Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Odla probiotika hemma?

Lactobacillus acidophilus, en ”probiotisk” bakterie. Bilden tagen av Bob Blaylock.

Går det att föröka probiotika, alltså goda bakterier på ett enkelt sätt hemma? Jag har köpt en typ av probiotika som är frystorkad ( det är ett par olika typer av mjölksyrebakterier i produkten). Enligt instruktionen kan man strö den över maten eller hälla i en dryck. Jag skulle vilja föröka mängden goda bakterier i varje dagsförpackning och på så sätt få större effekt på tarmfloran, t ex genom att låta dem växa till sig i ett lämpligt substrat (helst glutenfritt). Vad vore ett lämpligt substrat – helst ett som finns lättillgängligt. Vilken temperatur rekommenderas, och tid? Ett alternativ är förstås att äta probiotikan som vanligt och att äta mat med mycket fibrer (resistent stärkelse, betaglukaner, inulin, och pektin… ). I (grov-) tarmen ska sedan de goda bakterierna kalasa på dessa fibrer och ha god tillväxt.

Att föröka själv är svårt för att du kan få tillväxt av skadliga mikroorganismer. Recepten är normalt industrihemligheter. Dock, probiotika som säljs är ofta vanliga surkålsbakterier (Lactobacillus). Bättre, billigare och godare är att göra egen surkål, surgurkor etc. och äta råa. Det finns flera böcker med bra recept i ämnet.

-Allan Rasmusson

Jag skulle inte rekommendera enskilda individer att försöka odla probiotiska bakterier hemma. Förutsättningarna att i en hemmamiljö odla dessa bakterier på ett kontrollerat sätt är små, och risken för att andra (eventuellt sjukdomsorsakande) bakterier “smittar” din odling är stor. Det kan därmed finnas säkerhetsrisker med att sedan förtära din odling.

-Gästinlägg av Fredric Carlsson, Universitetslektor i Molekylär cellbiologi

mars 13, 2018

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En- eller tvåäggstvilling?

Tvillingarna Laurent och Larry Nicolas Bourgeois. Bilden tagen av Shawn Welling.

Jag är tvilling, men jag vet inte om jag är enäggs eller tvåäggs. För en del år sedan blev jag och min bror ombedda att deltaga i en undersökning om tvillingar. Tyvärr ville min bror inte deltaga, Nu är han död, men jag är fortfarande intresserad av att få veta min tvillingstatus. Jag har hårstrån från brodern. Räcker det för att kunna få fram hans DNA?
Vart vänder man sig för att kunna jämföra våra DNA ? Kan du hjälpa mig med dessa frågor vore jag tacksam.

Sammantaget blir det nog svårt att ta reda på, tyvärr.

Om det går att ta fram DNA från hårstråna beror på om hårsäcken/hårroten finns kvar. Själva strået innehåller inte DNA från cellkärnan, så det kan man inte använda till sekvensering. Om håret du har är avklippt finns det då ingen möjlighet. Om det är hår som har dragits ut kan det finnas en möjlighet.

Hur gammalt håret är spelar också roll. Även om roten finns kvar så bryts DNAt ner över tid. Så det finns ingen garanti att man kan få fram DNA från hårsäckarna ifall de är för gamla – då kommer det finnas för lite DNA kvar för att analysera det.

Det finns även praktiska problem med att få materialet sekvenserat. Det finns kommersiella sekvenseringsföretag, som t.ex. 23&me, men de jobbar endast med prov från saliv. Du skulle behöva hitta ett annat labb som kan tänka sig att jobba med dina prover, och själva arbetet kommer förmodligen kosta en del.

Jag förstår att det skulle vara skönt för dig att veta säkert, men i detta fall tror jag att man kommer ganska långt bara med sunt förnuft. Tvåäggstvillingar liknar inte varandra mer än vad vanliga syskon gör. Enäggstvillingar är oftast slående lika varandra. Om du och din bror liknade varandra så som typiska syskon gör, men inte mer, då var ni med största sannolikhet tvåäggstvillingar.

-Jessica Abbott

mars 12, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan kaniner och harar bli vänner?

Kanin, Oryctolagus cuniculus. Bilden tagen av JJ Harrison.

Alltså jag undrar en sak kan kaniner och harar bli goda vänner? Och vad har våran svenska vilda hare för temperament?

Det är inte särskilt troligt att en hare och en kanin skulle bli vänner. Harar lever ensamma. Under parningstiden (marshararna) kan man se flera harar tillsammans men det är korta förbindelser och framför allt ser man hanarna slåss (boxas). När honan har ungar, ligger ungarna gömda i gräset och honan kommer bara dit för att ge dem  di en gång om dygnet. Det finns f.ö. två olika svenska harar; skogshare (den som blir vit på vintern) och fälthare (som i alla fall förr också kallades tyskhare). Ingen av dem har någon form av bobygge.

Kaniner lever i små samhällen i gryt, så de är ju sociala varelser.

Jag vet inte riktigt vad man ska säg att harar har för temperament. De är djur som flyr undan rovdjur så de är ju vaksamma och skygga.

-Bodil Enoksson

mars 9, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många djur och växter?

Jorden sett från rymden.

Hur många växter och djurarter finns det? Och varför?

Enligt en rapport från Kews Kungliga Botaniska Trädgård i Storbrittanien, finns det ca. 400 000 kärlväxter beskrivna (kärlväxter är örter, buskar, och träd, men inte mossor). Det faktiska antalet är förmodligen något större, eftersom det finns säkert en del oupptäckta växter.

Tidigare svar om antalet djur finns här.

När det gäller varför olika arter finns, kan du läsa tidigare svar här och här.

-Jessica Abbott

mars 8, 2018

Inlägget postades i

Djur Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om tomater

Tomater, Solanum lycopersicum. Bilden tagen av Luigi Chiesa.

Om man tänker sig in i en cell hos tomaten som ska tillverka ett enzym som omvandlar en sur molekyl till en söt, Hur går det till ? Och varför påverkas tomatens färg av det ?

1 Enzymet tillverkas precis som alla andra proteiner, via genutryck och translation.

2 Det är lite oklart vad du menar med sur och söt, ändringar i pH och sockerhalt skall normalt inte påverka färgen. Tomatens färg beror på det fettlösliga pigmentet lykopen, som inte påverkas av pH.

-Allan Rasmusson

mars 7, 2018

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Uppäten mus

Vem har mumsat på den döda musen?

Jag har en fråga som rör ett fynd jag gjorde i min musfälla häromdagen. Jag bort i skogen med min katt som är ett riktigt ess på att fånga möss. Tyvärr drar han in dem och ibland lever dem och då får man sätta ut lite fällor. Jag bifogar nu bilderna till dig på det som jag hittade i fällan igår kväll. Min fråga är vad har hänt här? Är det en annan mus som varit framme?

Troligast är nog en annan mus. En hungrig råtta eller näbbmus är också möjligt, men jag antar att du hade märkt det om du hade haft råttor hemma. Så en annan mus som katten har dragit in utan att du visste om det känns som en rimlig förklaring. Speciellt om det inte finns mycket till mat liggandes som en mus kan få tag i – då blir den hungrig och beredd att äta det som finns.

-Jessica Abbott

mars 6, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur ljuskrävande är hassel?

Hassel, Corylus avellana. Bilden skapad av Carl Lindman, Nordens flora.

Ibland läser man att hasseln är en ljuskrävande buske som inte blommar om krontäckningsgraden är mer än 35 %. Stämmer detta verkligen? Kan krontäckningsgraden verkligen ha så stor betydelse för enbuske som börjar blomma långt innan lövsprickningen?

Bakgrunden till siffran 35% känner jag inte till men det har gjorts kontrollerade experiment som visar att hasseln är känslig för hög krontäckning, både avseende blomningen under vintern och nötutvecklingen under sommaren. Att nötproduktionen går ner är inte så konstigt eftersom beskuggningen leder till minskad fotosyntes i bladen så att det blir mindre kolhydrater till de nötter som utvecklas under växtsäsongen. Men även blomningen påverkas och det beror förmodligen på att den hämmade fotosyntesen och kolhydratproduktionen också minskar anläggningen av de blomknoppar som ska slå ut följande vinter. Denna anläggning sker redan under senvåren (hanblommorna) och sommaren (honblommorna), dvs då fotosyntesen är som mest intensiv.

-Stefan Andersson

mars 5, 2018

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Korsspindel

Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden skickades in av Marie Öberg.

Min son hittade denna spindeln på sin vind (i Dalby). Lite annorlunda än vad man är van vid. Nu är vi nyfikna och hoppas att kunna få veta mer om denna.

Det är en korsspindel. Jag har lärt mig känna igen dessa, eftersom det är många som skickar in bilder till oss och undrar vad det är för sorts spindel. De är iögonfallande men inte speciellt ovanliga. Fler svar om korsspindlar hittar du här: 1 2 3 4 5 6 7 8

-Jessica Abbott

mars 2, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vildsvinsbete

Vildsvinsbete. Bilden skickades in av Lasse Sandström.

Jag fann den här 80 mm långa klon (eller tanden) vid kuststräckan söder om Vikhög idag. Jag har försökt lista ut var den kommer ifrån. En björn? Nä, den verkar vara för lång och smal. Försöker googla på allt möjligt men hittar inget rimligt svar. Kan ni hjälpa mig?

Jag kunde tänka mig att detta är en vildsvinsbete, eller en bete från någon tamgrisras (t.ex. de hängbukssvin som (åtminstone förr) fanns i Lödde Sandskog som inte är dramatiskt långt från Vikhög).

-Andreas Nord

Min farfar hade exakt en sådan i sin kuriosasamling. Den var ihålig och hade också en spricka på längden. Han sa alltid att det var en vildsvinsbete. Det var ett av alla de fynd som han gjorde i den torvmosse som han odlade upp på 1920-talet (Pinnamyr, 7 km norr om Tingsryd). När jag nu googlar vildsvinsbete, så verkar det som om farfar hade rätt.

-Mats Hansson

mars 1, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bananer i kylskåpet

Varför trivs inte bananer i kylen? Bilden tagen av Wilfredor.

Varför förstörs bananernas fruktkött när de förvaras på kyliga/kalla ställen, exempelvis kylskåpet?

Kyla är ett problem för alla växter, eftersom varje växt är i varje läge anpassad för ett visst temperaturområde.

När växterna här invintrar på hösten, ändras deras vattenhalt, membranernas fettsammansättning, såväl som halterna av proteinerna och lösta ämnen (t ex socker) som de innehåller. Alltför att de skall kunna tåla kyla, och senare frost.

Bananer växer i tropikerna där temperaturen varierar väldigt lite under året. Därför är de inte anpassade till kyla, och kan inte gå igenom samma ändringar som våra köldtåliga växter här. Exakt vad just bananer blir dåliga av vet jag inte. En trolig anledning är att cellmembranerna läcker joner därför att fetterna i dem har fel mättnadsgrad och stelnar (precis som olivolja flockar sig om du sätter den i kylen). Om membranerna läcker tappar cellerna snabbt vatten och blir mjuka och cellerna kan inte upprätthålla sin energiomsättning.

Kylskåpsproblemet kan dock, liksom bananerna, snart vara borta eftersom en svampsjukdom (Fusarium oxysporum) håller på att slå ut odlingen av den vanliga ätbananen (Cavendish-bananen). Det togs nyss fram en GMO-banan i Australien som överlever sjukdomen, men den kommer i nuvarande opinionsläge knappast att säljas i Europa. Vi får se vad som händer framöver.

-Allan Rasmusson

februari 28, 2018

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg