Golden rice är ett GMO som skapades för att motverka A-vitaminbrist.
Beskriv POSITIVA egenskaperna du ser med genmodifierade organismer?
Det finns både positiva och negativa effekter av GMO. Ett mer utförligt svar finns här. Men exempel på positiva egenskaper kan vara minskad användning av insektsbekämpningsmedel med hjälp av Bt-grödor, eller produktion av malariamedicin genom GMO-bakterier. Golden rice (se bilden ovan) har också stor potential för att minska sjukdom och dödsfall på grund av A-vitaminbrist. Förespråkare av GMO brukar nämna att det kan eventuellt hjälpa oss motverka negativa effekter från klimatförändring, fast det är lite mer spekulativt.
Skogskornell, Cornus sanguinea? Bilden skickades in av Alice Wahlgren.
Jag var ute och gick idag med hunden och hittade ett träd (tror jag?) Som var helt rött, vad beror detta på?
Videkornell eller skogskornell. Av bägge arterna finns sorter med så här knallröd bark. Den förra är en ganska invasiv buske som sprids snabbt från trädgårdar just nu.
Ekologi är läran om hur olika arter och abiotiska faktorer samspelar i naturen. Ett ekosystem är ett spefikt område eller grupp av organismer som har ett tätt samspel med varandra. Så ekologi handlar till viss del om studier av olika ekosystem. Du kan läsa mer om ekosystem här.
Stora Barriärrevet. Bilden tagen av Sarah_Ackerman.
Jag håller på att göra en uppsats då jag behöver intervjua forskare kring ämnet och jag har min lärares godkännande. 1. Vad anser ni vara den största orsaken till att korallrevet i det Stora Barriärrevet påverkas negativt? 2. Vad tror ni att konsekvenserna kommer för djurlivet bli i framtiden om man inga åtgärder vidtas? 3. Hur tror att vi människor kommer att påverkas av konsekvenserna? 4. Vad är enligt er den bästa åtgärden som man kan vidta? 5. Tror ni att människor i allmänhet har koll på konsekvenserna?
Bara en anmärkning: ”Växthuseffekten” ska vi alla vara väldigt tacksamma för, utan den skulle jorden vara obeboelig. Den fördelar värmen från solen över stora delar av klotet och ser till att inte all värme försvinner ut i rymden varje natt. Vad vi däremot måste vara försiktiga med, och bekymra oss över, är den ”globala uppvärmningen”.
– Lars Lundqvist
Lars har givetvis rätt i definitionen, även om det i dagligt tal gärna sägs bara växthuseffekten om den globala uppvärmningen.
Svaren kan kort göras så här:
1. Att korallreven förstörs beror på förhöjd temperatur och det i sin tur beror på utsläpp av koldioxid och nedhuggning av koldioxidbindande skogar.
2+3. Om temperaturen stiger över 2°C har vi ingen som helst kontroll över situationen. Människor och djur kan dö ut över stora områden, svält och vattenbrist kan orsaka stora förflyttningar av miljoner människor, krig och elände torde följa i spåren. De nuvarande problemen i Afrika är förmodligen en liten vink om problemen.
4. Det finns inte en bästa åtgärd, utan massor av åtgärder som måste vidtagas. Minska nedhuggningen av tropiska regnskogar, sluta kör bil med bensin och diesel, sluta elda med kol och gas, utnyttja istället vind- och solenergi till 100%. Att avsätta Trump vore en lämplig första åtgärd, eftersom USA svarar för en betydande andel av koldioxidutsläppen och de måste föregå med gott exempel.
5. Att 120 miljoner amerikaner röstar på en person som Trump vittnar tillräckligt väl om att människor i gemen har för låg eller nästan ingen naturvetarutbildning och alldeles för dåligt begriper vad som håller på att hända.
Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.
En enda fjolårsunge finns kvar vid sjön där den föddes, mitt i Landskrona. Ett nytt svanpar kommer och ”tar över” sjön och låter inte den unga svanen att närma sig vattnet. Många människor har uppmärksammat detta och berättar att detta pågått i 10 veckor. Så fort den närmar sig vattnet så anfaller de honom/henne. Vi ger den vatten att dricka och folk matar den med bröd och korn/veteblandning. Vi är osäkra på om den kan flyga. Vad kan vi göra? Många är oroliga och vi vill så gärna hjälpa den. Kan man flytta den till strandkanten där det finns en massa andra svanar (ca 150 st). Vem ska vi i såfall kontakta för ett sådant uppdrag.
Om svanen verkligen inte kan flyga, så låter detta närmast som ett jobb för ett viltskadecentrum. Det finns flera alternativ i Skåne. Ofta är ett vingbrott på en fågel ganska tydligt; inte sällan hänger och/eller släpar vingen påtagligt. Jag hade i alla händelser inte rekommenderat er att flytta svanen själva – dels har ni inte juridisk rätt att så göra, och dels är det rejäla fåglar som inte drar sig för att utdela ordentliga tjuvnyp. Om ni misstänker att djuret är skadat, och det tror jag att ni skulle se ganska tydligt, råder jag er att kontakt viltskadecentrum enligt ovan.
Om svanen däremot är flygduglig är det bästa ni kan göra att låta naturen ha sin gång. Går det någon nöd på djuret, så flyttar det sig med all säkerhet självmant till sällare jaktmarker. Just för stunden tror jag inte att det incitamentet finns, eftersom din beskrivning pekar på att svanen blir väl omhändertagen av lokalbefolkningen.
Spår av räv? Bilden skickades in av Peter Almgren.
Jag har hittat ett djurspår utanför min sommarstuga som jag inte riktigt kan identifiera med hjälp av böckerna jag har hemma inom ämnet. Sommarstugan ligger i Norn (södra Dalarna). Jag har bifogat en bild på spåret, vilket är ca 5-6 cm långt, och jag hoppas att du kan se vad det är för djur som har lämnat avtrycket.
Med tanke på att tårna sitter så pass tätt och storleken gissar jag på en rävs framfot, men det kan lika gärna vara från en medelstor hund. Verkar vara för litet för varg. För att identifiera fotspår underlättar det om man också får se spårlöpan. Man kan vidare placera ett välkänt föremål, som ett mynt eller liknande som storleksjämförelse.
Kilstjärtsörn, Aquila audax, som äter kadaver. Bilden tagen av Djambalawa.
Hur kommer det sig att djur som gamar och hyenor och lejon kan äta kadaver utan att bli dåliga i magen ? Vad är det som dem har som inte vi har ?
Det vanliga svaret på frågan brukar innehålla en formulering om att åtminstone däggdjuren, i frågan alltså hyenor och lejon, har lågt pH i magsäcken som dödar skadliga bakterier. I själva verket har de inte surare magsyra än människor, omkring pH 2 – 3. En veterinär sa istället att de egentligen inte klarar att äta mer rutten mat än vad vi gör. De blir dåliga i magen. Lejon äter ju färskt kött som de själva dödar, liksom hyenor. Det är lite av en myt att de äter kadaver. De är mycket skickliga jägare. I Sverige har vi järv som är kanske känd för att vara jägare och döda många inte minst renar. Järven är dock en typisk asätare som är rätt mycket beroende av att det finns varg i samma område. En stor del av året fryser dock det slagna bytet snabbt åtminstone i norra Sverige, vilket hindrar bakterietillväxt.
Vad gäller gamar är jag osäker. De har ju tre olika ”magar”, krävan, muskelmagen (för att sönderdela födan) och till slut körtelmagen som motsvarar däggdjurens magsäck. Hur de gör för att tåla ruttnande kött, vet jag inte. Möjligen äter också de upp köttet innan det blir obrukbart. De brukar ju vara framme väldigt fort, ibland innan bytet är riktigt dött.
Så svaret på frågan blir nog att även djuren undviker skämt kött. Ligger maten för länge i solen blir det de ryggradslösa djuren samt bakterier och svampar som tar hand om nedbrytningen.
– Lars Lundqvist
Håller inte helt med. Anledningen varför gamar klarar av att äta kött som skulle ge oss andra matförgiftning är på grund av starka magsyror, anpassat immunförsvar, men framför allt en speciell komposition av magbakterier som skyddar dem från patogener. Det finns en genom-artikel på gamar som kollar mer på immungener, och en microbiome-artikel. Den senare claimar att de har ”få bakteriearter” i magen och att det troligen är en anpassning men det får man nog ta med en nypa salt, det är rätt svårt att jämföra antal bakteriearter rakt av med andra publikationer. Men att de har anpassade mag-mikrober för sin föda som skyddar värden genom antingen utkonkurrera patogener eller direkta defensiva funktioner är troligt.
– Gästinlägg av Elin Videvall, doktorand i molekylär ekologi
Benets evolution har styrts till stor del av tidigare lösningar. Bilden skapad av George M Giorno.
Vad är evolution?
Det är en väldigt stor fråga egentligen. Men det korta svaret är att evolution är när en populations egenskaper förändras gradvis över tiden. I genetiska termer brukar man prata om förändring av allelfrekvenser (genvarianter) över tiden. Oftast tänker man på adaptiv evolution, dvs att förändringen sker på grund av naturlig selektion, men det finns även icke-adaptiv evolution, t.ex. genetisk drift eller flaskhalseffekter, som drivs endast av slumpen. När det gäller adaptiv evolution brukar man säga att tre saker behövs: variation i en egenskap, att egenskapen är ärftlig, och selektion på egenskapen. Vill du veta mer om evolution så är Wikipedias sida om ämnet bra och ganska heltäckande: https://sv.wikipedia.org/wiki/Evolution.
Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Vi är en förskola på Norra Fäladen, Lund. Vår avdelning heter Peter Pan. Vi har under hösten och även denna termin jobbat med daggmaskar på olika sätt.. Vi undrar nu därför hur maskarna gör när det är vinter och marken är så hård? Vi har även ett maskhus med sju stycken maskar i, detta har vi haft sedan efter sommaren. Vi vill släppa tillbaka maskarna i det fria, när är det bäst att göra det?
Daggmaskar gräver gångar i marken, gångar som de kan göra stabila med jord som de blandar med sekret. I dessa små tunnlar lever de sedan sina liv genom att ta sig upp på markytan för att hämta rester av döda växter, till exempel gamla, vissna löv, som de sedan släpar ner i sina gångar för där nere tugga sönder och ta vara på näringen. Detta fungerar fint när det är varmt ute, eller åtminstone plusgrader. Men när temperaturen sjunker och det blir frost, måste maskarna hålla sig undan. De tål lite minusgrader, men blir det riktigt kallt kan de frysa ihjäl. När de blir kalla har de dessutom svårt att röra sig överhuvudtaget, och därför måste de hitta på tricks för att klara vintern. De flesta rullar ihop sig till ett litet nystan, så långt ner i marken de kan komma. Det betyder att större maskar ligger längre ner i marken under vintersömnen, än mindre maskar och ju längre ner de kommer, desto varmare blir det eftersom det tar tid för kylan at tränga djupt ner.
Det finns också stor risk att de drunknar under vintern. Här hos oss i Lund regnar det ju mycket på vintern, och håller inte det lock masken gjort på sin gång rinner vatten ner och dränker den. Långt nere i gångarna kan det också bli syrebrist.
När våren kommer åter med värme, börjar de maskar som överlevt vintern att leva igen. De rensar sina gångar och släpar ner gamla växtdelar. Daggmaskar kan, om de har tur, bli flera år gamla.
Om ni ska släppa tillbaks maskarna i naturen är det bäst om ni kan göra det på samma plats som där ni fångade dem. Då vet ni ju att de kan trivas på just den platsen.
Jag har aldrig sett en bäver göra så. De verkar mest simma aktivt hela tiden, antingen under vattnet eller med huvudet ovanför vattenytan. Jag har sett bävrar ’simma ryggsim’ under vatten, men det är ju inte riktigt samma sak. En slappande bäver har jag aldrig sett i vatten, det förefaller vara konstant aktiva när de är utanför hyddan.
Kommentarer