Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Om humlor

Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.

Häromdagen läste jag om humlor och hur de riskerar att dö ut. Jag blev väldigt intresserad av detta då det inte är något jag tänkt på förut. Jag har försökt ta reda på hur pass allvarligt detta är men hittar inte så mycket information. Är humlan ens fridlyst? Jag har bara hittat information om att vissa arter är utrotningshotade, räcker inte det för att en humla ska bli fridlyst? Hur pass hotade är dom egentligen, i Sverige och i resten av världen och vad gör man för att hjälpa dom?

Tack för dina intressanta frågor. Humlor, liksom många andra insekter, är ofta värmegynnade och/eller specialiserade på att leta efter föda på särskilda växter eller i särskilda miljötyper. Därför missgynnas många sådana insekter när t.ex. gamla öppna betesmarker tillåts växa igen (större träd och buskar gör att det blir mer skugga, som i sin tur gör det svalare och ändrar livsvillkoren för andra växter) eller i det moderna jordbruket med så kallade monokulturer (stora fält med bara en enda miljötyp och gröda, och inga ogräs). Studier från bland annat Lund har också visat att pollinerande insekter, kanske särskilt bin (och humlor är ju faktiskt just bin) påverkas mycket negativt av flera bekämpningsmedel som används i det moderna jordbruket.

När det gäller humlor i Sverige har man totalt hittat 41 olika arter, varav 38 anses vara bofasta och reproducerande. Därtill tillkommer 6 så kallade underarter, som man kan likställa lite med distinkta lokala varianter av en och samma art. Av dessa är hela 9 arter upptagna på den nationell rödlistan, där 5 anses vara ”nära hotade” (NT), 1 anses vara ”sårbar” (VU) och 3 arter anses vara ”nationellt utdöda” (RE). Det vill säga att mer än 20% av alla våra humlor är hotade på ett eller annat vis och i olika grad! Däremot är inga humlor fridlysta. Det kan bero på många olika faktorer, där man kanske inte helt ska se bort ifrån att många humlor kan vara ganska svåra att känna igen om man inte studerar dem i mikroskop. Om man då fridlyser bara en särskild art, kunde det kanske vara svårt att följa upp hur effektivt detta lagliga skydd är. Fridlysning är dessutom inte alltid synonymt med att en art är särskilt hotad – t.ex. är alla svenska grod- och kräldjur, och alla svenska orkidéer, fridlysta. Det handlar mer om att man väljer att skydda dessa organismer från att t.ex. utnyttjas i internationell handel.

Vad görs då för att skydda humlor? I Sverige känner jag inte till några specifika insatser för just humlor, men det arbetas väldigt intensivt med att återskapa gammal kulturmark (t.ex. gamla betesmarker) och att främja ett mer hållbart, mer traditionellt, jordbruk som använder färre eller inga bekämpningsmedel. Det är åtgärder som kommer att ha en direkt positiv effekt på svenska humlor. I andra länder, t.ex. Storbritannien, försöker man återinföra humlor som har dött ut när deras livsmiljöer förstörts. Då återskapar man lämpliga miljöer, och importerar humlor från andra länder som man släpper ut där – faktiskt från Sverige i vissa fall.

Det du själv kan göra för att hjälpa humlor, förutom att ta hand om miljö och natur i allmänhet, är att låta en del av din trädgård vara lite vildvuxen, att plantera blommor som humlor gärna besöker, och kanske dessutom sätta upp en humleholk!

Hoppas du fick svar på dina frågor!

-Andreas Nord

november 29, 2018

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rävbajs?

Räv eller hund? Bilden skickades in av Göran Blomqvist.

Vilket djur lämnar sådana här visitkort? Blandskog, Roslagen 21 augusti 2018.

Denna tycker jag tyvärr är helt omöjlig, för det kan lika gärna vara en hund som något annat. Det är även svårt för att ingen storleksuppskattning är möjlig.

-Gästinlägg av Jep Agrell, studierektor för grundutbildningen

november 28, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Luffarspindel eller större husspindel?

Större husspindel, Eratigena atrica. Bilden skickades in av Sara Ekdahl.

Min 6-årige son (aspirerande zoolog) och jag hittade denna spindel i badrummet i vårt hem i Båstad och skulle vilja ha hjälp med att identifiera den. Den mäter 5 cm total, varav kroppen är ca 1,5 cm. Vi tror det är en större husspindel eller luffarspindel. Hur kan man skilja dem åt?

Större husspindel! (Samma släkte som luffarspindeln)

-Lars Lundqvist

Det är en större husspindel, Eratigena atrica. Detta djur kan nog kanske förväxlas med  släktingen luffarspindel, Eratigena agrestis, men är något större (åtminstone honorna) och har inte fullt så uppsvällda palper (hos hanar). Det är såklart svårt att se utan jämförelsematerial.

Större husspindeln har också proportionellt längre ben relativt kroppen, och om man vänder på den så förstår jag det som att bröstplåten (mellan benen) har parvisa, ljusa fläckar, medan bröstplåten hos luffarspindeln har ett ljust streck centralt, omgivet att lite mörkare färg på sidorna.

Såvitt jag vet är luffarspindeln ännu inte särskilt vanlig i Sverige (även om mörkertalet säkert är stort), vanligast i Skåne, och i huvudsak ett djur som lever utomhus. Större husspindeln är dock mer av ett innedjur.

-Andreas Nord

november 27, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Grävlingsspår?

Spår av grävling? Bilden skickades in av Karin.

Vem bajsar i vår trädgård? Nu är det fjärde gången inom loppet av ett par månader som vi hittar en ganska stor hög på vår stenlagda trädgårdsgång, alltid på exakt samma ställe och väldigt synligt. Räv? Grävling? Till saken hör att vi bor mitt inne i centrala Uppsala. Rör sig rävar så nära inpå oss?

Det är nog grävling skulle jag tro, men det är dålig upplösning på bilden och därför svårt att se detaljer och kunna säga säkert.

-Gästinlägg av Jep Agrell, studierektor för grundutbildning

november 26, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Allelopati?

Äpple, frukten från Malus domestica. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.

Jag har 2 äppleträd på min gård som inte producerar så stora äpplen eftersom träden ligger väldigt nära varandra att näringsinnehållet delas mellan dem. Alltså äppleträden är allelopatiska arter. Men exempelvis körsbärsträd är inte det eftersom jag får bra produktion av dem? Min fråga är då, vad är det som har bestämt att en del växt-arter har allelopati och andra inte? Är allelopatiska arter själviska för att dem vill ha det bästa till sig då? Mina äppleträd producerar dåliga äpplen… Bör jag hugga ner ett av dem..?

Jag vågar säga så mycket som att frågan knappast handar om allelopati i strikt bemärkelse. Jag är ganska säker på att det inte finns några bevis för att äppeträd utsöndrar några kemiska ämnen som har till syfte att bekämpa sina grannar (d.v.s. allelopati i strikt bemärkelse).

Däremot är det ju rimligt att två träd som står nära varandra konkurrerar om samma resurser så att det bir mindre kvar till vart och ett av träden. I moderna äppeodingar planterar man ju träden vädigt tätt, men då får man förstås också se till så att de har tillgång optimalt med näring och vatten.

-Torbjörn Tyler

november 23, 2018

Inlägget postades i

Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lakesaltning kontra torrsaltning

Rått kött.

Jag skulle vilja be om hjälp med lite expertkunnande inom biologin…. När jag röker kött finns det två olika sätt att salta köttet på, lakesaltning och torrsaltning. Vid vacuumsaltning tar man mellan 2,5 och 3% av köttets vikt av salt, masserar in i köttbiten och vacuumpackar. När man sedan ska röka efter ett antal dagar tar man ut biten, sköljer av, torkar och in i röken. Vid lakesaltning lägger man ned köttet i en lösning av vatten och salt, normalt 8% saltlösning, vikt% av vattnets vikt, låter det ligga ca en vecka beroende på hur stor bit. Tar ut sköljer av, torkar och in i röken. Att saltet och vattnet vandrar in och ut ur köttet via osmos och diffusion säger sig självt.

Frågan är då varför saltningen i saltlake inte blir saltare än torrsaltningen. Även om man förlänger tiden upplever jag att biten inte blir saltare, inte nämnvärt i alla fall. Jag får inte rätt detta i mitt huvud, kan ni hjälpa mig?

Jag vill påstå att köttet inte kan bli saltare än lagen då saltet sprider sig enligt fysikens lagar men varför är det lagom med 8% lösning i det ena fallet medan 3% räcker i det andra.

Är allt vatten i köttbiten tillgängligt för att kunna lösa salt? En bit nötkött håller i runda slängar 75% vatten enligt källa från livsmedelsverket. Om jag tar en ett kilos bit kött och 30 gram (3% av vikten) salt borde saltet lösa sig jämt i allt vatten, och därmed få en koncentration av 30/(750+30)x100=ca 3,8%. Även det salt som ligger utanför köttbiten då jämvikt har uppnåtts. Om jag i stället lägger den i 10 liter saltlag med en salthalt av 8 % borde den bli strax under 8% salthalt rakt igenom. Egentligen 870gram salt/(10000 gram vatten + 750gram vatten i köttet + 870 g salt)x100= ca 7,5%.

Att jag får samma koncentration sälta i köttet i båda fallen säger mig mina smaklökar att det stämmer men jag får inte huvudet runt att jag teoretiskt inte kan få samma resultat.

Om en del av vattnet, låt oss säga hälften, inte var tillgängligt att kunna lösa vatten utan ”bundet” på något sätt skulle det i teorin bli 30/(375+30)x100=7,4% vilket skulle stämma bättre. Jag vet inte hur stor del av vattnet som är tillgängligt för saltet att lösa sig i. Även om vattnet skulle diffusera ut utanför köttbiten kommer det inte att vara den mängd som behövs för att få samma resultat i salthalt efter rökning.

Saltet diffunderar in i köttet. Diffusionshastigheten är beroende av skillnaden i saltkoncentration. Vid torrsaltning blir den praktiska koncentrationen samma som saltets maximala löslighet i vatten, dvs strax över 30 %. Under den tid som köttet saltas uppnås inte en jämn spridning av salt i köttbiten.

-Gästinlägg av Ulf Ellervik, Professor i kemi

Svaret är som du antyder att en hel del vatten är bundet – hur mycket beror på en mängd faktorer och är alltså svårt att beräkna utan riktiga ingångsdata.

Man kan få ett begrepp om bundet vatten om man studerar ett torkförlopp av ett livsmedel (komplext diagram som går att hitta på nätet). Här går man från fritt vatten, till delvis bundet, och slutligen helt bundet, som är vanligtvis 10-15 % (t.ex pulverlivsmedel som vetemjöl).

-Gästinlägg av Per-Olof Hegg, författare och expert inom livsmedelsteknologi

november 22, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fettspindel på kontoret

Fettspindel, Steatoda bipunctata. Bilden tagen av Mandy Howe.

Är det någon som kan hjälpa mig med artbestämning (trots lite tveksam bildkvalité) av en liten spindel som dök upp på mitt skrivbord idag? Den tycks skjuta tråd till ca 85-100mm!? eftersom den helt plötsligt dinglade i en tråd när jag lyckades komma ner med telefonen i behållaren. Uppskattar totallängden till mellan 3,5-5,5 mm exklusive ben. Borren som syns på ett par bilder har diameter 1mm.

Jag kan knappast beskyllas för att vara särskilt bevandrad i spindlarnas värld, men påminner inte det här djuret om en hona av den allmänna Steatoda bipunctata, vars svenska namn är ”fettspindel”.

-Andreas Nord

november 21, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Komjölk kontra växtbaserad ”mjölk”

Ett glas komjölk. Bilden tagen av Stefan Kühn.

Vad innehåller ko-mjölk som får chokladpuddingpulver från tex Ekströms att stelna? Har provat med havre-, soja- och ärtmjölk. Inget av alternativen stelnar så som ko-mjölk.

Ko-mjölk innehåller kaseiner som hjälper till att stabilisera fettet i mjölken. Om pH sänks, eller man tillför enzymer som delvis bryter ner kaseinet, kommer mjölken bli tjockare. Till exempel filmjölk och färskost.

Chokladpuddingpulver innehåller liknande ämnen men för att puddingen ska tjockna krävs kasein, vilket inte finns i exempelvis havremjök.

-Gästinlägg av Ulf Ullervik, Professor i kemi

november 20, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Duvungar

Ringduva, Columba palumbus. Bilden tagen av Marek Szczepanek.

Jag har bara sett fullvuxna duvor i städer jag bott i och besökt. Aldrig ungar. Aldrig reden med ägg. I städer finns änder med ungar, andra sjöfåglar med ungar. Var lägger stadsduvor sina ägg, var växer ungarna upp, hur länge matas de av sina vårdnadshavare?

Vi har mycket duvor i våra städer. För 100 år sedan var det mest (vilda) ”tamduvor”. Idag är det på många håll mest ringduvor, alltså från början skogslevande fåglar som ”flyttat in” i städerna. Där bygger de både bo, lägger ägg och föder upp ungar. Väldigt mycket dessutom!

Ett ringduvebo ligger oftast en bit ut på en horisontell gren, gärna i ett litet tätare träd/buske, till exempel tujor, tallar, granar mm, men även i glesare löträd. Boet är löjligt enkelt byggt, nästan bokstavligen ”10 pinnar” i kors. De flesta lägger två ägg och de matar sedan ungarna några veckor i boet. Jag kan hålla med om att duvorna är rejält diskreta under häckningen, men var säker på att de reproducerar sig. Man kan finna bo och ungar i städerna nästan året runt, åtminstone från mars till november hos oss i söder. Det är få andra arter som har så många kullar som våra ”stadsringduvor”.

Att man inte ser vare sig bon, ägg eller ungar från duvorna delar de med de flesta fåglar som är ”bostannare”, dvs. där ungarna stannar ett par veckor i boet och där föräldrarna flyger fram och tillbaka till boet med mat. De ungar man vanligast ser i städer är mycket riktigt andungar, men dessa få arter (främst gräsand) är i klar minoritet mot de arter som har ungarna kvar i bona och matar dem där. Dessa ungar ser man i princip inte förrän de är ”fullvuxna” och flyger själva.

-Åke Lindström

november 19, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Älg och ensidig kost

Älgen, Alces alces.

Jag arbetar ideellt med viltförvaltning. Mycket ”tyckande” cirkulerar där.  Vad älgens huvudsakliga föda är vet de flesta som har med jakt och skog att göra: tall, vintertid + rase – rönn, asp, sälg och ek. Undersökning av älgens maginnehåll visar att den äter 30 – 40 eller fler olika växter. En del av dessa utgörs säkert sommartid av näringsrika örter. Hur viktiga är dessa övriga växter?  Annika Felton på SLU hävdar att en fullgod foderstat för älg måste innehålla mer än den vanliga basfödan. Vad händer när den breda foderbasen blir smal och ensidig?

Vad djur äter och speciellt fåglar är en fråga som jag brinner för. För djur som inte är specialserade på en specifik födokälla är ensidig kost sällan bra även om födan i sig är ”nyttig”. Många essentiella ämnen som olika fettsyror, vitaminer och aminosyror kan variera mellan olika födotyper som tex mellan olika växter och äter man en ensidig kost kan få en brist i någon av dessa. På kortsikt och hos friska (och ostressade) djur är detta normalt inget stort problem, men under längre tid eller vid en sjukdom kan det få negativa konsekvenser för deras överlevnad eller kanske framförallt för att få livskraftig avkomma.

-Gästinlägg av Caroline Isaksson, Lektor i evolutionär ekologi

november 16, 2018

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg