Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Älgspår

Spår av älg (Alces alces)? Bilden skickades in av Olof Wassvik.

Under dagens promenad såg jag och hustru dessa spår. Vilket djur kan det vara? Min sko som också syns i bilden är 31 cm lång. Platsen är Norrnäs, Värmdö.

Det där borde väl vara älg.

-Jörgen Ripa

januari 23, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bits bromsar inomhus?

Guldögonbroms, Chrysops relictus, är en bitande men ofarlig insekt. Bilden tagen av Pudding4brains.

Jag har en fråga om det som vi i Halland kallar Blinningar, alltså insekten Broms. Det uppkommer ofta, i bekantskapskretsen, en fråga om ”kan blinningar/bromsar bitas inomhus”? Varje sommar diskuteras detta. En del säger ja och en del säger nej. Nej-sägarna motiverar detta med att dessa insekter påverkas på något sätt av ljuset inomhus,
andra säger att det är förhållandet mellan syre och andra beståndsdelar i luften som gör att de inte kan bitas inomhus. Låter som en konstig förklaring! Mygg och knott har ju, som alla vet inga problem att attackera inomhus. Vore mycket intressant att få ett väl underbyggt svar på detta för att få slut på dessa diskussioner.

Det låter helt orimligt att de skulle förlora förmågan att bitas bara för att de är inomhus. Att det däremot inte gör det i särskilt stor utsträckning kan ha flera förklaringar, och är säkert riktig. Utan att ha några närmare fysiologiska data att stödja det med, så är min uppfattning av ’blinningar’ (egentligen blindbromsar, i släktet Chrysops), och andra bromsar också för den delen, dör ganska fort inomhus vilket får mig att tro att de är känsliga både för höga temperaturer och för uttorkning. Om det stämmer, åtminstone så långt att inomhusklimat är besvärligt för djuren, kunde det förklara varför de inte är så intresserade av att suga blod inomhus (även om det skulle lösa åtminstone uttorkningsproblemet). Mygg är ju ofta kvälls- och nattaktiva (åtminstone inomhus…), och då är det både svalare och fuktigare. Kanske har jag fel – detta är rena spekulationer.

-Andreas Nord

januari 22, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem äter bär?

Lingon, Vaccinium vitis-idaea. Bilden tagen av Jonas Bergsten.

Vilka djur äter bär, och vem äter dom?

De allra flesta djur, både däggdjur och fåglar, äter bär om tillfälle bjuds. Det är en viktig resurs i skogen. Dessa djur äter sedan varandra i en oändlig mängd kombinationer, undantaget t.ex. björnar som inte har några naturliga fiender när de är fullvuxna.

-Andreas Nord

januari 18, 2018

Inlägget postades i

Djur Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bålgeting

Bågeting, Vespa crabro. Bilden skickades in av Linnea Berglund.

Var ute i skogen idag och i en ”lucka” med information om stället jag var på satt en stor geting lika stor som min tumme om inte större. Måste varit upp mot 8 cm. Jag har läst om bålgetingar och de blir ju inte så stora så vad kan det ha varit? Är det en bålgeting ändå som bara blivit ovanligt stor?

Det är mycket riktigt en bålgeting, Vespa crabro, vår största geting. Trots sitt litet elaka utseende är det ett vänligt djur, som inte alls gör någon skada om man inte provocerar den.

-Andreas Nord

Ett tidigare svar om bålgetingar kan du hitta här.

-Jessica Abbott

januari 17, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Snigelägg

Pantersnigel, Limax maximus. Bilden tagen av Didier Descouens.

Bra sniglar att ha i sin trädgård är ju pantersnigel och kölsnibgakran, och deras ägg är ju genomskinliga. Men finns det fler sniglar vars ägg är genomskinliga? Mördarsnigelns är ju mjölkgulvita och inte genomskinliga. Men hur är de andra sniglarnas ägg? Åkersnigeln? Snäckornas? Svarta skogssnigelns osv? För mig som driver en trädgårdsgrupp på Fb är detta mkt viktigt att få veta så jag lär ut bra saker och får så många som möjligt att ta bra och bättre beslut i alla sina trädgårdar!

Snigel- och snäckägg av alla arter är genomskinliga-glasklara när de läggs – även den spanska skogssnigelns (”mördarsnigeln”), sedan blir de under utvecklingen ogenomskinligt mjölkvita, i vissa fall gulvita. Det är inte möjligt att säkert skilja ägg hos de stora sniglarna från varandra: svart skogssnigel (Arion ater), röd skogssnigel (Arion rufus), spansk skogssnigel (Arion vulgaris), pantersnigel (Limax maximus) och gråsvart kölsnigel (Limax cinereoniger) har alla förhållandevis stora ägg (3,5-4 mm, ibland t.o.m. något större) som är mycket lika varandra. Vinbergssnäcka (Helix pomatia) och trädgårdssnäckorna (Cepaea spp.) har något mindre ägg. Åkersnigeln (Deroceras reticulatum) ännu mindre.

-Gästinlägg av Ted von Proschwitz, snigelexpert och museiintendent, Göteborgs Naturhistoriska Museum

januari 16, 2018

Inlägget postades i

Djur Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Barkskinnsvamp

Barkskinnsvamp. Bilden skickades in av Bård E. Andersen.

Denne skinnsvampen satt på barken på en liggande, död tall i naturskog. Den er tunn, vaksaktig till geleaktig, litt valkig. Va för art kan det vara, foto nu i februari.

Det finns ett par tänkbara arter (Phlebia livida och Phlebiopsis gigantea), men det är väldigt svårt att bestämma skinnsvampar på foton. Insamling är tyvärr nödvändig!

-Sigvard Svensson

januari 15, 2018

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många muskler finns det i kroppen?

En muskels struktur.

Hur många muskler har människan?

Det är svårt att säga egentligen, eftersom det beror på hur man räknar. Muskler är inte lika tydligt avgränsade som ben, så det kan vara svårt att avgöra om olika strukturer borde räknas som delar av samma muskel eller som olika muskler. Man brukar säga 650 till 850 skelettmuskler. Glatt muskulatur går i princip inte att räkna.

-Jessica Abbott

januari 12, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skogsmus

Skogsmus, Apodemus sp. Bilden skickades in av Stefan Wikström.

Vad är detta för djur ?

Det är en mus, troligen en skogsmus (Apodemus), men går inte att avgöra om det är större eller mindre skogsmus från denna vinkel.

-Gästinlägg av Lars Råberg, Lektor i funktionell zoologi

januari 11, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Röd larv

Fjärilslarv? Bilden skickades in av Eva Jilebeck.

Jag har hittat en larv i ett av sovrummen. Den är ca 7-8 mm, röd med mörkbrunt huvud. Vad kan det vara?

Det är svårt att komma helt i mål med detta. Magkänslan säger att det är en larv av någon småfjäril. Jag kontaktade därför en av våra främsta fjärilskännare, Markus Franzén, som hälsar att det kan vara ett mott (fjärilsfamiljen Pyralidae), men att larven inte heller är helt olik en vecklare (fjärilsfamiljen Totricidae). Båda grupperna är artrika (200 respektive 400 kända arter i Sverige), och Markus hälsar därför att arttillhörighet är besvärligt att uttala sig om baserat enkom på denna bild.

Hoppas denna fingervisning är till hjälp. Jag tror tyvärr att det blir svårt att komma så mycket närmare än såhär!

-Andreas Nord

januari 10, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skillnaden mellan kanin och hare

Tamkanin, Oryctolagus sp. Bilden tagen av Orlandkurtenbach.

Vad är det för skillnad mellan kanin och hare?

Man kan enkelt säga att det är ungefär samma skillnad mellan kaniner och harar som det är mellan getter och får.

För långe sedan, kanske bortåt 30 miljoner år, fanns det på kontinenten som innehåller både Europa och Asien en grupp djur som förmodligen hade stora bakben, som förflyttade sig genom att skutta, hade långa öron och inte minst hade fyra framtänder i överkäken (till skillnad från gnagare, som bara hade, och fortfarande har, två), alltså sådana egenskaper som i dag karaktäriserar både kaniner och harar. Vi kan kalla dessa djur för kaninerna och hararnas senaste gemensamma förfäder.

I denna grupp fanns det en undergrupp som började specialisera sig på något sätt, de började utveckla en egen livsstrategi. Kanske började de gräva gångar i marken, eftersom marken där de levde var sandig och lättgrävd. För att leva ett delvis underjordiskt liv, fick de anpassningar som underlättar ett sådant liv. De fick relativt  mindre bakben, kortare öron och svans. Eftersom de levde åtskilda från den ursprungliga gruppen, blev de genetiskt alltmer isolerade från dem. Så småningom började det inom ”kanin-gruppen” och ”har-gruppen” utvecklas andra undergrupper, så att vi modernt kan prata om att det finns omkring 28 arter kaniner och 30 arter harar spridda över Eurasien, Nordamerika och Afrika. Till Australien har de införts av människor.

En annan grupp, med samma ursprung som harar och kaniner, är pipharar, som idag lever i östra Asien och västra Nordamerika.

-Lars Lundqvist

januari 9, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg