Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad är detta för djur? Har letat på internet men kan inte hitta något som stämmer in.
Detta ser väl ut som bäckengördeln (dvs. de sammanvuxna höft-, sitt-, och blygdbenen) från en fågel. Vilken art det rör sig om vet jag inte.
– Andreas Nord
Håller med, min far hittade något liknande för många år sedan som identifierades som bäckengördel från en lom.
– Jessica Abbott
Har kollat igenom ert spindelgalleri men hittar inte vad denna skönhet heter.
Ser ut att vara en Dolomedes, men är den svensk? Har sett udda färgade D. plantarius, men med dessa breda band verkar detta snarare vara en udda färgad kärrspindel, D. fimbriatus – om nu inte från annan kontinent. Hade trott på en amerikansk art om du frågat annorlunda.
– Gästinlägg av Lars Jonsson, spindelexpert, Högskolan Kristianstad
Hur anpassar en vanlig groda sig till sin miljö?
Frågan är för bred för att svara på i detalj. En groda måste t.ex. anpassa sig till temperatur, eventuella rovdjur, och de egna byten, samt konkurrera med sina artfränder. En del grodor lägger sina ägg i små dammar eller vattenpölar som torkar ut under sommaren, och ynglen kan i dessa fall snabba på sin utveckling för att hinna bli vuxen innan vattnet försvinner. Det är en intressant anpassning till begränsningar i tid.
– Jessica Abbott
Jag och en kompis skriver gymnasiearbete och vi har valt att skriva om växten pensée. Vi undersöker vad näringsämnen har för inverkan på växten, kontra växter som bara får vatten. Hur som helt hittar vi inte så mycket fakta om penséen och undrar om du kan förklara hur blommor som penséen kan klara av vintern. Hur den är uppbyggd och varför det är som det är. Vi har letat överallt men inte funnit något. Läste på denna sidan om ettåriga växter och vad större träd/växter gjorde under vintern för att överleva. Har dock inte funnit något om penséen…
Penséer är hybrider inom violsläktet, och i vanliga fall tar två år på sig att blomma och sedan dö. Men många trädgårdspenséer blommar redan första året. För dessa blommor behövs det inga speciella anpassningar för att klara av vintern.
– Jessica Abbott
Jag undrar om insekter som helt och hållet lever i vatten kan leva i blodomloppet hos människor om de kommer in där genom större, djupa sår? Jag har ju läst att de insekter som lever enbart i vatten kan ta med sig en luftbubbla ner under vattnet och att även vattnet kan fylla på den här bubblan med syre så att vissa insekter kan stanna hur länge som helst under vattnet. Borde de inte då kunna leva i blodet på en människa om de har med sig en luftbubbla med syre om den skulle kunna komma in i en människas blodomlopp och via blodet få syre in i luftbubblan medan den åker runt i blodkärlen? Blodet består ju av en hel del vatten och syre också.
Nej, det är inte möjligt. En insekt skulle väl kunna ta sig in i ett sår men kan inte överleva där. Det finns gott om parasitiska maskar osv som kan leva inuti en människa, men det är de anpassade till. En vanlig vattenlevande insekt skulle dö ganska omgående inuti kroppen.
– Jessica Abbott.
Söndagen den 26 mars såg jag i ett dike vid Önnerup, Lomma kommun, ett mårddjur på mycket nära håll. Djuret såg även mig och sam sin väg utan stress. Jag bedömmer att kroppen var omkring 40 cm, huvudet var kraftigt. Först misstänkte jag att det var en utter, Lutra lutra, men tror nu mer på mink, Neovison vison. Efter att ha tagit upp min kamera ur min medhavda ryggsäck, tog tag följande film: http://www.maths.lth.se/matematiklth/personal/tomasp/Otter.mp4
Kan ni hjälpa mig att identifiera vilken art det rör sig om? På artportalen har jag observerat att det finns rapporter om mink inte alltför långt från Önnerup (t.ex. Nöbbelövs mosse). Utter finns rapporterat från Häckeberga och en bit nedströms därifrån i Höje å, dock endast en observation från Lund (som kan ifrågasättas), och inga nedströms från Lund.
Jag säger mink.
– Mats Hansson
Tycker den ser ut som en typisk mink. En utter rör sig mer graciöst i vattnet och är större, fast det kan ju vara svårt att avgöra så här på en film utan storleksjämförelser. Minkar brukar, enligt min begränsade erfarenhet, inte vara särskilt rädda för människor och den här ser ju inte ut att ha drabbats av panik.
– Lars Lundqvist
Angående sydvästliga uttrar så lämnades en trafikdödad sådan in till museet i vintras. Påkörd vid brofästet på Lernacken … Uppenbarligen dags att vara uppmärksam lite varstans numera.
– Sigvard Svensson
Dessutom ligger en utter mycket djupare i vattnet när den simmar än en mink, jämför bilden från Wikipedia. Kolla också på denna länk från Riksmuseet: http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/miljoforskningochovervakning/rapporteradjur/utterforskningochrapportering/skiljpautterminkochbaver.9000810.html
– Lars Lundqvist
Jag och min kompis jobbar med att ta reda på hur koffein påverkar växter i skolan. Vi har gjort experiment där vi lade tulpaner och rosor i vatten med olika koffeinhalter och fick resultatet att de med mer koffein dog. Vi har då letat efter varför det blir så men inte hittat något på vetenskapliga sidor som EBSCO och NE. Det är bara abstrakta där inte mycket fakta står. Vi undrar därför om ni vet hur växter påverkas av just koffein? Varför gör de det? Om ni kan får ni gärna gå in på djupet för att förklara.
I både växt- och djurceller leder koffeintillsats till att kalciumjoner frigörs i cellen. Kalciumjoner är i sin tur involverat i en mycket stor mängd olika regleringsprocesser; för många för att man skall kunna göra en prediktion. Koffein används som forskningsredskap. Ett exempel på en effekt av tillsatt koffein är att det förstärker bildning av aerenkym i majsrötter vid syrebrist i marken. Arenkym är en sorts luftkanaler som bildas genom att rader av celler begår självmord.
– Allan Rasmusson
Varför utvecklades njurar, utifrån evolutionärt perspektiv? Vilket ”behov” var det som drev på utvecklingen?
Alla organismer behöver göra sig av med restprodukterna från cellens metabolism, annars blir de förgiftade. Koldioxid försvinner genom lungorna för oss och genom klyvöppningar hös växter. Andra restprodukter är lättare att transportera bort med hjälp av vatten istället för luft, och små djur klarar av detta genom diffusion. Men större djur har för liten yta för att diffusion ska räcka, och speciellt landlevande djur behöver en annan lösning. Då har olika grupper utvecklat mer eller mindre komplexa organ för att koncentrera och föra bort restprodukter. Mer information om hur njurar fungerar kan du hitta på vår systersajt Fråga en Zoofysiolog. En intressant förklaring av njurens utveckling som exempel på evolution (på engelska) hittar du här.
– Jessica Abbott
Som jag har förstått det så har växter cellandning hela tiden. Jag har läst att det är så eftersom att inte alla växtens celler är i solljus och därför inte kan göra fotosyntes. Men om alla celler hade varit i solljus och gjort fotosyntes hade inte cellandningen behövts då? Behövs inte cellandningen för att växten ska kunna använda energin i druvsockret överhuvudtaget? Eller kan växtceller i direkt solljus antingen använda sig av druvsockrets energi utan cellandning, eller använda sig av solens energi direkt utan att tillverka druvsocker och gör bara det för att ”ge” till celler i skugga och för att använda på natten?
Cellandning och fotosyntes är olika processer, och även om fotosyntes leder till produktion av olika sockerarter är det är egentligen ATP som är cellens energikälla. Första delen i fotosyntes producerar ATP direkt, men ATP är ganska kortlivad i cellen, så det är bättre att använda ATP från fotosyntes till att producera socker som lagringsmedel. Detta sker i andra delen av fotosyntesen. Ska man då frigöra energin från sockret igen och omvandla det till ATP måste man gå via cellandningen. Så en växt klarar sig inte utan cellandning. Mer information om fotosyntes och cellandning hittar du här och här.
– Jessica Abbott
Cellandning finns i alla eukaryota celler som växer där det finns syre. Den bryter ner socker för att framförallt göra ATP som är cellens energivaluta. Denna process uppstod i eukaryoter genom bildandet av mitokondrier för uppemot 2 miljarder år sedan. Fotosyntes sker i kloroplasten och innebär att göra socker av solljus och koldioxid. Detta är alltså en helt annan, egentligen omvänd, process, med ett annat syfte. Det är fortfarande mitokondrien som förser växtcellen med ATP. ATP ingår visserligen som ett mellansteg i fotosyntesen, men kloroplasten släpper inte ut denna ATP till resten av cellen. Viktigt att tänka på är att när kloroplasten uppstod, för ca. 1.5 miljarder år sedan, fanns redan den mitokondriella cellandningen för att försörja cellen med ATP. Kloroplasten blev en extra modul för att bilda socker.
– Allan Rasmusson
Min 6-åring undrar om fåglar (framför allt ugglor) nyser som däggdjur.
Fåglar kan tydligen nysa, så jag antar att ugglor också gör det. Många som har fåglar som husdjur rapportera att de nyser ibland. Fast en nysande fågel som nyser ofta har förmodligen en infektion av något slag. Ni kan se en video av en nysande höna här.
– Jessica Abbott
_(1).jpg){kind=link}
Kommentarer