Fråga en Biolog

Jag undrar hur proteiner, aminosyror och mRNA kan transporteras inom en cell. Vad är det som gör att de hittar rätt, vad är det som ger de energi och hur använder de energin för att åka framåt? I skolan får vi enbart förklaringen att de tar sig framåt till mRNA och att de passar in rätt med tRNA, men jag vill veta mer exakt hur det sker.

Trevligt att du undrar! Det är ingen lätt fråga att svara på. Hur det går till är väldigt variabelt och skulle därför ta väldigt lång tid att förklara i detalj.

I korthet styrs transporten av mRNA från kärnan till cytoplasman, och sedan till olika delar av cytoplasman, av ett flertal olika mRNA-bindande proteiner. Efter translationen så styrs transporten av var och en av tusentals olika proteiner av korta bitar av proteinerna själva. Dessa fungerar som adresslappar genom att de specifikt interagerar med olika receptorproteiner, som var och en dirigerar transporten till en organell eller del av en organell. Aminosyror diffunderar fritt i cytosolen, men behöver också transporteras över membran, då genom att passera specifika transportproteiner som sitter i membranen.

– Allan Rasmusson

februari 16, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

 I den nyfallna snön ser vi att ett djur sprungit över vår tomt (kväll eller natt) Spåren är 8×5 cm och det är 32 cm mellan andra och tredje tass, 78 cm mellan första och fjärde. Eftersom vi har katt som är både inne och ute undrar vi vad detta kan vara för djur. Vi har försökt att identifiera spåren via hemsidor, men inte lyckats. Vi bor i ett lugnt stadsområde på småländska höglandet. Inga hundar i de närmaste trädgårdarna.

Av vad jag kan se är detta rävspår: fyra framåtriktade tår med tydliga klomärken, och glesa trampdynor så att baktårnas framdel inte överlappar med framtårnas bakdel. Spårställningen (diagonalt ställda tassavtryck) och steglängden (70-80 cm) stämmer också bra med en räv i trav. Spårstämpeln är kanske lite stor, men det beror ju också på hur en har mätt. Avtrycken är inte så definierade i bakkanten på grund av den lösa snön, så hela avtrycket blir skenbart större än bara själva foten.

– Andreas Nord

februari 15, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Den här spillningen hittades på gräsmattan i vår trädgård, ganska centralt i en äldre villa i Huskvarna med trafikerade gator runt om. Den låg direkt på gräset – inte i någon grop. Gatan utanför vårt hus gränsar mot Hva stadspark med stora ekar. Ovanför parken finns branta berg med ekskog upp mot ett större skogsområde.

Vi har nyligen sett spår i snön som vi tror kommer från räv.

Det ser ut att vara spillning från något hjortdjur, och i en trädgård ligger väl rådjur nära till hands även om spillningen ser litet stor ut. Dovhjort finns också i området, men jag vet inte hur ofta de vågar sig in i tätbebyggda områden. Ofta är spillningen från våra mindre hjortdjur i formen av små, separerade pellets som påminner litet om harlortar. Dock ingen regel utan undantag, och även hjortar kan producera mer sammanhållen spillning som denna.

– Andreas Nord

februari 14, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har försökt skapa en liten blomsteräng hemma, men hela området togs tyvärr över av denna växt samma år. Bilden togs i Lomma i Skåne under hösten 2021, på ett område som till våren dessförinnan varit täckt med nässlor. Bladen är flera decimeter långa, se nässlorna i bildens övre kant för storleksjämförelse.

Vet ni vad det är för något, och hur man kan bli av med den så att ängen kan få en chans? Sprids den med frön?

Det är sträv kardvädd, Dipsacus strigosus, som kommer att blomma nästa år. Det är väl inte riktigt vad en vill ha i en traditionell äng, men trots allt en växt som producerar ganska mycket pollen och nektar åt pollinatörerna.

Kardvädden dör när den har blommat, så hindrar en den från att släppa sina frön så bör den försvinna efter hand.

– Torbjörn Tyler

februari 11, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilket djur har gjort dessa avtryck?

Utan vidare information om omgivande miljö, avtryckens storlek och bild på hela spårlöpan är det här en svår uppgift. Bildvinkeln, snett bakifrån, gör det än mer komplicerat.

Jag ser två möjligheter:

1) Det kan vara spår efter något hunddjur: fyra framåtriktade samt lika långa baktår. Spårstämpeln är ganska kompakt, dvs. baktårna överlappar de två framåtriktade tårna. Det stämmer bra på en tamhund som har ”dubbeltrampat”, alltså satt fram- och baktass nästan överlappande. Det händer ibland, men är inte typiskt hundar. I hundspår kan du se tydliga märken efter klor framför tårna. En enskild spårstämpel är 4-12 cm, beroende på ras.

2) Spår efter en tamkatt, vilket stämmer bra med spårstämpelns utseende och de ganska runda tårna, samt vad som ser ut som avsaknad av klomärken. Du bör då kunna se att de främre tårna är lite olika långa. Spårstämplarna stämmer också bra på hur en spårlöpa från en gående tamkatt ser ut. En enskild spårstämpel är omkring 3-4 cm. Jag får mer kattkänsla än något annat.

Utan fler bilder på stämplar och på hela spårlöpan (flera tassavtryck i förhållande till varandra) tror jag inte att vi kommer mycket längre.

– Andreas Nord

februari 10, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spåren på bilden fanns på en damm i skogskanten utanför Lidköping. Vi har försökt med olika gissningar men inget verkar stämma. Lodjur, grävling, iller…

Som alltid med spår hade det varit bra med en storleksreferens. Det är också försvårande att stämplarna är något gamla samt i lös snö på hårt underlag, och således dåligt definierade.

Här i alla fall några tankar. Lodjur har mycket rundare spårstämplar och illerns dito är oftast något mer avsmalnande framåt, med största bredden tydligt bakom spetsen. Min spontana tanke var utterspår, baserat på platsen (vatten) och litet trekantiga avtryck med spretande tår. Utter stämmer emellertid dåligt med vad som ser ut som avtryck efter tämligen långa klor i alla stämplar (uttern har korta). Inte heller spårställningen (alltså hur avtrycken ligger i förhållande till varandra) är särskilt utterlik.

Baserat på ganska långa klor tillsammans med spårens inbördes förhållande sätter jag därför mina slantar på grävling. Spårställningen stämmer också utmärkt på en grävling som rör sig i galopp. Grävlingar har förvisso ofta mer parallella spårstämplar där  tårna sitter nästan som på rad, men nu är avtrycken väldigt dåligt definierade. Dessutom blir inte tassavtrycken lika väldefinierade när djuret galopperar jämfört med när det rör sig långsammare och sätter hela tassen i marken.

– Andreas Nord

februari 9, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan detta vara spillning från hare eller något annat? 

Det litet utdragna, blanka utseendet tillsammans med det faktum att spillningen åtminstone delvis sitter ihop, gör att mina tankar förs till spillning från en mindre hjort av något slag. På många håll i landet är rådjur det mest sannolika och med utgångspunkt i storleken på en normalstor ”lönnäsa” kunde det nog stämma bra här. Här kan du se och jämföra harens och rådjurens spillning.

– Andreas Nord

februari 9, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vilken del av löken som står för energiinhämtningen. Är det blasten som befinner sig ovanför marken eller lökfrukten i jorden? Och hur ser lökfruktens celler ut? De kan väl omöjligen innehålla kloroplaster eftersom de inte har tillgång till solljus?

Trevliga funderingar!

Energin för hela växten hämtas in av bladen, ovan jord, genom fotosyntes, men planterar du en lök så finns det naturligtvis ett näringslager i den till att börja med. Observera att löken är inte en frukt utan ett vegetativt föryngringsorgan som blir till utan sexuell interaktion. Lökens celler ser rätt tråkiga ut: En ser i princip bara cellväggar och kärnor. Det finns plastider men de är inte gröna och kallas därför inte kloroplaster. De är små och syns dåligt.

Blomma och frukt/frön har många sorters celler, som alla ser olika ut. Här finns en bild på en lökblomma.

– Allan Rasmusson

februari 8, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag vandrade i Tiveden idag i januari, runt sjön Trehörningen. Då fann jag detta spår och blev konfunderad över vilket djur det är som gjort avtrycket. Det var nämligen ganska stort, 8-10 cm. Det liknar ju grävlingens, men de har ju inte så stora tassar?

Det här är spår efter ett hunddjur av något slag. Det ser såklart förbryllande ut att det är fem tydliga tåmärken, när hundar bara har fyra tår i sina spårstämplar. Att det är fem avtryck här beror helt enkelt på att spårstämpeln är ”dubbeltrampad”, alltså att djuret har satt fram- och baktass på samma plats.

De angivna måtten (8-10 cm) är alldeles för stora för en räv (5-6(7) cm), och dessutom är spårstämpeln för ”kompakt” för det. Hos rävar är det oftast tydligt att baktårna slutar innan framtårna tar vid, så att en kan dra ett rakt streck rakt igenom spårstämpeln utan att nudda vare sig fram- eller baktår. Tamhundar och vargar har i stället den här typen av kompakt spårstämpel, där baktårnas framdel tydligt överlappar framtårnas bakdel.

Det är såklart lockande att tänka sig att de här stora spåren är gjorda av en varg, men baserat bara på ett enda avtryck går det inte att avgöra om det faktiskt är så, eller om det är en stor hund som gått där. Bilder på flera avtryck och, särskilt, hela spårlöpan hade behövts för det ändamålet.

Grävlingen har inte så stora tassar, ofta tydligare klomärken, och framförallt 5 tydliga tår varav 4 sitter nästan på rad.

– Andreas Nord

februari 8, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag bor i ett hyreshöghus i Lund. Fåglarna, både kråkfåglarna och ibland de mycket små, brukar utnyttja min gröna balkong som viloplats. Taket är också mycket väl frekventerat, ibland även av glador. På kvällen ger de sig iväg mot träden i Stadsparken eller ännu hellre Botaniska trädgården.

Nu planerar hyresvärden ombyggnad av två kvarter under de närmaste fem åren. Vi får information om det inom några veckor. När de var tvungna att lägga om taket på mitt grannhus, måste de ha satt piggar eller något liknande på takbeläggningen, för alla fåglar som suttit där försvann. Nu tror/hoppas jag att det blir solceller på mitt tak. Men vad händer då med fåglarna?

Vi har lite svårt att tro att det är många fåglar som är strikt beroende av taken (men se nedan) och vad gäller uppsättningen av solceller så känns det ”i stort” som att nyttan överväger eventuell ”skada” på fåglarna. Hur solceller (i mindre skala) påverkar fåglar är dock dåligt känt. I vilket fall var det ju mest balkongen som utnyttjades i det här fallet?

Det finns dock vissa fåglar som verkligen har nytta av ”rätt sorts tak” i städerna, såsom strandskata, fiskmås, och några till.

– Åke Lindström och Martin Green (gästexpert)

februari 7, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar