Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Hur kan växter som lever där det är riktigt kallt skydda sig mot kylan med hjälp av socker??
Du menar nog skydd mot frost. En del växter ökar sockerhalten för att sänka fryspunkten på cellvätskan. Det minskar också vattenhalten i cellväggen så att iskristaller har svårare att bildas. Därutöver så bildar växter också antifrostproteiner som hindrar iskristaller från att växa.
-Allan Rasmusson
Detta med att könsbestämma grodor, jag har kommit fram till att honorna är större, hannarna låter som gäss i parningstid, men om jag bara har en groda hur då se om det är en hona eller hane?
Det är ganska knepigt att könsbestämma grodor (det vill säga svanslösa groddjur). I regel är det som du säger att honorna är längre än hannarna, men det har man kanske ingen nytta av om man bara har ett djur i handen. Under parningssäsongen, mars – juni varierande mellan arter och var i Sverige de leker, har hannarna som regel så kallade brunstvalkar på fingrarna, samtidigt som frambenen kan vara kraftigt uppsvällda. Hos vissa arter kan man också se hannarnas mörkt färgade strupsäckar avteckna sig genom huden vid strupen. Hos åkergroda kan vissa hannar bli blå under lekperioden, men det är nog också den enda könsbetingade färgvariationen bland svenska grodor.
Det finns en väldigt trevlig app, utvecklad av naturskyddsföreningen, som kan laddas ner på: www.naturskyddsforeningen.se/kvack
Där finns de olika arternas ljud inspelat och där kan man lära sig att skilja de svenska arterna åt på ljudet. Det är enbart hannarna som spelar.
-Lars Lundqvist
Vilket djur kan ha lagt dessa ägg ? Fanns på julgranen jag högg igår.
Detta är inte ägg, utan ett kraftigt angrepp av sköldlöss (familjen Coccoidea). Djuren på bilden är alla fullvuxna honor. Detta tycks vara någon art ur familjen skålsköldlöss (Coccidae), och närmast till hands ligger då en art ur släktet ’gransköldlöss’ (Physokermes) av vilka vi har tre arter Sverige: mindre gransköldlusen P. hemicryphus, större gransköldlusen P. piceae, och ungerska gransköldlusen P. inopinatus. De två förstnämnda är förhållandevis harmlösa, medan ungerska gransköldlusen har haft kraftig utbrott i södra Sverige och där orsakat stora ekonomiska skador på produktionsskog.
-Andreas Nord
Jag pluggar på växtens byggnad och läser om roten just nu. Det står i läroboken att endodermis (som omsluter ledningsvävnaderna i roten) är ett cellager tjockt och stoppar vattenflödet då cellväggarna i endodermis innehåller en vattentät ring av vax. Detta hindrar farliga ämnen att tas upp. Upptaget av ämnen regleras istället med transportproteiner i endodermis och därmed bildas en selektiv barriär. Nu undrar jag hur växter då kan ta upp farliga ämnen och dö? Hur fungerar t.ex. tungmetaller som gift för växter? Om man tar cigaretter och snus, blir ämnena inuti dem gift i naturen? Om inte växterna kan ta upp farliga ämnen (?) hur kan de då dö av förorenad jord? Skulle vilja förstå detta.
Endodermis fungerar mycket riktigt som ett filter, men den har begränsningar för vad den kan filtrera bort. En del tungmetaller kan tjuvåka med transportörer för andra joner. Om växten inte är genetiskt anpassad för ett liv i en miljö där ett visst ämne förekommer så har den normalt inte heller något skydd mot det ämnet. Betor härrör från en strandväxt och tål därför mycket salt, medan tomater dör redan vid en låg salthalt. Tänk också på att nästan alla ämnen är giftiga i för hög dos, och för vissa, och den dosen varierar mellan organismer; En del växter tar upp giftiga ämnen och lagrar dem på ett för växten säkert sett som ett skydd mot växtätare, som blir förgiftade. Angående tobak, så är nikotinet bildat av en växt och inte giftigt för växter. Däremot odlas mycket tobak i världen på kadmiumrik mark och därför kan lite kadmium komma den vägen.
-Allan Rasmusson
Jag befinner mig i Chile och upptäckte häromnatten en chilensk skorpion i min säng, har gudskelov två vakna katter som hjälpte mig att avlägsna den, men jag skulle gärna vilja se en bild på den chilenska skorpionvarianten och veta lite om dess ev. giftighet – allt gick ju så fort och jag hann inte se den ordentligt. Har sökt men ej funnit på nätet.
Av vad jag kan läsa mig till är knappt 40 olika skorpionarter kända från Chile. Giftigheten hos dessa varierar såklart, men dödligt gifta djur (för icke-allergiker) stöter man inte på så ofta. De arter som man ofta träffar på i hus i torrare områden i Sydamerika är i allmänhet inte väldigt gifta. Sticket är dock ohyggligt smärtsamt. Det är därför bra att inte ta några risker. Dessutom bör man noggrant kontrollera sina sängkläder innan man lägger sig, och allra helst svepa in sängen i ett tätt myggnät. Likaså skall man inte låta väskor ligga öppna på golvet, och man ska noggrant kontrollera sina skor innan man trär dem på foten. Med det sagt – skorpioner är blyga och fredliga djur, som kommer att låta dig vara fullständigt ifred så länge du gör detsamma.
-Andreas Nord
Jag har en fråga om gödsel. Man rekommenderas ju brunnen
gödsel för gödsling för att det inte ska uppstå näringsbrist när halmen bryts ner. Men vad händer om man gödslar med färsk spillning utan halm/strö? Måste komposteringsprocessen igång för att kvävet i gödseln ska vara biotillgängligt? Tar det då bara längre tid utan gott om kol-rikt material? Eller skulle det funka bra?
Man skall inte använda färsk gödsel eftersom en del av kvävet kan avdunsta som ammoniak samt att kvävet behöver mineraliseras först för att vara till bäst nytta för odlingen. Så låt gödseln ligga och bränna först. om man använder urin direkt skall man späda den med vatten först.
-Allan Rasmusson
Har just återvänt från en vecka på Kap Verde, som ligger i Atlanten utanför Afrikas kust. Det finns inga ormar där säger guider, lokalbefolkning osv. Men, i går när jag gick en lång strandpromenad så dök det plötsligt upp en orm på kanske 3-4 dm, mitt framför mina fötter, precis i vattenbrynet. Den var fläckig – men allt gick så fort att jag inte riktigt hann uppfatta färger osv. Men den var röd eller gul i fläckarna. Efter ett tiotal sekunder så slank ned rakt ned i sanden (den våta, hårda) och var fullständigt borta. Jag har googlat på orm, havsorm, sandorm, moräna, ål, men hittar inget som ger mig svar på vad jag såg! Så underligt att ha sett ett djur som inte ska finnas på den platsen !? Är nyfiken!
Det stämmer att det inte finns några inhemska ormar på Kap Verde. Emellanåt dyker det dock upp ormar där ändå, gärna sådana som liftat med varutransporter. På din beskrivning tror jag dock inte att det är en orm du har sett. Din utmärka beskrivning av vart observationen gjordes, och vad du faktiskt såg (att den grävde ned sig i sanden), gör att mina tankar förs till fiskfamiljen ormålar eller maskålar (Ophichthidae). Det finns ett 60-tal olika släkten och en mängd olika arter ormålar världen över.
På Kap Verde verkar det finnas en del olika arter. Kanske var det leopardålen, Myrichthys pardalis, som du såg?
-Andreas Nord
Jag har en fråga och vill gärna ha råd. Vi har massor med spindlar ute på våt altan, då menar jag väldigt många. Dom springer omkrng överallt och olika sorter. Idag när jag stod på altan så så jag kanske 30-40 st samtdigt! Fruktansvärt tycker jag som är rädd för dom. Vad kan man göra för att få mindre spindlar?! Detta är superjobbigt 🙁
Kanske är det så att någon äggkokong kläckts på din altan, så att du har många spindelungar där nu. Då kommer problemet lösa sig själv när ungarna sprider sig till nya platser. Om det är vuxna spindlar, så är de nog där för att det finns mat (insekter) åt dem. Självklart kan du avlägsna dem manuellt, men då kommer du nog snart också att märka vilken nytta dessa spindlar gör för att minska mängden andra insekter. Vill du bli av med spindlarna utan att döda dem, är det bästa att försöka begränsa mängden mat (genom att begränsa tillgängligheten på insekter). Lite synd tycker jag – spindlar är viktiga ”renhållare” och kommer inte att göra dig något ont. Jag rekommenderar att du låter dem vara ifred.
-Andreas Nord
Hur påverkas hästar av värme? Tex. om den har ett för varmt täcke på sig och vad kan det få för konsekvenser?
Värme är ofta ganska besvärligt för djur, särskilt dem som är lite större och därför har lite svårare att kyla ned sig. Man har länge vetat att höga temperaturer påverkar produktionen (t.ex. tillväxt och mängden mjölk) inom djurindustrin, med exempel från de flesta lantbruksdjur såsom kor, grisar, får, och getter. Ny forskning visar faktiskt att också ganska små djur, t.ex. möss, råttor och småfåglar, också påverkas negativt om det är för varmt. De kan då t.ex. inte producera lika mycket mjölk till sina ungar (gnagare), eller samla lika mycket mat (fåglar). Samma sak gäller ju för övrigt också oss människor: djupt tragiska händelser som när idrottsmän- och kvinnor kollapsar under träningar och tävlingar, är vanligare när det är mycket varmt och/eller varmt och fuktigt, dvs. när man blir som allra varmast och det är som allra svårast att kyla ned sig genom att svettas.
Detta beror på att alla former av aktivitet hos djur skapar mycket värme. Om djuren och människorna ska klara sig från att överhettas måste all denna ’extravärme’ avges från kroppen. Gör den inte det, så kommer kroppstemperaturen utan undantag att stiga över det normala. Det är ett stundtals livshotande scenario, eftersom kroppens celler och proteiner är mycket känsliga för allt för höga temperaturer – de går helt enkelt sönder!
Lyckligtvis är det ju ganska sällan fullt så allvarligt. Däremot blir djur som är (för) varma slöa och inaktiva, och orkar inte lika mycket. Det känner man ju själv en varm sommardag!
Så till din fråga: ibland är värme bra, när det är kallt t.ex. Jag tror därför inte att din häst kommer att lida av ett varmt täcke om vintern. Däremot hade jag inte rekommenderat dig att av omsorg klä hästen i ett täcke om sommaren, lika lite som du själv gärna går ut med dunjacka på i mitten av juli. Jag är annars inte säker på att hästen verkligen behöver täcket. Djur är finurliga, och har genom år av anpassningar utvecklat många fysiologiska mekanismer (och morfologiska dito – vinterpäls!) som gör att de klarar ganska låga temperaturer utan att frysa.
-Andreas Nord
Kann detta vara Rynkskinn (Phlebia centrifuga)? På död tall.
Det där ser mer ut som vatten som frusit när det pressats ut genom små aperturer. Vanligt vid frost runt döda trädgrenar.
-Allan Rasmusson
Nja, en svamp är det. Det syns tydligt framförallt i inre delarna och likaså i kanterna med växande hyfer. Huruvida det är Phlebia centrifuga vågar jag inte säga, jag har för lite erfarenhet av den och närstående arter, speciellt de som likt rynkskinn växer på gamla granlågor, ett i Skåne obefintligt substrat. För en säker (!) bestämning krävs en insamling för mikroskopering, sporernas utseende avgör bland annat.
-Sigvard Svensson
Kommentarer