Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Duvungar

Ringduva, Columba palumbus. Bilden tagen av Marek Szczepanek.

Jag har bara sett fullvuxna duvor i städer jag bott i och besökt. Aldrig ungar. Aldrig reden med ägg. I städer finns änder med ungar, andra sjöfåglar med ungar. Var lägger stadsduvor sina ägg, var växer ungarna upp, hur länge matas de av sina vårdnadshavare?

Vi har mycket duvor i våra städer. För 100 år sedan var det mest (vilda) ”tamduvor”. Idag är det på många håll mest ringduvor, alltså från början skogslevande fåglar som ”flyttat in” i städerna. Där bygger de både bo, lägger ägg och föder upp ungar. Väldigt mycket dessutom!

Ett ringduvebo ligger oftast en bit ut på en horisontell gren, gärna i ett litet tätare träd/buske, till exempel tujor, tallar, granar mm, men även i glesare löträd. Boet är löjligt enkelt byggt, nästan bokstavligen ”10 pinnar” i kors. De flesta lägger två ägg och de matar sedan ungarna några veckor i boet. Jag kan hålla med om att duvorna är rejält diskreta under häckningen, men var säker på att de reproducerar sig. Man kan finna bo och ungar i städerna nästan året runt, åtminstone från mars till november hos oss i söder. Det är få andra arter som har så många kullar som våra ”stadsringduvor”.

Att man inte ser vare sig bon, ägg eller ungar från duvorna delar de med de flesta fåglar som är ”bostannare”, dvs. där ungarna stannar ett par veckor i boet och där föräldrarna flyger fram och tillbaka till boet med mat. De ungar man vanligast ser i städer är mycket riktigt andungar, men dessa få arter (främst gräsand) är i klar minoritet mot de arter som har ungarna kvar i bona och matar dem där. Dessa ungar ser man i princip inte förrän de är ”fullvuxna” och flyger själva.

-Åke Lindström

november 19, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Älg och ensidig kost

Älgen, Alces alces.

Jag arbetar ideellt med viltförvaltning. Mycket ”tyckande” cirkulerar där.  Vad älgens huvudsakliga föda är vet de flesta som har med jakt och skog att göra: tall, vintertid + rase – rönn, asp, sälg och ek. Undersökning av älgens maginnehåll visar att den äter 30 – 40 eller fler olika växter. En del av dessa utgörs säkert sommartid av näringsrika örter. Hur viktiga är dessa övriga växter?  Annika Felton på SLU hävdar att en fullgod foderstat för älg måste innehålla mer än den vanliga basfödan. Vad händer när den breda foderbasen blir smal och ensidig?

Vad djur äter och speciellt fåglar är en fråga som jag brinner för. För djur som inte är specialserade på en specifik födokälla är ensidig kost sällan bra även om födan i sig är ”nyttig”. Många essentiella ämnen som olika fettsyror, vitaminer och aminosyror kan variera mellan olika födotyper som tex mellan olika växter och äter man en ensidig kost kan få en brist i någon av dessa. På kortsikt och hos friska (och ostressade) djur är detta normalt inget stort problem, men under längre tid eller vid en sjukdom kan det få negativa konsekvenser för deras överlevnad eller kanske framförallt för att få livskraftig avkomma.

-Gästinlägg av Caroline Isaksson, Lektor i evolutionär ekologi

november 16, 2018

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kvalster som liftar

Kvalster som liftar på en skalbagge. Bilden tagen av MT Lynette.

Vi har haft problem i början av året med stickflugor som vi fick med oss när vi köpta hö. Lyckades bli av med dem ett tag, men nu har de återvänt med nytt hö. Hela sommaren har de plågat oss och de är väldigt agressiva. Vid närmre titt så har dessa flugor massa små bruna om inte kopparfärgade parasiter. ibland har de 1 ibland har de upp till 10. Hittade en som inte kunde flyga, efter jag slog ihjäl den så insåg jag att den hade ett 20tal parasiter på sig som sprang alla håll. Vid nära håll så ser de ut som bebisfästingar men det kan väl inte stämma? Har googlat men hittar ingenting om detta.

Det finns två möjliga svar på denna fråga. 1, och minst troligt, är att det rör sig om pseudoskorpioner som ofta liftar med flugor. Men eftersom du säger att de ser ut som minifästingar, och inte miniskorpioner, drar jag slutsatsen att det snarare rör sig om 2 kvalster som också liftar med en fluga. På så sätt kan de ta sig till nya platser, där förmodligen både flugan och kvalsterna kan hitta ny näring. Ingen av de två alternativen är alltså parasiter, sådana skulle förmodligen inte kunna lämna värddjuret, flugan, så snabbt som du beskriver.

Lars Lundqvist

november 15, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är det skönare att bli kliad av någon annan?

En kvinna som kliar sin rygg. Målning av Dégas.

Varför är det skönt när nån kliar ens rygg men när man kliar själv så är det inte skönt varför undrar jag??

Det är för att hjärnan dämpar signalerna från huden när den vet att du berör din egen hud. Det är också därför det är nästintill omöjligt att kittla sig själv. Förmågan att veta var dina lämmar befinner sig kallas för proprioception.

-Jessica Abbott

november 14, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rävskalle?

Skalle av räv (Vulpes vulpes)? Bilden skickades in av Marie-Louise Karlberg

Vad är detta för djur? Ca. 12 cm långt.

Räv, skulle jag säga.

-Lars Lundqvist

november 13, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför finns det så få bitande insekter i Frankrike?

Gula febern-mygga, Aedes aegypti.

Har vandrat och tältat i Frankrike och då varit rätt svettig i det varma vädret om kvällarna när solen går/gått ned. I Sverige hade det varit näst intill omöjligt att genomföra p.g.a. alla mygg,knott,flugor och andra flygfän som är aggressiva och väldigt aktiva. I Frankrike trots lövskog fanns de knappt att finna och de som fanns var inte särskilt aggresiva. En diametral skillnad som natt och dag. Hur kommer det sig ?? Himla skönt var det iaf att slippa bli uppäten på en minut.

Det är nog svårt att ge ett exakt svar här, men jag kan spekulera lite. För det första så kanske det fanns mindre gynnsam habitat där. Mygg behöver stående vattenpölar, och om det är ont om dessa vattenpölar blir de inte lika många. Bromsar behöver också vattenpölar eller träskmark i larvstadiet. Knottlarver lever i rinnande vatten, så finns det få vattendrag kommer det bli färre knott.

Förutom habitatet så kan jag tänka mig att klimatet spelar stor roll. I de nordliga delar av världen är sommaren kort, vilket gör att många insekter når vuxenstadiet mer synkroniserat, så att alla kläcks ut samtidigt. De blir också mer aggressiva för att de har kort tid på sig att hinna para sig och få in tillräckligt med näring för att kunna lägga ägg (det är oftast honan som bits just för att få protein till sina ägg).

-Jessica Abbott

november 12, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Valars evolution

Späckhuggare, Orcinus orca. Bilden tagen av Robert Pittman.

Vi är två elever som ska göra ett gymnasiearbete om evolution. Vårt syfte med arbetet är ; vad berättar fossilen om djurens evolution. Djurgruppen vi valde var valar. Vi åkte till Stockholm för att besöka naturhistoriska riksmuseet och vi blev rekommenderade att ta kontakt med er vid behov av hjälp. Vi undrar om ni kan titta på vår frågeställning.
– vad driver evolution?
– Hur och varför ändrade valarna sin land karaktär
– varför gick valarna tillbaka ner till vattnet?

Evolution drivs framförallt av naturlig selektion i olika former. Individer som är bättre anpassade till miljön kommer att klara sig bättre och lämna fler avkommer. I valarnas fall innebär detta att de individerna som var bättre anpassade till ett liv i vatten lämnade fler avkommor så att valarna blev mer och mer vattenlevande med tiden. Fler allmänna svar om evolution kan du läsa här och här.

Valarnas närmast nulevande släkting är flodhästar. Valarnas stamfader levde förmodligen mycket så som flodhästar gör idag – de tidigaste arterna har extra tjocka ben precis som flodhästar för att kunna hålla sig under vattnet och gå på botten. Detta visade sig vara fördelaktigt, och valarna fortsatte att anpassa sig till att leva i vatten.

Det är svårt att veta exakt varför det var bra för valarna att anpassa sig till att leva i vatten. Men en möjlig anledning kan vara för att det saknades stora havslevande rovdjur efter dinosaurierna dog ut. Det finns två grupper av stora vattenlevande reptiler under dinosauriernas tid, fisködlor (icthyosauria) och svanödlor (plesiosauria). Fisködlorna dog ut tidigare, men svanödlorna fanns i princip fram till massdöden för 65 miljoner år sedan. Efter de försvann, fanns det kanske en ”lucka” som valarna utvecklades till att fylla.

-Jessica Abbott

november 9, 2018

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Juraperioden

Stegosaurus levde under Jura. Bilden skapad av Nobu Tamura.

Jag går på Natur pogramet på Täby enskilda Gymnasium och jobbar just nu på ett evolutionsprojekt. Jag har i uppgift att bevisa att evolution tog plats under Jura perioden. Jag har tittat runt lite och kommit fram till att dinosaurierna blev generellt mindre då detta ökade överlevnadschanser under klimatförändringar. De första fåglarna och däggdjuren kom också under denna period p.g.a exempelvis klimatförändringar. Jag undrar dock om det finns andra synliga exempel på attt evolution tog plats och vad de drivade effekterna var (urvals-faktorerna emxempeliv).

Ja, det stämmer. Klimatförändringen orsakades av att superkontinenten Pangaea bröts upp i två delar, Gondwana och Laurasia. Det ledde till att mer regn kunde tränga in i kontinenternas inre så att klimatet blev blötare. Förutom däggdjur och fåglar så har även ödlor sitt ursprung under Juraperioden. I havet så utvecklades flera olika nya planktongrupper samt en grupp röda alger som heter korallalger. Dessa alger bildar hårda ”skelett” av kalciumkarbonat och är en viktig del i dagens korallrev.

-Jessica Abbott

november 8, 2018

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om minnet

Hjärnan. Bilden skapades av Allan Ajifo.

Vi glömmer ju alla ibland eller hur? Jag hörde emellertid en gång att vi kommer ihåg allting men har olika förmåga att plocka fram det. Då har vi ju alla egentligen lika bra minne som Einar Haglund hade men han hade i så fall bättre förmåga än vi andra att plocka fram det? Kan detta stämma?

Jag kan tänka mig att det stämmer att vi har olika bra förmåga att plocka fram specifika minnen. Men vad jag förstår så finns det inget som tyder på att alla våra upplevelser lagras i hjärnan i all evighet. Istället brukar man prata om korttidsminne och långtidsminne. Korttidminnet används för att hålla information i huvudet som behövs just nu – t.ex. när jag kollar ett recept och går iväg för att hämta ingredienserna. Information som hjärnan bedömer som viktigt på ett eller annat sätt flyttas senare till långtidsminnet. Om jag lagar samma recept ett antal gånger kommer ingredienslistan flyttas till långtidsminnet, eftersom information som återkommer så många gånger är förmodligen värt att minnas. Upplevelser som gör ett stort emotionellt intryck brukar också hamna i långtidsminnet.

-Jessica Abbott

november 7, 2018

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mustaschjaktspindel

Mustaschjaktspindel, Heteropoda venatoria. Bilden skickades in av Louise Seijsing.

Vet du vad det här kan tänkas va för spindel. Låg i en jackärm som jag köpte via nätet fr outnorth. På jackan står det made in china. Den ramlade ut tillsynes torkad.

Ser ut att vara en hona av Heteropoda venatoria, en art som ofta lever i människans närhet i tropiska och subtropiska områden. Brukar kalla den för mustaschjaktspindel, då honan har en ljus ”mustasch” under ögonen; något som syns på en bild. Den finns bl.a. i södra Kina. Den kommer ibland in i Sverige med varor, men klarar sig inte i vårt klimat. Arten är helt harmlös, varken giftig för oss eller aggressiv. Den tillhör spindelfamiljen jättekrabbspindlar (Sparassidae). På natten blir den aktiv och kommer ut från sina gömslen i springor i hus och letar efter föda, t.ex. kackerlackor. Precis som andra arter i familjen är den en duktig klättrare och ses ofta på väggar och kan säkert leta igenom kläder efter byten. För att visa dess vanlighet och spridning och hur den kan påträffas kan jag nämna hur jag själv träffat på den: bakom tavla i Kenya, sönderklämd bak toastol i Malaysia, på vägg i hotellrum i Sydafrika och i bananlåda i Sverige.

-Lars Jonsson

november 6, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg