Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Varför kryper daggmaskar upp i hink fullt med vatten?
Eftersom maskar kan andas genom huden, så är det inte för att undvika att drunkna. Många forskare tror att det är för att förflytta sig till nya områden. I vanliga fall så ligger maskarna under jorden eftersom de är känsliga för uttorkning. Alla känner till att maskarna brukar komma ut när det regnar och jorden blir fuktig. Då tror man att de passar på att ta sig fram snabbare ovanför jorden, när risken för uttorkning är minimal. Maskarna som hamnar i din hink tror förmodligen bara att det är en ovanligt regnig dag!
Vad är det som är irriterande i en Monstrea? Är det saften eller enbart om man rör blomman och inte tvättar händerna efter och t.e.x. rör munnen?
Saften från både frukten och blad/stammar innehåller kaliumoxalat, som är irriterande. Frukterna ska gå att äta när de är mogna, då har kaliumoxalatet brutits ner.
Blomkrabbspindel, Misumena vatia. Bilden tagen av Hamon jp.
Hej, tror du att du skulle kunna hjälpa mig att identifiera denna spindel. Funderar på om den kan ha följt med en möbelleverans som vi nyligen har fått, eller om det är en helt vanlig svensk ofarlig art. Jag har fångat dessa och kan skicka fler bilder om det behövs. Spindelns kropp är ca 4-5 mm och när den sträcker ut frambenen är den ca 9-10 mm.
Jag gissar att detta är en blomkrabbspindel, Misumena vatia. Vi har fått in en del frågor om dessa tidigare. De kan variera en del i färg för att smälta in mot olika blommor. De är helt ofarliga.
Vanlig fästing, Ixodus ricinus. Bilden tagen av Richard Bartz.
Hur kan jag skydda mig mot fästingar? Jag brukar få en 50 tal bet per år o ingen annan här hemma får några. Har vaccinerad mig mot TBE (som finns mycket just här) men har fått flera gånger Borrelia. Då får jag en mycket hög dos penicillin o vill inte ha mera. Jag äter mycket vitlök o stryker myggmedel på strumpor o ben. Just nu har jag haft många bet av hästflugor oxå, har alltid flera på mig när jag kommer in. Finns det något sett att skydda sig. Snälla hjälp mig!!
Det finns rätt många åtgärdar beskrivna för att minska risken för fästingar. Jag har inte egen erfarenhet av alla, men alla jag nämner här verkar rimliga.
1. Ha heltäckande, ljusa kläder på sig. Det gillar inte fästingar.
2. Använda myggsprej – vissa varianter funkar även på fästingar.
3. Vill man inte använda myggsprej kan man prova att blanda eget från vatten, ättika, och lavendelolja.
4. Duscha efter utomhusvistelse – funkar för att få bort fästingar som ännu inte har bitit sig fast.
5. Klippa gräset kort och ställa ved i solen för att minska fästingarnas trivsel på tomten.
6. Plantera växter som ogillas av fästingar eller rådjur, t.ex. lavendel, salvia, citrongräs, rosmarin, timjan, kattmynta och ormbunkar.
7. Lägga en remsa med makadam eller träflisor runt tomten – fästingar ogillar att korsa över torra områden.
Biodiversitet, eller biologisk mångfald, innebär att ett ekosystem innehåller många olika arter. Det kan finnas moraliska argument varför vi bör bevara diversitet, t.ex. att det är fel att låta arter dö ut om det kan förhindras. Men en väldigt praktisk anledning är att ekosystem med många arter verkar vara mer stabila och svårare att rubba. Vill man ha fungerande ekosystem för produktion av syre, nedbrytning, cikulation av vatten, o.s.v., gäller det att försöka bevara den biologiska mångfalden.
Toyota Mirai går på vätgas. Bilden tagen av Bertel Schmitt.
Vad tycker ni om vätgasbilar? För- och nackdelar med denna uppfinning? Anser du att vattenånga är ett bra alternativ mot dagens utsläpp? Finns det någon tanke hur man kan använda vattenkraftverk utan att rubba ekosystemen, exempelvis sjöar?
Det kan nog vara bra att fråga en fysiker eller kemist om man vill veta mer om för- och nackdelar med vätgas som energikälla. Det är bra att utsläppen blir bara vatten, men problemet i nuläget verkar vara att vätgasen som driver bilarna kommer oftast från fossila bränslen (naturgas) och inte från förnybara källor för att det är betydligt dyrare. På så sätt är vanliga elbilar kanske bättre, om elen kommer ifrån förnybara källor (fast batteriproduktion orsakar utsläpp). Det är nog svårt att bygga vattenkraftverk helt utan påverkan på akvatiska ekosystem, så frågan där är snarare om det finns bättre alternativ eller inte.
Jag fick för några dagar sedan höra att fåglar inte kan bryta ner bröd – stämmer det verkligen?
Kolhydrater behöver alla fåglar liksom vi, det är den enda energikällan för nervsystemet. Så får tex rovfåglar (som primärt äter protein) i sig för lite kolhydrater så kan det leda till olika neurologiska symptom.
Problemet med bröd är att det inte innehåller alla de nödvändiga mineralerna och vitmainerna som fåglarna behöver. Så kort och gott, bröd är en energikälla för fåglar men den är inte så näringsrik = skräpmat.
-Gästinlägg av Caroline Isaksson, Universitetslektor i Evolutionär ekologi
Secondary active transport. Picture created by Mariana Ruiz Villarreal.
My teacher has not explaned, why primary active transport is not the only way to transport molecules to the side of the membrane with help of ATP. I do not understand why secondary active transport is neccessary when the same amount of ATP is used and it is more complicated.
There are many different ways to transport molecules over the membrane. It is just to accept. A biological cell has been made by evolution and is not constructed according to a plan.
Energy can be present in the cell as ATP but energy can also be present in other forms like a concentration gradient of ions over the membrane. This energy can be transformed into action. For example Na+ accumulated on one side of a membrane can flow through a transport protein sitting in the membrane which can make this protein able to transport another kind of molecule against its concentration gradient. The formation of the gradient of Na+ can be made possible by consumption of ATP but also through exchange of H+ which are pumped over membranes in chloroplasts and mitochondria. This H+ gradient is also used to make ATP. Thus, gradients and ATP are very much connected.
I vår trädgård får vi då och då besök av ett djur som lägger sin avföring nattetid mitt på grusgångar, mitt på gräsmattan utan några försök att dölja. Ser ut som hundbajs från en medelstor hund eller t.o.m människobajs. Det finns inga löst springande hundar så min gissning är räv. Vad tror ni? Högarna är c:a 12-15 cm diam
Räv är det definitivt inte, men ganska typiskt medelstor hund!
-Bengt Nihlgård
Håller med, utifrån min egen erfarenhet med olika sorters bajs gissar jag på hund snarare än människa.
-Jessica Abbott
Det här var knepigt. Det ser verkligen ut som hund-, eller människo-, bajs. Varifrån i landet kommer bilden? Det är onekligen från ett däggdjur, och skulle det vara från ett vildlevande sådant innehåller exkrementerna alltid rester av vad de ätit, antingen hår, skelettben och tänder från andra däggdjur, fjädrar och skelettben från fåglar, eller fjäll och tänder från fisk. Detta ser inte ut att innehålla något av detta. Bajset är inte heller vridit som hos räv eller andra mindre rovdjur. Det är inte från något hovdjur, alltså inte från vildsvin. Har du sett några spårstämplar i närheten? Finns det någon karaktäristisk lukt kring bajset? Jag ser små vita prickar, som jag inte kan identifiera. Vad kan det vara?
Som en slutsats av ovanstående kan jag bara gissa att bajset trots allt kommer från en hund (om du inte har en illasinnad och hämndlysten granne?)
Lactobacillus acidophilus, en ”probiotisk” bakterie. Bilden tagen av Bob Blaylock.
Går det att föröka probiotika, alltså goda bakterier på ett enkelt sätt hemma? Jag har köpt en typ av probiotika som är frystorkad ( det är ett par olika typer av mjölksyrebakterier i produkten). Enligt instruktionen kan man strö den över maten eller hälla i en dryck. Jag skulle vilja föröka mängden goda bakterier i varje dagsförpackning och på så sätt få större effekt på tarmfloran, t ex genom att låta dem växa till sig i ett lämpligt substrat (helst glutenfritt). Vad vore ett lämpligt substrat – helst ett som finns lättillgängligt. Vilken temperatur rekommenderas, och tid? Ett alternativ är förstås att äta probiotikan som vanligt och att äta mat med mycket fibrer (resistent stärkelse, betaglukaner, inulin, och pektin… ). I (grov-) tarmen ska sedan de goda bakterierna kalasa på dessa fibrer och ha god tillväxt.
Att föröka själv är svårt för att du kan få tillväxt av skadliga mikroorganismer. Recepten är normalt industrihemligheter. Dock, probiotika som säljs är ofta vanliga surkålsbakterier (Lactobacillus). Bättre, billigare och godare är att göra egen surkål, surgurkor etc. och äta råa. Det finns flera böcker med bra recept i ämnet.
-Allan Rasmusson
Jag skulle inte rekommendera enskilda individer att försöka odla probiotiska bakterier hemma. Förutsättningarna att i en hemmamiljö odla dessa bakterier på ett kontrollerat sätt är små, och risken för att andra (eventuellt sjukdomsorsakande) bakterier “smittar” din odling är stor. Det kan därmed finnas säkerhetsrisker med att sedan förtära din odling.
-Gästinlägg av Fredric Carlsson, Universitetslektor i Molekylär cellbiologi
Kommentarer