Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Mandel

Mandlar, Prunus dulcis. Bilden tagen av Mullookkaaran.

Jag undrar hur mandel sprids naturligt. Plommon etc. har en söt frukt som lockar till sig djur att äta av frukten så kärnan ibland sväljs på samma gång osv., men mandel har bara ett hårt skal.

Mandelfrukter sprids med gnagare och större fåglar, speciellt kråkfåglar. Det mesta tyder på att fåglar plockar mogna frukter direkt från träden och bär dem med sig till ställen där de i lugn och ro bearbetar det hårda fruktskalet för att komma åt det energirika fröet (själva mandeln), såvida skörden inte läggs i ett gömställe för senare hantering. Även om många mandlar äts upp kommer en viss andel att klara sig – och bidra till växtens spridning – som en följd av att fåglar tappar frukter på vägen, inte lyckas öppna dem, eller kanske rentav ratar vissa mandlar för att de innehåller alltför stora mängder av glykosiden amygdalin (som frigör giftig och illasmakande blåsyra, speciellt märkbar i sorten bittermandel). Vad gäller gnagarna så fungerar nog dessa främst som ”sekundära spridare” genom att bära med sig mandelfrukter som tappats eller lämnats kvar av fåglarna. Alla dessa faktorer bidrar till mandelns naturliga spridning men förklarar också hur odlad mandel på mycket kort tid kunnat kolonisera och naturaliseras på övergivna marker utanför odlingar i västra Medelhavsområdet.

– Stefan Andersson

december 11, 2017

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trädgren som växer ner i jorden

Trädgren som har börjat växa ner i jorden. Bilden skickades in av Eskild Pedersen.

Min hägg verkar ha skickat ned en gren i jorden och denne har slagit rot och växt upp med skott där. Är det vanligt? Har även två grova tallstammar som har växt ihop med en numera tjock ca 50 cm lång gren på 3-4 m höjde. Det kan inte vara så vanligt? Varför?

Träd kan växa ihop, även över artgränserna. Det används bland annat för trädskulptering, se t ex https://en.wikipedia.org/wiki/Tree_shaping.

Att grenar slår rot är vanligt och används mycket inom trädgårdssektorn för att föryngra vegetativt

-Allan Rasmusson

Rotslående grenar kan vara ett naturligt förökningssätt för vissa vedväxter, t ex hassel. Hasselbuskar på isolerade utpostlokaler i Norrland tycks vara speciellt bra på detta, som ett resultat av att grenar tyngts ner av snön under vintern.

-Stefan Andersson

december 8, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekters matvanor

Gräsgrön guldbagge, Cetonia aurata. Bilden tagen av Chrumps.

Hur länge klarar sig insekter utan mat om de har tillgång till vatten? Kan de börja äta något helt annat än vad de brukar göra eller kommer de att dö om de inte får i sig sin normala föda?

Det beror lite på vad för typ av insekter vi talar om: vissa arter och grupper äter inte alls när de är vuxna, utan har ett kort liv där målet är att para sig och lägga ägg!

Andra djur äter som vuxna. De djur som är allätare (t ex insekter som lever av rov) klarar sig bra utan sin favoritföda. Även sådana insekter som är mer intimt förenade med en särskild typ av föda (t ex sådana insekter som lever av en särskild växt) kan leva på ”alternativ kost”. Dock är det inte säkert att de kan överleva – det kan t ex vara så att deras larver, i sin tur, inte klarar den alternativa födan.

Insekter är påhittiga, och det finns ohyggligt många olika arter. Så alla upptänkliga typer av anpassningar och återanpassningar ryms inom deras sfär. Vissa klarar sig bra, och andra sämre!

-Andreas Nord

december 7, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Solceller

Solcellspaneler. Bilden tagen av SayCheeeeeese.

Hur ser utvecklingen ut med solceller? Hur ser framtiden ut för solceller?
Om det är en extremt solig dag, kan man då spara överskottsenergin till en gråare dag? Hur omvandlas energin från att strålningen träffar solcellen?

Först och främst vill jag påpeka att vanligt jordbruk är en variant på solenergi.

Kostnaden för solenergi-el har kontinuerligt sjunkit över tid. En del tror att sol(el-)energi kan ta över på sikt, men det är i alla fall en bra gissning att det kommer bli en viktig del av energisystemet.

Man kombinerar sol- och vindkraft för när det blåser lyser normalt inte solen. En amerikansk elbiltillverkare har precis gått ut i pressen med att de byggt ett väldigt stort batteri för att just lagra el från dag till natt. Värme kan man lagra i stora vattentankar.

-Allan Rasmusson

december 6, 2017

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken fisk äter skraken?

Storskrake (Mergus merganser) som äter tångspigg (Spinachia spinachia). Bilden skickades in av Jonas Lindström.

Jag lyckades fånga en storskrak på bild när den vände den nyfångade fisken i näbben.
Jag undrar vad det är för fisk.

Tycker det ser ut som en tångspigg.

-Lars Lundqvist

”Tångspigg var arten”, säger Micke Svensson på Artdatabanken

-Åke Lindström

december 5, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mörkerseende

Ljus som reflekterar från en katts ögon. Bilden tagen av Biswapathik.

Vi är en grupp elever från årskurs tre på Bromma Gymnasium som nu påbörjat vårt gymnasiearbete. Vårt gymnasiearbete handlar om mörkerseende och vi har några frågor vi undrar ifall du kunde hjälpa oss med.

• Hur skiljer sig människors mörkerseende från djurs?
• Kan man förbättra sitt mörkerseende, om ja, hur?
• Kan man förbereda sin kropp att se bättre i mörker?
• Hur påverkas synligheten hos objekten vid mörkerseende, om färgen på objektet varierar?
• Har man lika bra mörkerseende på vänster som höger öga?

Mörkerseendet skiljer sig mycket åt beroende på vilken djurart man syftar på. Alla djurs syn blir sämre ju mörkare det är, men hur mycket synen försämras vid svagt ljus varierar mellan olika djurarter.  Nattaktiva djur ser generellt bättre på natten än dagaktiva djur. Människan är ett dagaktivt djur och har därför inte så bra mörkerseende som vissa andra djur har. Katt är ett nattaktivt djur och i fullt dagsljus är kattens synskärpa ungefär 6 gånger sämre än vår, men en stjärnklar natt är det katten som ser bättre än vad vi gör.

Generellt gäller att djur med färgseende förlorar denna förmåga i svagt ljus. Så gör även vi, men det finns nattaktiva djur som t.ex nattsvärmare (en grupp nattfjärilar) som ser färg i svagare ljus än vad människor kan.

Mörekerseendet skiljer sig sällan så mycket mellan olika individer. Men det finns medfödda och ovanliga fel på ögonen som kan ge mycket sämre mörkerseende. Det är heller inte så mycket vi kan göra för att se bättre. Tydlig brist på A-vitamin ger sämre mörkerseende, men sådan brist är ovanlig. Det bästa man kan göra för att förbereda sig för mörkerseende är att inte utsätta ögonen för ljus. I svagt ljus eller mörker ställer ögonen om sig till mörkerseende och mängden ljuskänsligt rhodopsin ökar under de första 10-20 min i mörker.

I mörker använder vi stavarna i näthinnan, och dessa är känsliga för blågrönt ljus. Det betyder att blågröna objekt är relativt ljusa, medan gula eller röda objekt kommer att framstå som mörka.

Mörkerseendet brukar inte skilja mellan vänster och höger öga, såvida man inte har någon skada eller sjukdom på det ena ögat.

-Dan Nilsson

december 4, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem åt snäckorna?

Vinbergssnäcka, Helix pomatia. Bilden tagen av Hans Hillewaert.

Där jag bor hittar jag stråk där mängder av sniglar tycks ha parkerat för vintern och sedan mystiskt försvunnit. Det ligger som små drivor av skal. Samtliga tomma. Vad har hänt?

Antagligen har någon fågel med bra näbb hackat fram innehållet, förslagsvis någon kråk- eller måsfågel.

-Olle Anderbrant

december 1, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hudfärg

Översikt över människans hudfärg. Bilden skapad av Undress 006.

Hur många olika hudfärger finns det?

Jag tror inte det går att räkna antalet hudfärger, eftersom de bestäms av många olika gener och delvis av miljön. Dessutom så har ju människor i alla tider förflyttat sig och blandat sig, så fördelningen av olika färgnyanser har skiftat geografiskt och tidsmässigt.

-Olle Anderbrant

november 30, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

GMO och ekosystem

Golden rice är ett GMO som skapades för att motverka A-vitaminbrist.

Jag undrar hur GMO påverkar vårt ekosystem och hur GMO är i relation till evolutionen!

GMO utvecklas ju genom ”skräddarsydd förädling” av existerande organismer. Vanligtvis hanteras GMO med stor försiktighet, eftersom man inte säkert kan veta hur omgivningen kan påverkas. Vet inte riktigt vad du menar med ”relation till evolutionen”, men man kan anta att även GMO kommer att evolvera om de tillåts att sprida sig. Likaså finns det farhågor om att de kan sprida sina specifika GMO-egenskaper till närbesläktade organismer, som då skulle kunna få egenskaper man inte vill att de ska få.

-Olle Anderbrant

Angående GMO, så är det oerhört stor skillnad mellan olika GMOer. Lagen är skriven utifrån teknik, men bedömningen av en viss GMOs potentiella bra och dåliga sidor beror av den specifika ändringen och de egenskaper som tillförs.

Om jag nu velat hade jag kunnat stoppa in en Hamlet-monolog i en växt, och det hade troligen inte påverkat ett dugg, trots att det vore en GMO. Å andra sidan är det med hjälp av GMO-teknik möjligt att göra en för oss ogiftig växt giftig, eller farlig på ett annat sett, om det skulle finnas någon nytta med de, t ex för att tillverka icke-mineraloljebaserade kemikalier i växter. Därför finns en lagstiftning och tillståndsprövning.

-Allan Rasmusson

november 29, 2017

Inlägget postades i

Ekologi Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fruktos

Fruktos. Bilden skapad av NEUROtiker.

Är det alltid druvsocker (glukos) som bildas vid fotosyntesen? När bildas fruktos? Eller kan de bildas samtidigt eller bildas fruktos endast i fruktträd?

Mig veterligt bildas fruktos också vid fotosyntesen I slutet av Calvin-cykeln genom ett par olika enzymers verkan. Sedan kan fruktos + glukos bilda sackaros i bladen, dvs vanligt rörsocker (som även kan bestå av enbart glukos-molekyler). Sackaros transporteras i växten och bygger upp den. Det kan också lagras och splittras upp igen (av andra enzymer) och särskilt fruktsocker anrikas då i många frukter, medan glukos kan byggas ihop till stärkelse. Frukter innehåller alltså oftast både sackaros och fruktsocker, ibland dock med dominans av det ena eller det andra. Allt för att locka däggdjur och fåglar att få en smaklig upplevelse för att sprida fröna.

-Bengt Nihlgård

Från fotosyntesen bildas ett flertal sockerarter, men mest av sackaros, glukos och fruktos. Eftersom de flesta arter av växter transporterar sackaros från bladen till resten av växten, så brukar vi räkna på detta socker. Växtcellerna kan ombilda sockerarterna i varandra. Dock finns det andra varianter. Många läppväxter transporterar t ex mer komplexa sockerarter.

-Allan Rasmusson

november 28, 2017

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg