När identifierades den kemiska strukturen för de fyra kvävebaserna i DNA?
De olika kvävebaserna isolerades vid olika tidpunkter. Adenin 1885 av Albrecht Kossel, thymin 1893 av Kossel och Albert Neumann, cytosin 1894 av Kossel och Neumann, och guanin 1844 av Julius Bodo Unger. Att strukturen består av en kvävebas, en sockermolekyl och en fosfatgrupp upptäcktes först 1919 av Phoebus Levene. En intressant upptäckt som har kommit mer nyligen är att kvävebaser kan bildas spontant i rymden. Det kanske gör att livet har lättare för att uppkomma än vad man tidigare har trott.
Hoppstjärtar, Collembola? Bilden skickades in av Agneta Sörlin Leijon.
I eftermiddags 20170412 efter ett riktigt aprilväder med snöblandat regn upptäckte jag dessa små röda insekter som fullkomligt invaderade vår berghäll utanför dörren. Är det någon som kan tala om vad det är för sorts insekt? Temperaturen ute är 6,4 grader C och de dök upp plötsligt och de försvann totalt på ca två timmar efter att ha funnits i varenda liten vattenpöl på berghällen.. väldigt konstigt! Hoppas nån kan svara då det är spännande att få veta vad det var för nått?
Ser väl mest ut som hoppstjärtar. De uppträder ofta i stort antal på det här viset, men jag har aldrig sett några röda hoppstjärtar. Undrar om berghällen ligger nära vatten?
Jättekrabbspindel, Heteropoda sp. Bilden skickades in av Inger Svennelid.
Träffade på denna på en toalett vid Grott-templet i Sri Lanka. Kusligt stor tyckte jag men som tur var satt den stilla och jag hade kameran med i väskan. Vilken sort och är den ”snäll”?
Spindeln på bilden tillhör en grupp spindlar (spindelfamilj) som kallas jättekrabbspindlar (Sparassidae). Denna spindel tillhör troligtvis släktet Heteropoda. Vanligast bland dessa och ofta i människans närhet är arten Heteropoda venatoria. Den är spridd över hela den tropiska delen av världen idag och finns även på Sri Lanka. Ser man den framifrån har den en vit ”mustasch” under ögonen. Den hittas ibland bland importerade bananer även i Sverige. Jag har kallat den för mustaschjägarspindel på svenska.
-Gästinlägg av Lars Jonsson, spindelexpert, Högskolan Kristianstad
Ett HIV-virus som tar sig in i en cell. Bilden skapades av J Roberto Trujillo.
Var är skillnaden mellan läkemedlen NRTI och NNRTI som båda används vid HIV-behandling? Vet att NRTI stoppar den omvända transkriptionen och att NNRTI stoppar den omvända transkriptasen men vad är skillnaden mellan omvänd transkription och omvänd transkriptas?
Omvända transkriptaset är det enzym som utför den omvända transkriptionen. Jämför processen med en hammare som är verktyget som används för att ”utföra en hamring/spikning”. Utan att veta något om de nämnda läkemedlen så verkar alltså NNRTI slå specifikt på det omvända transkriptaset (hammaren) medan NRTI slår mer ospecifikt på hela processen (hamrandet/spikandet) eller på en annan specifik del i processen som kanske är okänd och då skriver de att NTRI slår på den omvända transkriptionen. Den omvända transkriptionen i stort behöver flera komponenter, vilket man också behöver för att hamra/spika. Man behöver till exempel en hand initialt för att hålla spiken.
Ung sånghök, Melierax canorus. Bilden skickades in av Ola Annér.
Vad är detta för fågel?
Vild gissning med fågelboken i hand, en ung chanting goshawk. Fast det finns både en mörk och en ljus; mörk? Men som sagt, mest en gissning!
– Bodil Enoksson
De långa tarserna indikerar en småfågel- eller reptilätare. Daniel Bengtsson, stor kännare av Afrikas fåglar, skriver:
”Ung sånghök (börjar rugga in lite grå fjädrar). Rimligen Pale Chanting Goshawk, men den mörka [Dark Chanting Goshawk] finns uppe i Krüger, så lämpligt att gardera för det…”
Hur stor är CO2 utsläpp påverkade av människan i förhållande till hela jordens utsläpp (vulkaner, djur osv)? Hur stor är Sveriges mänskliga CO2 utsläpp jämfört med dels världens CO2 utsläpp och även jordens utsläpp?
De globala flödena av CO2 går i första hand mellan de gröna växterna (producenterna) som tar upp CO2 och nedbrytare i markerna som släpper ifrån sig CO2. Per år så balanserar dessa två faktorer varandra nästan, dvs de ligger i storleksordningen 75-80 Pg/år, men flödet från markerna verkar numera vara störst. Sannolikt pga temperaturhöjningen. Till detta kommer människans utnyttjande av fossila bränslen, främst kol och olja, vilka ger ifrån sig ca 27 Pg/år.
Vulkaner har av en del icke-forskare påståtts släppa ut mer, men det är rent nys. Genomsnittligt släpper Jordens vulkaner ut CO2 motsvarande endast 0,2-0,3 Pg/år.
Vad Sverige släpper ut har beräknats av Naturvårdsverket och vi rör oss i storleksordningen 0,1 Pg/år, vilket låter lite jämfört med 27 Pg/år, men sätter man det i relation till folkmängden så är det mycket. Skulle alla på Jorden släppa ut lika mycket hade det blivit 70 Pg/år istället för 27 pg/år. USA har dock ännu större per capitautsläpp.
Dvärgstekel Camptopteroides verrucosa. Bilden tagen av Stho002.
Vilken är den minsta vattenlevande insekten som finns och hur stor är den? Finns det någon vattenlevande insekt eller dess larver och nymfer som är så små att man inte kan se dem med blotta ögat? Vid vilken temperatur dör vattenlevande insekter? Om man tex torkar kläder i 40 grader i ett torkskåp, kan de fortfarande leva då?
De minsta insekterna som finns heter dvärgsteklar, och kan vara omkring 0.2 mm långa. Vissa arter inom gruppen lever även i vatten, och är förmodligen då de minsta vattenlevande insekter. Dvärgsteklar är parasiter på ander insekter, och lägger sina ägg i larver av t.ex. skalbagge eller tvåvinge. Med tanke på hur små de vuxna dvärgsteklarna är, är det troligt att deras ägg inte går att se med blotta ögat. Man behöver dock inte vara orolig för att insekterna kan ta sig in i kläderna. Dels så klarar de inte av tvättmedel och de mekaniska skador som skulle uppstå under en vanlig tvätt. De flesta insekter är också känsliga för uttorkning, och skulle inte heller överleva i ett torkskåp (förutom kanske vissa ökenlevande insekter).
Nykläckta växthusspindelar, Parasteatoda tepidariorum. Bilden tagen av Richhoyer99.
I vilka miljöer brukar spindlar lägga sina ägg?
Kort sagt, nästan alla. Spindelar lever på alla kontinenter förutom Antarktis, och finns i alla möjliga habitat förutom i luften eller i havet. (De djuren som kallas för havsspindlar är ett annat släkte än vanliga spindlar.) De brukar lägga sina ägg i äggsäckar av silke, och beronde på art kan det finnas allt från ett fåtal upp till fler än tusen ägg per äggsäck. Äggsäcken är en viktig anpassning för att äggen inte ska torka ut, och bidrar till att spindlar klarar sig på så många olika ställen.
Toffeldjur, Paramecium aurelia. Bilden tagen av Barfooz.
Finns det någon förklaring till hur toffeldjur kan uppvisa intelligent beteende? De kan ju lära sig undvika hinder, leta mat och till och med para sig. Då de inte har något nervsystem som vi, hur lagrar de minnen? Skulle vi kanske kunna använda samma mekanismer, dvs något som sker inne i våra neuroner och inte som ett neuralt mönster?
Encelliga djur kan per definition inte ha ett nervsystem, men de kan hyfsat komplicerade beteende tack vare processor inuti cellen. Alla celler (även i våra kroppar) har receptorer för att ta emot signaler från omgivningen, så toffeldjur änvander sig av dessa för att ta in information om miljön. Då kan informationen lagras i form av olika signalämnen i cellen. Det är ganska fascinerande hur encelliga organismer kan vara så komplexa – för ett tag sedan rapporterades det att bakterien Synechocystis har en struktur som liknar ett öga!
Parksnäcka, Cepaea nemoralis. Bilden tagen av Michael Gäbler.
Byter snigeln skal när den växer? Hur håller den sig fast?
Sniglar byter inte skal utan skalet tillväxer vid skalkanten. Den äldsta delen är därför spetsen på skalet. Med hjälp av foten kan den skapa ett undertryck mot underlaget och därav hålla sig fast.
Kommentarer