Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad är detta för långhorningsart? Jag observerade den i Söderåsens nationalpark, krypande på golvet i Naturum den 5 juni.
Det här är ingen långhorning, som väldigt sällan har så rund och kraftig bakkropp. Det är istället en jordlöpare i släktet Carabus, dit våra allra största jordlöpare hör. Just ditt djur är en bronslöpare, Carabus granulatus. Det är en ganska vanlig jordlöpare i hela Götaland, särskilt i (löv)skogsmark.
Här finns en utbredningskarta.
– Andreas Nord
Bilden är tagen 29 maj. Fjärilen är omkring 2 centimeter mellan vingspetsarna och sitter på en planta (rhododendron) i östra Södermanland. Jag har googlat och hittat något som liknar denna fjäril, en liten buskmätare men jag uppfattade denna som väldigt ljus, nästan vit, med mycket svagt gråbrunt mönster. Vad tror ni att det är och är den vanlig?
Det här tycker jag ser ut som fjärilen rutig (ibland mindre) buskmätare, Chiasmia clathrata. Det är en tämligen vanligen fjäril i princip i hela landet, till och med allra längst i norr. Larven lever på olika slags klöver och på blålusern (en annan ärtväxt). Den vuxna fjärilen flyger på dagen och kan därför ses i bland annat trädgårdar eller på annan frodigare mark med lämpliga växter.
– Andreas Nord
I vår serie om Fråga en Biologs expertpanel har turen nu kommit till Olle Anderbrant. Han skriver såhär om sin forskning:
Jag forskar om kemisk ekologi, till exempel om hur insekter finner sin mat och partner med hjälp av doftsignaler. Flera av de arter jag studerar är skadegörare i jord- eller skogsbruk och därför är jag även intresserad av växtskydd som tar hänsyn till ekologiska och evolutionära aspekter.
Läs mer på Olles hemsida.
Vi kom ut till ön och hittade spillning på altanen idag. Frugan tror på grävling och jag tippar gås.
Vem vinner?
Jag skulle lägga min gissning på Iller eller mård. De tenderar ju dessutom att lägga sin spillning för allmän beskådan snarare än att försöka gömma.
– Per Henningsson
Eller räv? Grävlingar brukar ju gräva små gropar, och jag tycker inte det ser ut som fågelskit så det borde inte leda till någon osämja inom familjen i alla fall!
– Bodil Enoksson
Jag tror också på ett mindre mårddjur. Min spontana tanke med tanke på skrivningen ”kom ut till ön och hittade spillning” är att det här är spillning från en mink.
– Andreas Nord
Ja, mink är kanske allra troligast!
– Per Henningsson
I vår serie med presentationer av Expertpanelens medlemmar har turen nu kommit till Stefan Andersson. Såhär berättar Stefan om sin forskning:
Jag bedriver experimentell forskning om växters diversitet, evolution och pollinationsbiologi. Jag är speciellt intresserad av blommors genetiska variation och evolutionsmöjligheter. Jag undervisar också på botanik-, floristik- och ekologikurser på universitetet.
Läs mer på Stefans hemsida.
Vad är detta för kryp?
Det här är larver av en skinnbagge som heter Kleidocerys resedae på vetenskap, och på förslag björkfröskinnbagge på svenska. När de är fullvuxna (inom någon vecka) kommer de att ha nästan genomskinliga vingar med vackert bärnstensfärgade nerver med strödda svarta fläckar på.
Det är en av våra allra vanligaste skinnbaggar. Anledningen till det är att den lever genom att suga näring på björkfrön – och björkar finns det gott om här hos oss! Den kan lukta litet illa, men är fullständigt ofarlig för människor och den är inte heller ett skadedjur.
Vi har skrivit mer om den här skinnbaggen tidigare. Här hittar du inläggen.
– Andreas Nord
Under sommaren kommer vi att presentera alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Bodil Enoksson. Såhär säger hon om sig själv:
Jag har främst studerat vår mesta stannfågel, nötväckan, men även dvärgmöss, en art med oklart ursprung i Sverige. Hemma har jag haft ett otal husdjur av olika de slag (från bin till hästar). Jag reser gärna, hellre till exotisk natur än storstäder. På hemmaplan har jag, förutom just nu hund, katter, höns, bin och några smärre djur, en rejäl trädgård att försöka hålla viss ordning på. Får jag tid över från detta blir det nog helst en bok. Och jag tycker att biologi är jättekul!
Jag skriver en uppgift i min biologikurs och undrar varför myror dras till socker (alltså snabba kolhydrater med korta molekyler). Finns det en evolutionär förklaring av detta beteende? Beror det på deras matspjälkningssystem?
Det kan nog finnas många möjliga förklaringar på detta fenomen – alla har vi väl någon gång undrat varför det är så mycket myror i saften! Jag skulle tro att det enkla svaret också är det mest sannolika, som det ofta är i naturen. Äter du rent socker får du mycket energi till en låg vikt. Myrorna ska ju bära hem mat till såväl drottning som larver, och de får inte heller glömma sig själva på vägen. Sockerrika ämnen borde därför vara bra ur ett evolutionärt perspektiv såtillvida att myran kan minimera energikostnaden för att hitta mat, men samtidigt maximera sin energivinst efter matspjälkningen.
– Andreas Nord
Under sommaren kommer vi varje vecka att presentera två av våra experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Eric Warrant. Såhär säger Eric om sin forskning:
Jag är professor i zoologi vid Lunds universitet. Jag studerar synsystemet och visuell navigering hos nattaktiva och djuphavslevande djur. Min forskning har lett till upptäckten av hur nervsystemet gör för att tillåta syn i svagt ljus. Läs mer på Erics hemsida.
Vad är detta för insekt? Den syntes i Västra Frölunda den 11 juni 2022. Den är omkring 2 centimeter lång.
Det här är en tjusig fjäril som heter humledagsvärmare (tidigare ’humlelik dagsvärmare’), Hemaris fuciformis. Den är aktiv nu på försommaren och ses ofta svärma som en liten kolibri vid olika nektarrika blommor.
Larven utvecklas på skogstry i skogs- och buskmark, och fjärilen är ganska allmän i södra Sverige ungefär upp till Dalälven. Längre norrut finns den framförallt längs östersjökusten. Det är ett vackert djur som alltid är roligt att se!
Här finns en utbredningskarta, och här finns några tidigare inlägg vi har skrivit om humledagsvärmaren.
– Andreas Nord
Kommentarer