Fråga en Biolog

Könsskillnader

Vad gör egentligen skillnaden mellan könen mer än hormonmängden?

Flera olika faktorer bidrar, bland annat könskromosomerna och miljön. Män har till exempel bara en X-kromosom, vilket innebär att genetiska sjukdomar som styrs av gener som ligger på X-kromosomen är vanligare hos män eftersom de har ingen annan X som en ”back-up”. Ett exempel är färgblindhet.

Miljön spelar också en väldigt stor roll. Vårt beteende formas av omgivningen så att vi tar till oss eller förstärker egenskaper som är ”förväntade” hos män eller kvinnor, och det finns ganska mycket forskning på detta. Sök t.ex. på stereotyphot – det finns studier där man har sett att kvinnor presterar sämre på matteprov ifall de måste fylla i ett formulär innan där man ska uppge sitt kön, jämfört med ett formulär utan en fråga om kön. Man tror att genom att bli ”påmind” att man är kvinna, och därför förväntas prestera sämre, blir det en självuppfyllande profetia så att man faktiskt presterar sämre.

Ett tidigare svar om könsskillnader kan du läsa här.

-Jessica Abbott

februari 9, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Raka och krulliga hårstrån

Rakt hår. Bilden tagen av Daniel Christensen

Idag när jag tog min dotter P till frisören så visade hon mig att P har både spikraka och krulliga hårstrån. Frisören sa att det är väldigt sällsynt och att bara 1-2% av jordens befolkning har sådant hår och att min dotter måste ha en förfader med afrolockigt hår. Jag blev väldigt nyfiken och försöker ta reda på om det finns någon sanning bakom hennes påståenden men har inte hittat något mer än lite allmän info om raka och böjda hårsäckar så därför frågar jag dig!

Jag har faktiskt också en blandning av lockiga och raka hårstrån, och de lockiga är dessutom betydligt mörkare i färd. Den mest troliga förklaringen som jag känner till är samma som jag fick från min biologilärare för många år sedan, att det handlar förmodligen om ett fenomen som kallas för ofullständig penetrans (incomplete penetrance på engelska). Det innebär att man har en genvariant som inte alltid kommer till uttryck, bara ibland. I mitt fall har båda mina föräldrar lockigt hår, men jag har förmodligen ärvt genvarianter för både lockigt och rakt hår. I vissa celler har den ena varianten kommit till uttryck, och den andra varianten i andra celler. Fenoment ofullständig penetrans är inte speciellt ovanlig och syns hos många olika egenskaper, bland annat vissa sjukdomar som bröstcancer.

Man också tillägga att en egenskap som finns hos 1-2% av populations är inte särskilt ovanlig, det är ungefär samma som glutenintolernas pga celiaki. Och eftersom alla människor har sitt ursprung i Afrika så har vi alla förfäder med afrolockigt hår. Men det är i alla fall ett intressant exempel på genetiken i vardagen!

-Jessica Abbott

februari 8, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Canarisk insekt

Kokong av malen *Phereoeca allutella*? Bilden skickades in av Claes Lawett.

Fick en fråga från mina vänner på Gran Canaria (se bifogat foto. Har även ett videoklipp som inte gick att ladda upp): ”Hej Claes – du brukar reda ut det mesta! Saken är den att vi har fått in en massa märkliga larver/insekter i huset som jag måste få bort. Kan man bild/filmsöka på Google? Har du, eller Lisbeth någon ide´ om vad det kan vara eller hur jag kan få veta? Professorn i biologi på jobbet kanske?:-[ Vi har ”calimaväder” med +30 och hög luftfuktighet och vindar från Afrika som kan ha fört med sig varelsen. Med hälsning Krister” Tacksam för svar, Claes Lawett Förvaltningens vaktmästeri, Byrålogen

Detta ser ut att vara en larv med kokong av malen (dvs. fjärilen) Phereoeca allutella (familjen Tineidae). Detta djur kan orsaka skada på pälsverk och textilier, och är därför inte en helt lämplig rumskamrat. Mest äter de dock dött organiskt material, t.ex. torkade insekter i fönsterkarmar och ”spill” under spindelnät. Den fullbildade fjärilen är en liten krabat, med ett vingspann kring 10 mm.

-Andreas Nord

februari 7, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växters frostskydd

Gröna bönor, *Phaseolus vulgaris*. Bilden tagen av wanko.

Hur kan växter som lever där det är riktigt kallt skydda sig mot kylan med hjälp av socker??

Du menar nog skydd mot frost. En del växter ökar sockerhalten för att sänka fryspunkten på cellvätskan. Det minskar också vattenhalten i cellväggen så att iskristaller har svårare att bildas. Därutöver så bildar växter också antifrostproteiner som hindrar iskristaller från att växa.

-Allan Rasmusson

februari 6, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Könsbestämning av grodor

Vanlig groda, *Rana temporaria*. Bilden tagen av Bill och Sam Lionheart.

Detta med att könsbestämma grodor, jag har kommit fram till att honorna är större, hannarna låter som gäss i parningstid, men om jag bara har en groda hur då se om det är en hona eller hane?

Det är ganska knepigt att könsbestämma grodor (det vill säga svanslösa groddjur). I regel är det som du säger att honorna är längre än hannarna, men det har man kanske ingen nytta av om man bara har ett djur i handen. Under parningssäsongen, mars – juni varierande mellan arter och var i Sverige de leker, har hannarna som regel så kallade brunstvalkar på fingrarna, samtidigt som frambenen kan vara kraftigt uppsvällda. Hos vissa arter kan man också se hannarnas mörkt färgade strupsäckar avteckna sig genom huden vid strupen. Hos åkergroda kan vissa hannar bli blå under lekperioden, men det är nog också den enda könsbetingade färgvariationen bland svenska grodor.

Det finns en väldigt trevlig app, utvecklad av naturskyddsföreningen, som kan laddas ner på: www.naturskyddsforeningen.se/kvack

Där finns de olika arternas ljud inspelat och där kan man lära sig att skilja de svenska arterna åt på ljudet. Det är enbart hannarna som spelar.

-Lars Lundqvist

februari 5, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

”Ägg” i julgranen

Sköldlöss, *Physokermes sp*. Bilden skickades in av Lena Hammarstrand.

Vilket djur kan ha lagt dessa ägg ? Fanns på julgranen jag högg igår.

Detta är inte ägg, utan ett kraftigt angrepp av sköldlöss (familjen Coccoidea). Djuren på bilden är alla fullvuxna honor. Detta tycks vara någon art ur familjen skålsköldlöss (Coccidae), och närmast till hands ligger då en art ur släktet ’gransköldlöss’ (Physokermes) av vilka vi har tre arter Sverige: mindre gransköldlusen P. hemicryphus, större gransköldlusen P. piceae, och ungerska gransköldlusen P. inopinatus. De två förstnämnda är förhållandevis harmlösa, medan ungerska gransköldlusen har haft kraftig utbrott i södra Sverige och där orsakat stora ekonomiska skador på produktionsskog.

-Andreas Nord

februari 2, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur tar växter upp ämnen?

Jag pluggar på växtens byggnad och läser om roten just nu. Det står i läroboken att endodermis (som omsluter ledningsvävnaderna i roten) är ett cellager tjockt och stoppar vattenflödet då cellväggarna i endodermis innehåller en vattentät ring av vax. Detta hindrar farliga ämnen att tas upp. Upptaget av ämnen regleras istället med transportproteiner i endodermis och därmed bildas en selektiv barriär. Nu undrar jag hur växter då kan ta upp farliga ämnen och dö? Hur fungerar t.ex. tungmetaller som gift för växter? Om man tar cigaretter och snus, blir ämnena inuti dem gift i naturen? Om inte växterna kan ta upp farliga ämnen (?) hur kan de då dö av förorenad jord? Skulle vilja förstå detta.

Endodermis fungerar mycket riktigt som ett filter, men den har begränsningar för vad den kan filtrera bort. En del tungmetaller kan tjuvåka med transportörer för andra joner. Om växten inte är genetiskt anpassad för ett liv i en miljö där ett visst ämne förekommer så har den normalt inte heller något skydd mot det ämnet. Betor härrör från en strandväxt och tål därför mycket salt, medan tomater dör redan vid en låg salthalt. Tänk också på att nästan alla ämnen är giftiga i för hög dos, och för vissa, och den dosen varierar mellan organismer; En del växter tar upp giftiga ämnen och lagrar dem på ett för växten säkert sett som ett skydd mot växtätare, som blir förgiftade. Angående tobak, så är nikotinet bildat av en växt och inte giftigt för växter. Däremot odlas mycket tobak i världen på kadmiumrik mark och därför kan lite kadmium komma den vägen.

-Allan Rasmusson

februari 1, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Chilensk skorpion?

Jag befinner mig i Chile och upptäckte häromnatten en chilensk skorpion i min säng, har gudskelov två vakna katter som hjälpte mig att avlägsna den, men jag skulle gärna vilja se en bild på den chilenska skorpionvarianten och veta lite om dess ev. giftighet – allt gick ju så fort och jag hann inte se den ordentligt. Har sökt men ej funnit på nätet.

Av vad jag kan läsa mig till är knappt 40 olika skorpionarter kända från Chile. Giftigheten hos dessa varierar såklart, men dödligt gifta djur (för icke-allergiker) stöter man inte på så ofta. De arter som man ofta träffar på i hus i torrare områden i Sydamerika är i allmänhet inte väldigt gifta. Sticket är dock ohyggligt smärtsamt. Det är därför bra att inte ta några risker. Dessutom bör man noggrant kontrollera sina sängkläder innan man lägger sig, och allra helst svepa in sängen i ett tätt myggnät. Likaså skall man inte låta väskor ligga öppna på golvet, och man ska noggrant kontrollera sina skor innan man trär dem på foten. Med det sagt – skorpioner är blyga och fredliga djur, som kommer att låta dig vara fullständigt ifred så länge du gör detsamma.

-Andreas Nord

januari 31, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gödsla med färsk spillning?

Komposterade matrester. Bilden kommer ifrån Kessler Photography.

Jag har en fråga om gödsel. Man rekommenderas ju brunnen
gödsel för gödsling för att det inte ska uppstå näringsbrist när halmen bryts ner. Men vad händer om man gödslar med färsk spillning utan halm/strö? Måste komposteringsprocessen igång för att kvävet i gödseln ska vara biotillgängligt? Tar det då bara längre tid utan gott om kol-rikt material? Eller skulle det funka bra?

Man skall inte använda färsk gödsel eftersom en del av kvävet kan avdunsta som ammoniak samt att kvävet behöver mineraliseras först för att vara till bäst nytta för odlingen. Så låt gödseln ligga och bränna först. om man använder urin direkt skall man späda den med vatten först.

-Allan Rasmusson

januari 30, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Orm på Kap Verde

Leopardål, *Myrichthys pardalis*. Bilden tagen av Philippe Guillaume.

Har just återvänt från en vecka på Kap Verde, som ligger i Atlanten utanför Afrikas kust. Det finns inga ormar där säger guider, lokalbefolkning osv. Men, i går när jag gick en lång strandpromenad så dök det plötsligt upp en orm på kanske 3-4 dm, mitt framför mina fötter, precis i vattenbrynet. Den var fläckig – men allt gick så fort att jag inte riktigt hann uppfatta färger osv. Men den var röd eller gul i fläckarna. Efter ett tiotal sekunder så slank ned rakt ned i sanden (den våta, hårda) och var fullständigt borta. Jag har googlat på orm, havsorm, sandorm, moräna, ål, men hittar inget som ger mig svar på vad jag såg! Så underligt att ha sett ett djur som inte ska finnas på den platsen !? Är nyfiken!

Det stämmer att det inte finns några inhemska ormar på Kap Verde. Emellanåt dyker det dock upp ormar där ändå, gärna sådana som liftat med varutransporter. På din beskrivning tror jag dock inte att det är en orm du har sett. Din utmärka beskrivning av vart observationen gjordes, och vad du faktiskt såg (att den grävde ned sig i sanden), gör att mina tankar förs till fiskfamiljen ormålar eller maskålar (Ophichthidae). Det finns ett 60-tal olika släkten och en mängd olika arter ormålar världen över.

På Kap Verde verkar det finnas en del olika arter. Kanske var det leopardålen, Myrichthys pardalis, som du såg?

-Andreas Nord

januari 29, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar