Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vilken svamp är det som äter upp trädgårdens hjärta?

Vi har en gammal pil på ön Löparö i Stockholms skärgård. För ett år sedan upptäckte vi att det växte svamp på trädet. Den hade letat sig in i stammen. Vi började hacka ur det det som såg skadat ut och insåg att det var ungefär två tredjedelar av stammens diameter.

Vad är det för svamp, och kan trädet behandlas mot detta? Kommer trädet garanterat att dö? Hur många år får vi med trädet? Det är trädgårdens hjärta ❤️‍🩹

Om vi börjar med vilken svampart det kan tänkas vara, så blir det en gissning, om än ganska kvalificerad. Men svampbestämning från bilder är alltid svårt! Byggt på trädslag, att det ser ut vara huvudsakligen vitröta och fruktkropparnas utseende så är min gissning rökticka, Bjerkandera fumosa. Men det är nästan säkert flera arter inblandade. Rökticka är en ganska vanlig ticka på olika Salix-arter, som pil, särskilt om trädet varit återkommande beskuret/hamlat och det ser ditt träd ut att vara. Beskärningen orsakar skador och ger möjligheter för svampsporer att gro och etablera sig.

Som du skriver är det ett gammalt träd och flertalet gamla träd är infekterade av mer eller mindre aggressiva nedbrytande och/eller parasitiska svampar. Det är en naturlig del av dess åldrande. Processen i ditt träd började för länge sedan och det är ingenting du kan göra något åt, men det kommer säkert att leva i många år till, i varje fall delvis grönskande, och efter det är det en bas för mycket annat liv: insekter, svampar, fåglar, med mera.

Ett bra exempel på hur länge träden kan leva med rötskador är de kvarvarande skånska pilevallarna. Träden där är nästan alltid ihåliga, men lever vidare väldigt länge ändå. Så var stolt över att du har en rik källa till stor biologisk mångfald på tomten och du ska absolut inte rensa ur det halvt nedbrutna innanmätet (innanmätet kallas för ”mulmen”). Den är livsrum för en massa andra organismer! Du bör av samma anledningen inte heller ta bort trädet helt när det väl ger upp sitt eget liv. Nedbrytning av ved är en, ofta, långsam och alltid komplicerad sak, med många inblandade organismer – bakterier, insekter, svampar i olika kombinationer och i olika ordning och ofta förutsättningar för varandra. Om det finns mycket skrivet och säkert ännu mer kvar att ta reda på!

I landskapet idag är det stor brist på död och/eller döende ved, så alla sådana här träd är väldigt värdefulla. ”En levande skog kräver döda träd!”

– Sigvard Svensson

juni 7, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Besvärande småkryp inomhus och i husvagnen

Jag undrar vad detta är för småkryp och vilket eller vilka kryp det är som lämnar sådan här små skal som nästan ser ut som små frön och sådana här vita ägg? Jag har hittat dem inomhus. Äggen har jag även hittat i vår husvagn.

Det här är en litet blandad kompott, men bilderna är såväl små som oskarpa så det är svårt att ge definitiva besked.

Djuren på pastahjulen är någon av vivlarna (skalbaggar alltså) i släktet Sitophilus. Hos oss har vi tre olika; risvivel, kornvivel och majsvivel. De är ganska svåra att skilja åt även under lupp, men alla är skadedjur som lever inomhus av spannmål eller annan torrskaffning. Det kan bli ganska besvärligt med dem, så försök att hitta paketet djuren är vanligast i, släng det, och städa resten noggrant. Väl tillslutna behållare i skafferiet är sedan vägen framåt. Om problemen inte går att lösa med städning är det bra att kontakta Anticimex.

Den lilla avlånga saken med hår på kan kanske vara larven av en änger; en ganska stor grupp av skalbaggar som äter olika slags dött organiskt material och kan uppträda som skadedjur (om än sällan allvarligt). Den ser kanske lite väl symmetrisk och kort ut för det, men kanske luras bilden. Om det är en änger är den mest sannolika boven baserat på larvens utseende museiänger, Anthrenus museorum, eller någon närstående. Här är det bra att hålla uppsikt och avlägsna larver eller vuxna skalbaggar ni hittar. Det gäller också att undersöka särskilt filtar av ull, gamla kuddar med tagelstoppning eller pälsverk som ni kanske har hemma.

I övrigt tycker jag mig kunna identifiera ett frö från någon slags björk (den ljusbruna och litet kantiga saken). Det är vanligt att sådana blåser in utifrån. De vita formationerna är inga insektsägg. Jag vet inte riktigt vad det kan vara i stället, men om jag spekulerar utifrån bilderna undrar jag om det inte kan röra sig om någon slags svamp, men jag har svårt att avgöra om det ens är något som lever.

– Andreas Nord

juni 3, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stekel vid Frösslunda på Öland

Sandsteklarna i släktet Podalonia förs alla till stekelfamiljen grävsteklar (Sphecidae). Gemensamt för dem är att de jagar olika små insekter som honan bedövar innan hon ger den som mat till sina larver. Just Podalonia-steklarna jagar olika slags nattfjärilslarver, gärna på torra och varma marker. Just det här djuret sågs vid Frösslundabäcken på Öland, där det fotograferades av Bo Johansson.

Jag såg den här stekeln i naturreservatet vid Frösslundabäcken på Öland den 16 maj. Jag har letat lite här hemma och har kommit fram till att det verkar vara någon slags vägstekel. Kan det stämma?

Någon vägstekel är det inte. Jag tycker snarast att det ser ut som en grävstekel i släktet Podalonia – sandsteklar. Det är stora och präktiga grävsteklar som lever på öppna, sandiga, marker där de jagar olika nattfjärilslarver som föda åt sin egen avkomma. Vi har tre olika arter i Sverige, och alla är påträffade på Öland. Jag är ingen stekelexpert och vill därför inte uttala mig om just vilken av arterna det rör sig om. Gissningen på vägstekel är annars inte så tokig, eftersom det brukar handla om just rödsvarta steklar med långa ben som snabbt springer fram över marken. Utöver en del mikroskopkaraktärer på mellankroppen kan en säga att grävsteklar har proportionellt sett större huvud, kortare antenner, och kortare ben jämfört med vägsteklar.

Här finns en utbredningskarta med svenska Podalonia-fynd.

– Andreas Nord

juni 1, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skalbagge på solsemester i Spanien

Vi har några hundratal olika bladbaggar (skalbaggsfamiljen Chrysomelidae) i Sverige. Många av dem finns också i Sydeuropa, men någon Lachnaia-art har vi inte här hos oss. Den närmaste släktingen på svenska breddgrader är myrsäckbaggen, Clytra quadripunctata, som är ganska vanlig över nästan hela landet. Bilden på Lachnaia-bladbaggen tog Anki Blomqvist på Costa Blanca, vid den spanska medelhavskusten.

Denna insekt kröp på altanen i Spanien (Costa Blanca) nu i början av maj. Den var 2 centimeter lång. Det ena benet verkar väldigt långt. Det är nog skadat. Vad är det för något?

Jag tycker att det ser ut som en bladbagge i släktet Lachnaia, som alla har en mer eller mindre sydlig utbredning i Europa. Det tycks vara en hane, vilket framgår av de väldigt långa benen och fötterna. Det finns inga Lachnaia-arter i Sverige. Här finns emellertid en ganska nära släkting som heter myrsäckbagge, Clytra quadripunctata, vars larv utvecklas i stackmyrebon.

– Andreas Nord

maj 30, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tjusig växt med ett speciellt trick

Skatnävan, Erodium cicutarium, är en vanlig växt på marker med stora inslag av sand i Götaland. Den är lätt att skilja från andra nävor, eftersom den som enda näva har blad med flikar som sitter i par. Det roligaste med skatnävan är dock sättet som den sprider sina fröer på. Titta på den långa näbben. Det är en del av fruktkapseln som omsluter fröet. När det kommer i kontakt med blöt jord händer något spännande. Läs mer och se videos i texten nedan. Bilden är tagen av David Kornhall.

Kan ni med ledning av dessa bilder avgöra vad det är för blomma på bilden?

Det är en skatnäva, Erodium cicutarium, som växer på ganska lucker mark, gärna med mycket sand. Liksom många andra nävor har den rosaaktiga kronblad, men till skillnad från våra andra arter har skatnävan parflikiga blad. På engelska heter den ”storksbill” (storknäbb) – titta på fruktämnena i nederkant på din bild så förstår du varför!

Skatnävan är en spännande växt eftersom den har en speciell metod att sprida sina frön. När fröna är mogna har själva frökapseln som omger dem (det är frökapseln som bildar ”näbben”) börjat torka ihop. När näbbarna är tillräckligt torra ändrar de form från att vara raka till att bli spiralformade. Det frigörs så mycket energi den här processen så att fröet med omgivande frökapsel katapulteras iväg.

När fröet kommer i kontakt med den fuktiga marken rätar spiralformen ut sig igen. Varför är det häftigt? Jo, för att när det sker blir hela fröämnet som en liten borr som borrar ned fröet i marken. Nedan ser du två videos på fenomenet:

– Andreas Nord

maj 27, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Olika spindlar på besök i lägenheten

Jag hittade dessa två spindlar inomhus i min lägenhet och jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig med att identifiera dem?

Det ser ut att vara någon plattbukspindel (spindelfamiljen Gnaphosidae) och större skuggspindel (Nuctenea umbratica). 

– Andreas Nord

Jag håller med – en plattbukspindel av något slag, och större skuggspindel.

– Ellen Sandström

Toppen, tack så mycket för hjälpen! Vet ni hur vanliga dessa spindlar är?

Det är svårt att säga med plattbuksspindeln, eftersom det inte går att säga vilken art det är. Men flera av dem är allmänna. Större skuggspindel är en vanlig spindel i södra Sverige. Här är en utbredningskarta.

– Andreas Nord

maj 25, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En orange skalbagge bland ogräset!

Lökbaggen, Lilioceris merdigera, är kusin till den i trädgårdssammanhang ganska välkända liljebaggen, men det går att skilja på dem eftersom lökbaggen har röda ben och liljebaggen svarta. Lökbaggen finns över nästa hela Sverige och utnyttjar ibland olika odlade löksorter. Den finns också i skogen, där den särskilt lever på olika ramsar (växtsläktet Polygonatum) och liljekonvalj. Bilden är tagen av Joakim Karlsson.

Jag önskar få fastställt vad det är för skalbagge som dök upp i en av våra rabatter när vi rensade ogräs. Jag har googlat men inte lyckats hitta vad det är för något. Är den skadlig?

Bilden visar en lökbagge, Lilioceris merdigera. Den är kusin till den vanligare liljebaggen, Lilioceris lilii, men lever som namnet antyder bland annat på olika lökar i släktet Allium (dit bland annat vitlök hör) och därför kan den ibland förekomma i trädgårdar. Lökbaggen brukar dock inte vara ett väldigt allvarligt skadedjur i trädgårdsodlingar. Den hittas kanske oftare i skogen där den lever på bland annat liljekonvalj och olika ramsar (släktet Polygonatum).

Från liljebaggen skiljer lökbaggen sig genom att ha röda ben. Liljebaggen har helt svarta ben och lever på olika liljeväxter, där den kan göra en hel del skada. 

Här kan du läsa mer om lökbaggen och se var den har hittats.

– Andreas Nord

maj 23, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har växterna mer vatten på natten än på dagen?

Vad är egentligen vackrare än en bokskog på vårkanten, när bladen ännu är tunna och skira? På våren, liksom under alla andra delar av perioden med gröna blad, är vattentrycket i trädet som högst precis innan soluppgången. Det beror på att det nästan inte sker någon avdunstning från bladen under natten, samtidigt som roten fortsätter att ta upp vatten. Precis hur det fungerar reder vår expert ut här nedanför!

Varför stiger vattentrycket i växten nattetid? Jag har kollat på nätet och i olika tryckta källor, men det står inte mycket om just denna frågan.

Vattenströmmen upp i en växt drivs av ett “sug” som genereras av avdunstningen från bladen. Dagtid går detta snabbare än roten hinner ta upp vatten. Alltså sjunker vattenbalansen. Under natten sker nästan ingen avdunstning från bladen medan roten fortsätter ta upp vatten. Vattenhalten är därför som högst precis vid soluppgången. Figuren här nedanför visar detta på ett utmärkt sätt.

– Allan Rasmusson

maj 20, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det en konstig geting, eller vad?

Nej, någon geting är det inte. Det är istället en av de stora och vackra växtsteklarna i familjen klubbhornssteklar (ser ni klubborna längst ut på antennerna?). Inga växtsteklar har den typiska ”getingmidjan” utan istället en jämntjock bakkropp. Just den här klubbhornsstekeln ser ut att vara arten Cimbex femoratus, som saknar svenskt namn. Dess larver lever på björk och insekten förekommer över i stort sett hela landet. Bilden är tagen av Helène Bergström.

Vad är detta? En geting? Den var omkring 2 centimeter lång.

Nej, någon geting är det inte. Det är istället en annan slags stekel, närmare bestämt en växtstekel i familjen klubbhornssteklar, Cimbicidae. Precis som alla växtsteklar, men till skillnad från bland annat bin och getingar, så har växtsteklarna ingen midja utan istället en jämntjock bakkropp. De gör verkligen skäl för epitetet ”klubbhorn”, eftersom de kraftigt förtjockade yttre lederna på antennerna faktiskt ser ut som en slags klubba.

Ditt djur tycker jag ser ut som arten Cimbex femoratus, som saknar svenskt namn. Det är en av de mer allmänna och mest utbredda arterna i släktet. Larverna påminner litegrann om fjärilslarver, och de lever på vårt- och glasbjörk.

Här finns lite mer information och en utbredningskarta.

– Andreas Nord

maj 18, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har lämnat spillning i skogen?

Jag har en fråga om spillning och vilket djur det här kan vara.  Storleken var likt en korv från en något större hund. Det är mycket päls i spillningen och jag kunde ana smått vitt grus som jag antar är benbitar.  
Innan vi hittade spillningen fann vi en del av vad som såg ut som benet på ett rådjur. Omkring 100 till 150 meter därifrån såg vi en pälshög där någon såg ut att ha ”fått smaka moset” så att säga. Hoppas ni kan hjälpa oss med detta mysterium!

Att det är spillning från något rovdjur som ätit något med mycket päls. Enligt mitt förmenande är det inget som tydligt avviker från rådjurspäls i spillningen.

Det är svårt utan referensmaterial, men angivelsen ”som från en större hund” gör kanske varg mer sannolikt än räv. Rävens spillning brukar också vara smalare och tydligt skruvad när den är såhär torr. Se dock detta som ett förslag. Djurspår av olika slag är alltid svårt och helst vill en själv se, lukta och känna på spåren och omgivningarna!

– Andreas Nord

maj 16, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg