Vad är nackdelarna och fördelarna med att se på skärm?
Det finns knappast några fördelar med skärmtid som sådan. Vi kan ha nytta av informationen eller underhållningen som vi får genom en skärm, men själva tittandet har inga fördelar. Nackdelar som brukar diskuteras är att ju mer man kollar på en skärm desto mer blir man stillasittande, och man kan få ont i nacken för att man håller huvudet i en konstig vinkel. Det blåa ljuset från skärmen rubbar också vårt dygnsrytm. Detta kan delvis motverkas genom att sätta appar i ”nattläge” som tar bort blått ljus på kvällen.
Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) är en Nordamerikansk art som är inplanterad i Sverige.
Varför smakar odlad fisk (regnbåge) dy i smaken (Oftast mer under varmare period när man fiskar)? De sägs att regnbåge som sätts och få gå i bräckt vatten smakar bättre en fisk som sätts i sötvatten?
Jag förmodar att det ett djur äter lämnar spårämnen i kroppen som påverkar smaken. Jag vet att höns som har käkat fiskrens producerar ägg som smakar fisk (har erfarit detta själv och det är ganska äckligt). Jag har också hört att ägg från sjöfåglar smakar mycket fisk. Det är väl samma sak för fiskarna – det de äter i olika miljöer påverkar smaken.
Reningsdamm i Tyskland. Bilden tagen av A. Josef Dernbecher.
På vilket sätt kan vi människor påverka ett ekosystem eller näringskedja i en damm? Kan kalk påverka dammens näringskedja här i skåne? typ limhamn nära kalkbrottet? Och vad har vi för nytta av dammens näringskedja?
Vi påverkar dammar framförallt genom övergödning. Det leder till algblomning som rubbar dammens ekosystem. Att kalka dammar och sjöar är en åtgärd mot försurning genom surt regn. Detta problem har avtagit över tiden, även om kalkning fortfarande genomförs där behovet finns. Många vattenlevande organismer har svårt att klara av för lågt pH, så kalkning kan leda till större och stabilare näringskedjor/näringsväv. Vi har nytta av friska dammar av flera anledningar – de är vackra, bidrar till att bevara biologik mångfald, och vi kan fiska i dem.
Hur kommer människans utsläpp påverka djuren. kan det bildas arter som är mer anpassande för våran miljö? Och om vi fortsätter i samma stil, när kommer jorden att förstöras helt?
Jag skulle vilja påstå att vi knappast kan utrota allt liv på jorden. Oavsett hur svår miljöförstöring vi åstadkommer kommer det nog alltid finnas bakterier som klarar av att överleva, t.ex. långt under jordens yta – i alla fall tills dess att solens egen utveckling leder till jordens totalförstörelse. Med det sagt kan vi dock säkert förstöra så pass mycket att vi har svårt att överleva själva, till exempel om de flesta näringsväv kollapsar. Många av jordens system (exempelvis havsströmmar) är självstabiliserande, så man måste rubba dessa system för att skapa sådana stora förändringar. Det är svåra att förutsäga var gränsen går.
På den positiva sidan, kan vi konstatera att djur och växter kan definitivt anpassa sig till förändringar som åstadkommas av människan. Det finns åtskilliga exempel, bland annat fåglar som har lärt sig bo i våra städer. Det som de flesta forskare är oroliga över nu, är ifall klimatförändringar kommer att gå så snabbt att många arter inte hinner anpassa sig och därmed dör ut. Det är också svårt att förutsäga, men vi kan eventuellt hjälpa vissa arter på traven med att flytta individer till nya områden och genetiskt modifiera djur och växter för att klara av de nya omständigheterna.
Klimatförändring är ett allvarligt fenomen, och vi måste försöka hejda det så gott det går. Men jag tycker absolut inte att man ska känna att det redan är kört.
Isbjörn, Ursus maritimus. Bilden tagen av Alan Wilson.
Som jag förstår det lever isbjörnar ganska självständigt och är sällan tillsammans med andra isbjörnar. Jag undrar om isbjörnar på något sätt visar empatiska eller altruistiska beteende gentemot t.ex. dess ungar eller mot andra isbjörnar.
Empati tycker jag är ett ord som är ganska starkt förknippad med människor och därför svår att applicera på djur och djurs beteenden. Altruism är inte heller alltid väldigt uppenbart i djurriket.
Med det sagt, så håller jag med i din kommentar om att isbjörnar i stor utsträckning är ensamdjur. Hanar kan vara, och är ofta, aggressiva gentemot andra hanar när det handlar om tillgång till honor, och honor kan vara aggressiva mot andra björnar för att t.ex. skydda sina ungar.
Samtidigt är inte isbjörnar alltid aggressiva och asociala. Honor tar hand om sina ungar under lång tid, minst ett par år, och stora grupper av björnar kan ibland samlas för att äta samma födoresurs, ett valkadaver t.ex. Och även utan några egentliga anledningar kan flera björnar ibland ses i närheten av varandra. Jag har t.ex. själv sett hona med fjolårsunge i omedelbar närhet till en gammal hane.
Så för att sammanfatta: isbjörnar är i stor utsträckning ensamdjur, men honor tar mycket noga hand om sina ungar under lång tid och flera isbjörnar kan ibland finnas i samma område utan att de för den sakens skull är aggressiva mot varandra.
Om vi tittar på andra djur som har en förmåga att ta hand om andra gruppmedlemmar. Apor, hundar, valdjur och elefanter vet jag har dokumenterats utföra räddningsaktioner inviduellt och i grupper. De här djuren har alla relativt hög intelligens inom djurvärlden och lever i flockar. Så min tanke är: Är egenskapen för att ta hand om andra individer (empati/sympati) DEN evolutionärt drivande faktor för människans extraordinära utveckling?
Har jag kanske missat något fundamentalt?
Detta är såklart omöjligt att veta säkert eftersom vi kan inte gå tillbaka i tiden och studera människans utveckling direkt. Dock tror jag (och många andra evolutionsbiologer) att empati och förmågan att samarbeta har definivt varit väldigt viktiga faktorer under människans utveckling. Det finns till och med vissa forskare som spekulerar att vi har på något sätt ”domesticerat” oss själva, genom att leva i grupp där individer som är mindre aggressiva och som har bäst förmåga att samarbeta är mest framgångsrika!
Vilken är den högsta och lägsta temperaturen som en insekt kan leva i? Då tänker jag både på vatteninsekter och insekter som lever på land.
När det gäller djur och temperatur måste man skilja på den temperatur vi, och våra termometrar, upplever, och den temperatur som en liten insekt upplever. Insekter är så små att de med lätthet kan finna platser där det är kallare eller varma än vad vi hade upplevt, på samma sätt som att det är skönt att sitta mot en södervägg när solen skiner i mars, men långt ifrån skönt på norrsidan av huset.
Det finns insekter på alla kontinenter, till och med på Antarktis finns det en fjädermygga (familjen Chironomidae, arten heter Belgica antarctica), och på Grönland och Svalbard (som är bland de nordligaste landmassorna) innan nordpolen finns många insekter. Här är klimatet såklart extremt kallt på särskilt, och inte vidare varmt på sommaren heller. Men insekterna kan ganska lätta hitta så kallade ”mikrohabitat”, alltså ett område i området, där förhållandena är mer gynnsamma. Knepet för att leva i polartrakter är såklart att klara den långa vintern. Många insekter är finurliga såtillvida att de faktiskt klarar temperaturer under 0 grader Celsius. De har faktiskt en form av ”kylvätska” i blodet. Men med det sagt klarar de inte den extrema kyla som polartrakterna bjuder på – men genom att t ex gräva ned sig litet i jorden kan de komma undan med att några få minusgrader även om det är fyrtio grader kallt på ytan. Man ska inte heller glömma bort att snö isolerar väldigt bra.
Det finns insekter i extremt varma områden också, t.ex. öknar. Men även här undviker djuren de extrema temperaturerna genom att gömma sig i svalare mikrohabitat, och genom att vara aktiva på natten. Ett annat problem i öknen är vatten – insekter torkar lätt ut. Men även här har evolutionen gett upphov till många sinnrika beteenden och utseenden, som t.ex. gör att många ökenskalbaggar kan samla upp den lilla vattenånga som finns i luften vid gryningen.
När det gäller vatteninsekter, så är situationen lite en annan, eftersom haven är ganska stabila temperaturmässigt över året. Men även många vatteninsekter undviker t.ex. den kalla delen av året genom att övervintra (på land!).
Vad i kroppen gör att jag ser ut som jag gör? Vad gör att jag har brunt hår?
Det är en kombination av gener och miljö som bestämmer hur vi ser ut. Hur stor del av variationen förklaras av generna och hur mycket av miljön beror på vad det är för egenskap man pratar om. T.ex. hårfärg och hudfärg bestäms till stor det av generna, men kan ändå påverkas av miljön – håret bleker i solen och huden blir mörkare. Skillnader i längd mellan människor förklaras till ungefär 80% av våra gener, men också av näringstillgången under uppväxten. Egenskaper som personlighet eller cancerrisk påverkas av miljön i större utsträckning men har ändå en genetisk komponent. Det är därför man kan prata om genvarianter som ökar risken för vissa sjukdomar samtidigt som man vet att t.ex. rökning ökar risken för att utveckla lungcancer.
Havslöpare, Halobates sp. Bilden tagen av Cory Campora.
Finns det några vatteninsekter som kan leva i saltvatten?
Ja, det finns det. Men bland vatteninsekter är det ett mycket ovanligt levnadssätt, och betydligt färre arter är knutna till salt- och brackvatten än till sötvatten. De flesta sådana insekter hittar man ganska kustnära, i saltrika miljöer. En släkting till våra skräddare (familjen Gerridae) som kallas för havslöpare (släktet Halobates) och finns i tropikerna, har man dock hittat väldigt långt ut till havs. Om de lever där, eller om de drivit dit, är dock inte helt avklarat.
Jag arbetar just nu på mitt gymnasiearbete, mitt ämne handlar om handsprit, och om det verkligen är något vi kan lita på? och i så fall finns det andra bättre eller sämre sätt att rengöra händerna på?
Enligt amerikanska CDC (Centers for Disease Control and Prevention), så är tvål och vatten det bästa sättet att rengöra händerna. Handsprit funkar inte på alla sorters bakterier, och måste innehålla minst 60% alkohol för att ha bra effekt. Har man smuts på händerna så tar inte handsprit bort det heller. Handsprit är dock betydligt bättre än ingenting, om man inte har möjlighet att tvätta händerna ordentligt. En annan sak som man ska tänka på är att de flesta tvättar sina händer alldeles för kort tid för att ta bort alla bakterier. Man måste tvåla in och skrubba i minst 20 sekunder.
Kommentarer