Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Ormar i träd?

Huggorm, Vipera berus. Bilden tagen av Zdeněk Fric.

Jag älskar att klättra i träd men har en enorm fobi för ormar. Jag undrar bara om det finns ormar i träden?

Min erfarenhet av detta är från Aktse, Sarek, 1978 där vi såg en jättehuggorm (1 m?) som satt (?) en meter upp i ett videsnår. Inget träd förvisso, men den hade ”lämnat marken”.

-Åke Lindstöm

I Sverige finns inga trädlevande ormar på samma sätt som i ¨de varma länderna¨, där det finns ormar som hela sitt liv uppehåller sig i träd och lever av fågelägg och ungar. För säkerhets skull kollade jag i Collins field guide: Reptiles & Amphibians of Britain & Europe. Av de tre arter ormar som finns i Sverige finns det bara noterat att hasselsnoken kan klättra: ¨Huvudsakligen marklevande men kan klättra i buskar på hedar (bushy vegetation such as heather).” (min översättning). Med tillägget: ”Sägs vara intelligent (för en orm!)”. Inga noteringar om klättrande för varken snok eller huggorm, men vid enstaka tillfällen kan säkert alla tre arterna uppehålla sig korta stunder på lägre höjder i vegetationen.

Så Ella, klättra du bara på, och glöm din rädsla för ormar. Det finns färre sådana i träden än på marken!

-Lars Lundqvist

Har kollat runt lite bland herpetologer i bekantskapskretsen och slutsatsen är att både snok och huggorm (och även hasselsnok) kan klättra i träd och buskar, men inte gör det speciellt ofta.  

Nu är jag själv ingen större trädklättrare, men har aldrig ens reflekterat över chansen att möta en svensk orm i ett träd. Och jag hade inte uppskattat ett sådant möte, så jag tycker också att Ella ska känna sig helt lugn. Chansen är betydligt större (men ändå mycket liten) att stöta på dem på marken. Gissningsvis skulle ormen bli betydligt mer rädd än Ella vid ett eventuellt möte i ett träd. Den bör ju känna sig ganska utsatt när den är ovanför marken!

-Bodil Enoksson

juli 3, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skötsel av humlebo

Hushumla, Bombus hypnorum. Bilden tagen av André Karwath.

Jag har humlor, tror det kan vara hushumla, som har byggt bo i en fågelholk. Skall jag tömma den och göra rent i höst, och i så fall även ta bort det de byggt igen hålet med? Eller vad rekommenderar ni?

Du kan lugnt rensa holken i höst, när aktiviteten upphört i humlesamhället. Kolonin dör på hösten, men lever vidare nästa år genom att drottningar som parat sig på sensommaren övervintrar i marken och grundar ett nytt samhälle nästa år.

-Andreas Nord

juli 1, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Slemsvamp

Slemsvamp? Bilden skickades in av Brita Solheim.

Hva er dette for egg? Funnet i Trøndelag, Norge��

Jag tycker att detta ser ut mer som en slemsvamp (slimsopp på norsk) än som ägg. Trots namnet är de inte alls nära besläktade med svampar, utan utgör en helt egen organismgrupp. De kan slå sig samman till en typ av amöbaliknande ”supercell” och kallas då för plasmodium. I den här livsformen kan slemsvampen faktiskt röra sig, från någon millimeter till ett par centimeter i timmen! Det här gör den för att skaffa mat, t.ex. multnande växtdelar, bakterier eller svampar, som plasmodiet omsluter och bryter ned. I Sverige finns drygt 270 arter slemsvampar, i Norge kanske något färre men det är bara en gissning. 

Vad just din bild visar vågar jag inte säga säkert, men kanske kan det vara en ljus variant av trollsmör (trollsmør; Fuligo septica).   

-Andreas Nord

juni 28, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vivel

Vivel, Phyllobius sp. Bilden skickades in av Magnus.

Vad är det för insekt?

Det är en vivel (snytbagge) i släktet Phyllobius, en skalbagge alltså. Vilken art det rör sig om är svårt att säga säkert från den här bilden. 

Ett tips om du skickar in fler insektsbilder: ange alltid var och när bilden är tagen, och också gärna ungefärlig storlek på djuret om du vet. Det underlättar bestämningen väldigt mycket.

-Andreas Nord

juni 26, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skogskackerlacka

Skogskackerlacka, Ectobius lapponicus. Bilden skickades in av Per.

Jag tänkte höra vad detta är för en insekt? Vi bor i ett radhus och har en dörr som går mot en skog. Vi fann denna insekt ca: 7m från dörren.

Det är en hane av skogskackerlacka, Ectobius lapponicus, vår enda naturligt förekommande svenska kackerlacka. Den är vanlig i hela landet, och är inte ett skadedjur på något vis.

-Andreas Nord

PS. Skriv gärna när och var bilden är tagen nästa gång du skickar in bilder på insekter. I det här fallet gick det bra ändå, men ofta gör det allt lite enklare.

juni 24, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vattenmolekyler

Jorden sett från rymden.

Om alla vattenmolekyler som passerar genom min kropp under ett år spreds ut över jordens yta, hur många skulle då finnas per kvadratmeter? Om alla dessa representerades av ett julgransljus skulle skogen vara helt upplyst om natten?

En rolig räkneövning!

Om man antar att ungefär en liter vatten passerar genom din kropp varje dygn så pratar vi alltså om 365 liter vatten.

Varje liter vatten väger ca 1 kg = 1000 g. Molvikten för vatten är 18g/mol, vilket ger att en liter innehåller 1000 / 18 = 56 mol (avrundat). 1 mol är 6 * 10^23 molekyler (en sexa följd av 23 nollor). En liter vatten innehåller alltså 56*6*10^23 = 3,4*10^25 molekyler.

Genom din kropp passerar då 365 * 3,4*10^25 = 1,2*10^28 vattenmolekyler varje år, i runda slängar.

Jordens yta är ca 510 000 000 km^2 = 5,1*10^8 km^2 = 5,1*10^14 m^2 (kvadratmeter)

Vattenmolekyler per kvadratmeter blir då:  1,2*10^28 / 5,1*10^14 = 2,4 * 10^13  = 24 biljoner (24 följt av 12 nollor = 24000 miljarder)

Det blir många julgransljus!

Om varje ljus lyser med 1W så blir den sammanlagda effekten (för hela jorden) 1,2*10^28 W. Solen lyser med 3,8*10^26 W. Alla vattenmolekyler skulle då motsvara 1,2*10^28 / 3,8*10^26 = 32 solar! Jorden skulle vara en starkt lysande stjärna 🙂

PS – Barn brukar uppskatta uppgiften att varje vattenmolekyl på jorden rimligen någon gång passerat genom en dinosaurie. Vi dricker alla dinosaurie-kiss… 

-Jörgen Ripa

En liknande fråga är det klassiska exemplet (Bill Bryson – A short history of nearly everything) att varje människa innehåller ungefär en miljard atomer som satt i Adolf Hitler när han dog.  Hitler blev ju bränd och därmed atomerna väl fördelade över planeten.

-Allan Rasmusson

juni 19, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Grön vassbock

Grön vassbock, Donacia clavipes. Bilden tagen av Udo Schmidt.

Jag undrar vilken skalbagge vi har hittat på en strand vid en insjö ett par mil söder om Sundsvall? Skalbaggen var ca 2 cm lång.

Det är en bladbagge i släktet Donacia, som på svenska kallas för rörbockar. Vi har 21 arter i landet. Bilden är oskarp, men jag tycker att de långa och övervägande ljusa benen, långa fötterna, och allmänt slanka utseendet talar för ett exemplar av grön vassbock, Donacia clavipes. Det är i så fall första fyndet i Medelpad.

-Andreas Nord

juni 17, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Poppelsvärmare

Poppelsvärmare, Laothoe populi. Bilden tagen av Stefan Flöper.

Träffade på denna trötta herre/dam på morgonen, aldrig sett maken. Storlek: ca en gammal femma. Vad är detta för något?

Det är en poppelsvärmare (Laothoe populi). Det är ett allmänt, men likväl mycket praktfullt, djur som hos oss utvecklas särskilt i asp men också i andra videväxter som sälg och knäckepil. Mer information finns även här.

-Andreas Nord

juni 14, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Grön bladspindel

Grön bladspindel, Micrommata virescens? Bilden skickades in av Eva Brandt.

Denna illgröna varelse kom springande på golvet hemma ikväll ?
Vet du vad det kan vara?

Utan att vara särskilt mycket av en spindelkännare, så tycker jag att det här djuret för tankarna till en hona av gröna bladspindeln, Micrommata virescens.

-Andreas  Nord

juni 12, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ljud i väggen

Dödsur, Hadrobregmus pertinax. Bilden tagen av Siga.

På vår sommarstuga har vi ett djur som låter i intervaller i en vägg. Ca 1 m från innertaket och 20-30 cm från fönsterkarmen. Vi har bara hört den dagtid och i skymningen men inte när det blir mörkt. (Kan vara en slump) Vi har ingen aning om vad det är! Kan du hjälpa oss?

Det är mycket möjligt att det är skalbaggslarver ni hör, men bara baserat på ljudet är det svårt att svara på just vad det kan vara. Dödsur, eller trägnagare som de egentligen heter, är en möjlighet. Dessa djur föredrar ganska fuktigt virke. Är det helt och fullständigt torrt trä är det därför mer sannolikt att det rör sig om något annat. En möjlighet då, åtminstone om ni håller till i södra delarna av landet, är husbock. Det kan fort bli ett stort problem om angreppen är i bärande strukturer (som de ofta är), eftersom larverna urholkar veden de äter så att virket mister sin bärighet. Husbock angriper dock bara barrträdsvirke. 

Ett tips är att se efter så kallade ’flyghål’ där ni tror att angreppen finns. Det är hålen som skalbaggarna gör när de gnager sig ut ur veden där de förpuppats. Dödsur/trägnagare är små djur, och efterlämnar flyghål som är cirkelrunda och omkring 2 mm i diameter. Husbock, däremot, har ovala flyghål som är mellan 5 och 8 mm breda. Praktbaggar, som väl inte är lika vanliga som skadedjur och heller inte alls lika allvarliga som husbock, har liknande flyghål. 

Det kan såklart vara något helt annat också, men börja som sagt med att se efter flyghål. Om ni sedan misstänker att det rör sig om trägnagare är det nog bra att undersöka virkets beskaffenhet för att se om ni har eventuella problem med fuktskador. Hittar ni däremot ovala och ganska stora flyghål kan det nog vara klokt att ta kontakt med en skadedjurssanerare för besiktning. 

Till slut bör ni också vara uppmärksamma på myror inomhus eller längs ytterväggarna, särskilt mycket stora (påtagligt större än vanliga skogsmyror), blankt rödsvarta, sådana. Ser ni något sådana kan det kanske vara hästmyror ni hör gnaga. De äter inte trä, men urholkar det för att konstruera sina bon, vilket på sikt kan leda till skador på byggnaden. Det finns även andra, mindre, myror som bygger bon i trä på ett liknande sätt, men vad jag vet är dessa inte så vanligt förekommande som skadedjur. 

-Andreas Nord 

juni 10, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg