmåga att äta stora mängder mat på en gång.

-Jessica Abbott

maj 9, 2018

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svart geting

Geting i släktet Vespula. Bilden skickades in av Monica Johansson.

Hittade en svart insekt inne i sommarstugan storlek som en stor geting, det var ljust inne. Den var slö tog ut den, då skiftade den färg och blev gulsvart. Tittade efter en stund då var han borta, hade nog flugit iväg.

Det är mycket riktigt en geting, i släktet Vespula som tillhör de sociala getingarna (alltså de som lever i samhällen). Vi har fyra arter Vespula som fortplantar sig i Sverige (jordsnyltgeting, vanlig geting, tyskgeting, rödbandad geting), men just vilken art det är går inte riktigt att se på bilden.

Vissa bjärt färgade insekter mörknar betydligt inför vintern, vilket man tror har med kamouflage att göra. Varför just denna geting var mörk när den hittades inomhus vet jag dock inte.

-Andreas Nord

maj 8, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trädgårdssnäckors ”rynkor”

Vinbergssnäcka, Helix pomatia. Bilden tagen av Hans Hillewaert.

Jag undrar om trädgårdsnäckans reflade hud som finns på hela ovansidan av snigelns kropp och i så fall vad för funktion. Eller om det är bara eveolutionen som gjort att snigln har ett ”reflat”/bucklig skin.

Jag har inte kunnat hitta någon specifik information om detta, så jag får spekulera lite. Det verkar som det är framförallt landlevande snäckor och sniglar som har ”rynkor”. Havslevande sniglar ser ut att mest ha slät hud. Man kan då gissa att rynkorna har att göra med tolerans mot uttorkning. Kanske ger rynkorna större möjlighet att tänja på huden och ta upp extra vatten och  när det är fuktigt. Eller så kanske rynkorna är en bieffekt av att ha tjockare hud för att minska vattenförlust, samtidigt som huden måste förbli smidig för att kunna dra sig in i sitt skal.

-Jessica Abbott

maj 7, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bli av med dallerspindlar

Större dallerspindel, Pholcus phalangioides.

Har snart källaren full med vad jag tror är större dallerspindlar. Är dom giftiga och hur får jag bort dom? (hyperallergisk mot getingar).

Ja, det låter inte otroligt att det är större dallerspindel som du har i källaren. Det är så klart svårt att vara helt säker utan bild, men större dallerspindel har sitt ursprung i grottor i Italien, och de trivs därför i så grottlik miljö som möjligt. Spindlarna i sig ser ju väldigt spännande ut och gör nytta genom att hålla borta insekter, främst sådana som flyger, typ småfjärilar och en rad myggliknande tvåvingar som annars kan finnas i källare. Tyvärr har spindlarna den dåliga vanan att göra väldigt fula nät, som närmast liknar hoptrasslat skräp. De verkar inte heller äta upp sina gamla nät, som många andra spindlar gör, så därför kan det snabbt se väldigt skräpigt ut där de håller till.

Om man nu vill bli av med dem tror jag att du kan börja med att hålla efter näten. Ta bort dem regelbundet, till exempel med en dammvippa. På så sätt får spindlarna ingen mat. Du kan också höja värmen i källaren, så att miljön blir torrare. Jag har visserligen sett dallerspindlar också på torra platser, som i trapphus och liknande, så möjligen är de inte väldigt känsliga för torrt klimat.

Och ja, liksom alla andra spindlar, är de giftiga i betydelsen att de har giftkörtlar kopplade till mundelarna. Men, liksom de allra flesta svenska spindlar, är deras munverktyg alldeles för svaga för att tränga genom människohud. För oss är de således helt ofarliga. Bara väldigt fascinerande!

-Lars Lundqvist

maj 4, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sångsvanungar

Sångsvan, Cygnus cygnus. Bilden tagen av Ernst Vikne.

Vi har på vår golfbana en vacker sångsvan par som har lyckas att få sex st ungar. Vet inte om det är normalt att ett par får så många ungar? Nu har det gått några veckor men har nu sett att de har lämnat två av ungarna själva. Dessa två simmar i en annan liten sjö för sig själva. Varför har de lämnat dom? Tyvärr så fick jag höra att ett par medlemmar lyckades fånga dessa två ungar och flyttade dom till svanföräldrarna men nästa dag var de ensamma igen. Jag har blivit lärd att inte röra vilddjur i onödan men jag kanske har fel?

Korrekt, man skall inte röra vilda djur i onödan. Om det inte är en uppenbarligen onaturlig situation ett djur hamnat i (t.ex. fastnat i taggtråd, eller brutit en vinge), så är det större risk att man gör skada än nytta om man ”lägger sig i”.

I detta fall verkar det definitivt som att ungarna ”vill” vara ensamma, alternativt att föräldrarna spritt ut ungarna på flera platser där det kan finnas mat. Ungarna blir ju inte matade utan hittar sin egen mat från dag 1. En kollega låter meddela att han i omgångar sett svanungar hålla sig för sig själva utan problem under längre perioder.

Sex ungar hos sångsvan är inte ovanligt, de kan ha allt mellan 1 och 7 ungar. Men dödligheten brukar också vara stor, så om en eller två ungar överlever till vuxen ålder har föräldrarna lyckats bra.

-Åke Lindström

maj 3, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om sötvattnet tar slut

Atlanten. Bilden tagen av Tiago Fioreze.

Vad händer om allt sötvatten i värden tar slut?

Sötvattnet kan i princip inte ta slut, så länge vatten avdunstar och faller igen som regn. Vi kan dock ha brist på sötvatten på olika håll i världen ifall regnmängden inte täcker behovet, eller om sjöar och vattendrag är förorenade och därför otjänliga som dricksvatten. Att förse bristområden med vatten via desalinisering av havsvatten görs på vissa platser, men det är ganska dyrt. Det är bättre att hitta sätt att minska vattenåtgången och effektivisera återanvändning av vatten.

-Jessica Abbott

maj 2, 2018

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Blåmusslors ”lim”

Blåmussla, Mytilus edulis. Bilden tagen av Rainer Zenz.

Vi är några elever som söker en biolog som har kunskap om ett klibbigt protein som blåmusslor använder sig av. Detta klibbiga protein ska kunna äta sig med mänskligt framställt lim.

Det stämmer att blåmusslors byssustrådar är väldigt tåliga, och håller fast musslan på ett väldigt effektivt sätt. Trådarnas innehåll och uppbyggnad är dock ganska komplicerade. Forskare har fått en bättre förståelse för detta relativt nyligen, så du kan läsa mer byssustrådarnas struktur här.

-Jessica Abbott

april 27, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Invasiva arter

Vandrarmussla, Dreissena polymorpha, är en invasiv art i Nordamerika. Bilden tagen av GerardM.

Jag undrar lite om invasiva arter och deras inverkan på ekonomi och hälsa i drabbade områden. Tror du att problemen med invasiva arter kommer öka i framtiden? Finns det något sätt att minska spridningen av invasiva arter? Finns det tydliga exempel på invasiva arter som negativt påverkar ekonomi och livskvalitet hos drabbade? Vad tycker du är det bästa sättet att kontrollera invasiva arter, med ekonomi och miljö i åtanke? Biologiska metoder, kemiska, o.s.v. Finns det positiva sidor vad gäller invasiva arter?

Det var många frågor! Ja, problemen med invasiva arter kommer förmodligen öka i framtiden med tanke på den allt mer omfattande globala handeln. Man försöka hämma spridningen, men det är svårt. En del invasiva arter är t.ex. prydnadsväxter som har förvildats, och det kan man hindra genom importstopp, men det är nästan omöjligt att kontrollera spridning av arter som följer med människan, som t.ex. vandringsmusslan vars larver kom till Nordamerika i ballastvattnent från stora skepp. Invasiva arter som har haft en tydlig påverkan inkluderar vandingsmusslan, kudzu, vattenhyacint, mördarsnigeln, och kaniner i Australien. Även om det är svårt att stoppa införseln av invasiva arter, det är ändå bättre att jobba förebyggande – när en invasiv art väl har etablerat sig är den nästan omöjlig att bli av med. Ibland använder man sig av naturliga fiender som biologiskt bekämpningsmedel, och kan funka bra om man har tur. De introducerade kontrollarter kan ha en positiv effekt, men en invasiv art är dålig för ekosystemet nästan per definition.

-Jessica Abbott

april 26, 2018

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Föremål av ben?

Föremål av ben? Bilden skickades in av Jerry Sjöberg.

Vad tro du detta är för ben? Är ihåligt. Nyfiken på det. Från något exotisk djur tror jag.

Svårt att säga. Någon slags snäcka från ett tropiskt land, kanske?

-Mats Hansson

Det är verkligen svårt att avgöra från en bild. Jag skulle gissa att det är horn som har färgats på något sätt, och inte ben. Men det går nog inte att ge ett säkert svar, tyvärr.

-Jessica Abbott

april 25, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg