Biodiversitet, eller biologisk mångfald, innebär att ett ekosystem innehåller många olika arter. Det kan finnas moraliska argument varför vi bör bevara diversitet, t.ex. att det är fel att låta arter dö ut om det kan förhindras. Men en väldigt praktisk anledning är att ekosystem med många arter verkar vara mer stabila och svårare att rubba. Vill man ha fungerande ekosystem för produktion av syre, nedbrytning, cikulation av vatten, o.s.v., gäller det att försöka bevara den biologiska mångfalden.
Toyota Mirai går på vätgas. Bilden tagen av Bertel Schmitt.
Vad tycker ni om vätgasbilar? För- och nackdelar med denna uppfinning? Anser du att vattenånga är ett bra alternativ mot dagens utsläpp? Finns det någon tanke hur man kan använda vattenkraftverk utan att rubba ekosystemen, exempelvis sjöar?
Det kan nog vara bra att fråga en fysiker eller kemist om man vill veta mer om för- och nackdelar med vätgas som energikälla. Det är bra att utsläppen blir bara vatten, men problemet i nuläget verkar vara att vätgasen som driver bilarna kommer oftast från fossila bränslen (naturgas) och inte från förnybara källor för att det är betydligt dyrare. På så sätt är vanliga elbilar kanske bättre, om elen kommer ifrån förnybara källor (fast batteriproduktion orsakar utsläpp). Det är nog svårt att bygga vattenkraftverk helt utan påverkan på akvatiska ekosystem, så frågan där är snarare om det finns bättre alternativ eller inte.
Jag fick för några dagar sedan höra att fåglar inte kan bryta ner bröd – stämmer det verkligen?
Kolhydrater behöver alla fåglar liksom vi, det är den enda energikällan för nervsystemet. Så får tex rovfåglar (som primärt äter protein) i sig för lite kolhydrater så kan det leda till olika neurologiska symptom.
Problemet med bröd är att det inte innehåller alla de nödvändiga mineralerna och vitmainerna som fåglarna behöver. Så kort och gott, bröd är en energikälla för fåglar men den är inte så näringsrik = skräpmat.
-Gästinlägg av Caroline Isaksson, Universitetslektor i Evolutionär ekologi
Secondary active transport. Picture created by Mariana Ruiz Villarreal.
My teacher has not explaned, why primary active transport is not the only way to transport molecules to the side of the membrane with help of ATP. I do not understand why secondary active transport is neccessary when the same amount of ATP is used and it is more complicated.
There are many different ways to transport molecules over the membrane. It is just to accept. A biological cell has been made by evolution and is not constructed according to a plan.
Energy can be present in the cell as ATP but energy can also be present in other forms like a concentration gradient of ions over the membrane. This energy can be transformed into action. For example Na+ accumulated on one side of a membrane can flow through a transport protein sitting in the membrane which can make this protein able to transport another kind of molecule against its concentration gradient. The formation of the gradient of Na+ can be made possible by consumption of ATP but also through exchange of H+ which are pumped over membranes in chloroplasts and mitochondria. This H+ gradient is also used to make ATP. Thus, gradients and ATP are very much connected.
I vår trädgård får vi då och då besök av ett djur som lägger sin avföring nattetid mitt på grusgångar, mitt på gräsmattan utan några försök att dölja. Ser ut som hundbajs från en medelstor hund eller t.o.m människobajs. Det finns inga löst springande hundar så min gissning är räv. Vad tror ni? Högarna är c:a 12-15 cm diam
Räv är det definitivt inte, men ganska typiskt medelstor hund!
-Bengt Nihlgård
Håller med, utifrån min egen erfarenhet med olika sorters bajs gissar jag på hund snarare än människa.
-Jessica Abbott
Det här var knepigt. Det ser verkligen ut som hund-, eller människo-, bajs. Varifrån i landet kommer bilden? Det är onekligen från ett däggdjur, och skulle det vara från ett vildlevande sådant innehåller exkrementerna alltid rester av vad de ätit, antingen hår, skelettben och tänder från andra däggdjur, fjädrar och skelettben från fåglar, eller fjäll och tänder från fisk. Detta ser inte ut att innehålla något av detta. Bajset är inte heller vridit som hos räv eller andra mindre rovdjur. Det är inte från något hovdjur, alltså inte från vildsvin. Har du sett några spårstämplar i närheten? Finns det någon karaktäristisk lukt kring bajset? Jag ser små vita prickar, som jag inte kan identifiera. Vad kan det vara?
Som en slutsats av ovanstående kan jag bara gissa att bajset trots allt kommer från en hund (om du inte har en illasinnad och hämndlysten granne?)
Lactobacillus acidophilus, en ”probiotisk” bakterie. Bilden tagen av Bob Blaylock.
Går det att föröka probiotika, alltså goda bakterier på ett enkelt sätt hemma? Jag har köpt en typ av probiotika som är frystorkad ( det är ett par olika typer av mjölksyrebakterier i produkten). Enligt instruktionen kan man strö den över maten eller hälla i en dryck. Jag skulle vilja föröka mängden goda bakterier i varje dagsförpackning och på så sätt få större effekt på tarmfloran, t ex genom att låta dem växa till sig i ett lämpligt substrat (helst glutenfritt). Vad vore ett lämpligt substrat – helst ett som finns lättillgängligt. Vilken temperatur rekommenderas, och tid? Ett alternativ är förstås att äta probiotikan som vanligt och att äta mat med mycket fibrer (resistent stärkelse, betaglukaner, inulin, och pektin… ). I (grov-) tarmen ska sedan de goda bakterierna kalasa på dessa fibrer och ha god tillväxt.
Att föröka själv är svårt för att du kan få tillväxt av skadliga mikroorganismer. Recepten är normalt industrihemligheter. Dock, probiotika som säljs är ofta vanliga surkålsbakterier (Lactobacillus). Bättre, billigare och godare är att göra egen surkål, surgurkor etc. och äta råa. Det finns flera böcker med bra recept i ämnet.
-Allan Rasmusson
Jag skulle inte rekommendera enskilda individer att försöka odla probiotiska bakterier hemma. Förutsättningarna att i en hemmamiljö odla dessa bakterier på ett kontrollerat sätt är små, och risken för att andra (eventuellt sjukdomsorsakande) bakterier “smittar” din odling är stor. Det kan därmed finnas säkerhetsrisker med att sedan förtära din odling.
-Gästinlägg av Fredric Carlsson, Universitetslektor i Molekylär cellbiologi
Tvillingarna Laurent och Larry Nicolas Bourgeois. Bilden tagen av Shawn Welling.
Jag är tvilling, men jag vet inte om jag är enäggs eller tvåäggs. För en del år sedan blev jag och min bror ombedda att deltaga i en undersökning om tvillingar. Tyvärr ville min bror inte deltaga, Nu är han död, men jag är fortfarande intresserad av att få veta min tvillingstatus. Jag har hårstrån från brodern. Räcker det för att kunna få fram hans DNA? Vart vänder man sig för att kunna jämföra våra DNA ? Kan du hjälpa mig med dessa frågor vore jag tacksam.
Sammantaget blir det nog svårt att ta reda på, tyvärr.
Om det går att ta fram DNA från hårstråna beror på om hårsäcken/hårroten finns kvar. Själva strået innehåller inte DNA från cellkärnan, så det kan man inte använda till sekvensering. Om håret du har är avklippt finns det då ingen möjlighet. Om det är hår som har dragits ut kan det finnas en möjlighet.
Hur gammalt håret är spelar också roll. Även om roten finns kvar så bryts DNAt ner över tid. Så det finns ingen garanti att man kan få fram DNA från hårsäckarna ifall de är för gamla – då kommer det finnas för lite DNA kvar för att analysera det.
Det finns även praktiska problem med att få materialet sekvenserat. Det finns kommersiella sekvenseringsföretag, som t.ex. 23&me, men de jobbar endast med prov från saliv. Du skulle behöva hitta ett annat labb som kan tänka sig att jobba med dina prover, och själva arbetet kommer förmodligen kosta en del.
Jag förstår att det skulle vara skönt för dig att veta säkert, men i detta fall tror jag att man kommer ganska långt bara med sunt förnuft. Tvåäggstvillingar liknar inte varandra mer än vad vanliga syskon gör. Enäggstvillingar är oftast slående lika varandra. Om du och din bror liknade varandra så som typiska syskon gör, men inte mer, då var ni med största sannolikhet tvåäggstvillingar.
Kanin, Oryctolagus cuniculus. Bilden tagen av JJ Harrison.
Alltså jag undrar en sak kan kaniner och harar bli goda vänner? Och vad har våran svenska vilda hare för temperament?
Det är inte särskilt troligt att en hare och en kanin skulle bli vänner. Harar lever ensamma. Under parningstiden (marshararna) kan man se flera harar tillsammans men det är korta förbindelser och framför allt ser man hanarna slåss (boxas). När honan har ungar, ligger ungarna gömda i gräset och honan kommer bara dit för att ge dem di en gång om dygnet. Det finns f.ö. två olika svenska harar; skogshare (den som blir vit på vintern) och fälthare (som i alla fall förr också kallades tyskhare). Ingen av dem har någon form av bobygge.
Kaniner lever i små samhällen i gryt, så de är ju sociala varelser.
Jag vet inte riktigt vad man ska säg att harar har för temperament. De är djur som flyr undan rovdjur så de är ju vaksamma och skygga.
Hur många växter och djurarter finns det? Och varför?
Enligt en rapport från Kews Kungliga Botaniska Trädgård i Storbrittanien, finns det ca. 400 000 kärlväxter beskrivna (kärlväxter är örter, buskar, och träd, men inte mossor). Det faktiska antalet är förmodligen något större, eftersom det finns säkert en del oupptäckta växter.
Tomater, Solanum lycopersicum. Bilden tagen av Luigi Chiesa.
Om man tänker sig in i en cell hos tomaten som ska tillverka ett enzym som omvandlar en sur molekyl till en söt, Hur går det till ? Och varför påverkas tomatens färg av det ?
1 Enzymet tillverkas precis som alla andra proteiner, via genutryck och translation.
2 Det är lite oklart vad du menar med sur och söt, ändringar i pH och sockerhalt skall normalt inte påverka färgen. Tomatens färg beror på det fettlösliga pigmentet lykopen, som inte påverkas av pH.
Kommentarer