Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Är en fisk i vattnet blöt?

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) är en Nordamerikansk fiskart som är inplanterad i Sverige.

Jag och en vän har en liten diskussion om fisken är blöt eller torr när den är i vattnet. Min kollega tror den är torr då den är i sitt naturliga habitat men jag tror att den är blöt. Går det att svara på den frågan? Om fisken är blöt eller torr i vattnet?

En intressant fråga. Jag tror inte att fisken känner sig särskilt blöt när den är i vattnet, eftersom den är i sitt rätta element. Däremot upplever en fisk på land alldeles säkert att den är alltför torr (i den mån den registrerar sådant när den samtidigt sliter med att andas). Det borde ju betyda att en fisk i vatten är blöt. Det känns som en rimlig slutsats, eftersom ’blöt’ och ’torr’ är termer vi människor hittat på för att beskriva saker i vår omgivning.

En intressant följdfråga är ju hur fiskar som ofta är på land frivilligt, t.ex. slamkrypare (familjen Oxudericidae med omkring 30 arter i Afrika, Asien och Oceanien), känner. Eftersom dessa fiskar måste vara fuktiga för att kunna andas atmosfäriskt syre när de är på land tror jag nog att de kan känna sig nog så torra, och svara på det genom att söka sig till vatten. 

-Andreas Nord

januari 16, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rävspår i snön?

Spår av räv? Bilden skickades in av Tommy Frantz.

Undrar vad det är för djur som tog min havsöring på 2.5kg som jag förvarade ute i en snöhög eftersom vi är strömlöst ute vid Roslagskusten. Såg något med en ganska lång svans dra förbi i mörkret, funderade på Räv, har de så pass stora tassar? Storlek tassavtryck: c:a 6-7 långa och 5-6 breda. Spårlängd mellan tassarna ca 30 cm, ganska rak profil.

Synd på havsöringen!

Jag tycker att spåren ser bra ut för räv. Jag är enig i din bedömning att 6-7 cm kanske är lite större än väntat (rävspår är ofta omkring 5 cm). Å andra sidan är det inte orimligt stort. Dessutom är det svårt med äldre spår i snö, eftersom smältning och återfrysning gör att avtrycken gärna ändrar både storlek och form.

-Andreas Nord

januari 15, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Att ta av sig en T-shirt

En t-shirt. Bilden tagen av Ainali.

Finns det en historisk/biologisk förklaring till att människor med xy- kromosomer när de ska ta av en ex tröja, drar bak i nacklinningen över huvudet o får på så sätt av sig plagget? Xx-kromosomer korsar armarna o tar tag i nederkanten av tröjan o drar den över huvudet. Detta är näst intill 100% oavsett ålder. Samma resultat globalt???

Det är först värt att påpeka att det finns andra sätt att ta av sig en tröja, även om de du nämner är vanligast.

Även om en möjlig förklaring skulle kunna vara t.ex. skillnader i armlängd i förhållande till kroppen, så känns det mycker mer sannolikt att en sådan skillnad handlar om sociala faktorer, t.ex. att man lär sig ”rätt” sätt som barn.

Det finns inga vetenskapliga studier i ämnet, vad jag vet, men en rimlig förklaring är skillnader i hur herr- och damtröjor är utformade. Herrtröjor brukar sitta lite lösare och ha mer utrymme kring armhålorna, vilket gör det lätt att dra dem över huvudet från nacken. De är dessutom lite längre, vilket gör att man får kanske inte av sig tröjan helt om man drar upp den från nederkanten. Damtröjor är oftast mer åtsittande och kortare skurna, vilket gör det svårt att dra av tröjan från nacken, men desto lättare att få av den om man drar från nederkanten. Detta har bekräftats av olika personer.

-Jessica Abbott

 

januari 14, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bakterier som konsumerar kolmonoxid

Jorden sett från rymden.

Vet ej om frågan är ställd till rätt fakultet, eller vem bör frågan ställas till? Går det inte att få någon form av bakterier att konsumera kolmonoxid?

Nja, det kanske är en fråga för en geolog? Men jag har sökt lite information om detta och kommit fram till att det finns ett antal bakteriearter som kan använda kolmonoxid som energikälla, genom att oxidera den till koldioxid. Den mer intressanta frågan är kanske om det finns bakterier som kan omvandla koldioxid till exempelvis kalcium karbonat, dvs binda koldioxid i mineralform. Och ja, det finns det också. För det mesta verkar dessa bakterier undersöks som hjälpmedel för att stärka betong och liknande. Men jag hittade en rapport som diskuterade deras möjliga värde som ett sätt att motverka klimatförändring. Så det kanske kommer mer om det i framtiden!

-Jessica Abbott

december 14, 2018

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Glatta muskulaturen i bronkiolerna

Luftrörsförgreningar. Bilden skapad av CNX OpenStax.

Jag har förstått att den glatta muskulaturen i bronkiolerna aktiveras vid t ex allergiska reaktioner. I hur stor utsräckning används de vid vanlig andning?

Den glatta muskulaturen som omger bronkiolerna används i allra högsta grad vid normal andning. Eftersom bronkiolerna, till skillnad från luftstrupen och bronkerna inte har några broskringar som håller dem öppna, så faller ansvaret att kontrollera luftflödet till alveolerna (”lungblåsorna”, som sitter efter bronkiolerna) på den glatta muskulaturen i bronkiolerna. Denna kan antingen kontraheras (”spännas”) för att minska luftflödet, eller dilateras (”slappna av”) för att öka luftflödet. Detta sköts av det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet.

Precis som du själv skriver kan olika typer av stimuli leda till att den glatta muskulaturen kontraheras, och det kan då ge upphov till besvär med andningen. Detta är egentligen en av kroppens många sinnrika skyddsmekanismer, som finns för att förhindra att irriterande/farliga ämnen når alveolerna. I vissa, t.ex. av rökning, kan man drabbas av kroniskt kontraherande bronkioler, som såklart i sin tur gör det tungt att andas.

-Andreas Nord

december 13, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför tappar fåglar sina fjädrar?

Större hackspett, Dendrocopus major. Bilden tagen av Hangsna.

Vi är en förskoleklass från Gunnesboskolan i Lund som har fåglar som tema .. Vi undrar därmed, varför tappar fåglar sina fjädrar?

Fjädrarna är viktiga för fåglarna på många sätt. De håller fågeln varm, med (ving)fjädrarnas hjälp kan de flyga, och fjädrarnas färger gör att fåglarna ser vackra ut så att de blir attraktiva under parningssäsongen. Fjädrarna är fantastiskt starka, trots att de är fjäderlätta (!), men under ett år så slits de ut. Precis som vi sliter ut våra kläder. Därför måste fåglarna byta sina fjädrar och varje enskild fjäder byts ut minst en gång om året (med några få undantag).

Fåglarnas fjäderbyte tar normalt ett par månader, för de kan och vill inte byta alla fjädrarna på en gång. Oftast byter de fjädrarna på sommaren, när det är varmt och skönt och när det finns mycket mat. Om man ser en fågel som flyger förbi med ”hål” eller ”jack” i vingen, så vet man att den ruggar sina vingpennor. De byter bara några vingpennor åt gången så att de trots allt kan flyga. Det finns undantag (det finns det alltid i naturen): svanar, gäss och ankor byter alla vingpennor på en gång och då kan de inte flyga alls på några veckor.

Att studera hur fåglarna byter sin fjädrar är ruggigt kul!

-Åke Linström

december 12, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kontroverser inom evolutionsbiologin

Charles Darwin skapade teorin om evolution via naturlig selection.

Hur olika tänker evolutionbiologer från varandra teoretiskt? Jag har hört att forskare bråkar om teorier, men alla överrens om att evolution har skett och sker i nutid.

Även om alla evolutionsbiologer idag är, som du säger, överens om att evolution har skett och hur de grundläggande mekanismerna funkar, finns det ändå diskussion kring andra frågor. Någonting som har varit uppe på tapeten ganska mycket den senaste tiden är vilken roll icke-genetiska effekter spelar, t.ex. epigenetiska modifieringar av DNA eller plasticitet och inlärning. Vi kan ta inlärning som exempel eftersom alla känner till inlärning, men principen är densamma för de övriga effekterna. En art skulle kunna lära sig att utnyttja en ny födokälla, och när den väl har börjat göra det kan det finnas selektion för att bli mer effektiv på att äta den nya maten – t.ex. att man utvecklar en annan form på tänderna eller käken. I detta fall har inlärning banat väg för den genetiska evolutionen.

Men man kan också tänka sig att i vissa fall kommer inlärning eller beteende att hämma genetisk evolution. Om man kan anpassa sitt beteende till att undvika höga temperaturer så behöver man inte anpassa sin fysiologi till värmen. Det som diskussionen kring sådana effekter framförallt går ut på, är hur viktiga de är i det långa loppet. Har icke-genetiska effekter en stor eller liten påverkan på evolutionens senare bana? Det vet vi inte just nu, men det undersöks för fullt med olika experimentella och komparativa metoder.

-Jessica Abbott

december 11, 2018

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Råkors ”konversation”

Råka, Corvus frugilegus. Bilden tagen av Axel Mauruszat.

Jag bor i Simrishamn, nära havet, och jag har en fråga som jag grubblat länge
På. Vi bor intill en park med stora på Boketäd, och nu på senhösten och tidig vår i skymningen och tidig gryning samlas råkorna i tusentals här på några träd och på hustaken. De verkar ha någon form av konversation, eller konferens ,det konstiga är att de samlas endast dessa tider på året inte annars? OBS de är samlade endast ungefär en timme varje gång , sedan är de borta

Grunden till råkornas (det finns troligen en hel del kajor med också) flockande som du ser är att de kommer för att övernatta i en tät flock i höga träd någonstans. Även om du säger att de efter en timma både morgon och kväll är borta, så tror jag att de på natten sitter mycket i träd nära någonstans. När de väl slutat ”tjattra” (efter mörkrets inbrott, resp ännu inte börjat före gryningen) är de mycket mer diskreta.

Varför övernatta i tät flock? De finns många tänkbara förklaringar, och alla ligger det nog något i:

– Att sitta tätt tillsammans gör natten mindre kall

– Att vara i en stor tät flock minskar risken på flera sätt för den enskilde att bli dödad av rovdjur (hökar, ugglor, katter mm)

– Många ögon ser fler än få

– De kan hjälpas åt skrämma/jaga bort rovdjuret

– Risken att bli den som blir dödad vid en attack minskar ju fler som är där (man gömmer sig bland de andra)

– Genom att observera varandra när de flyger in på kvällen kan de se vem som haft tur med födosöket och det kan vara värt att följa efter dessa fåglar nästa morgon (vet ej hur väl detta egentligen belagts, om alls)

Vad fåglarna ”säger till varandra” (eller andra djur) i denna grynings och skymnings-kakafoni är det nog riktigt ingen som vet.

I vilket fall – det som vissa människor tycker är ett förskräckligt oväsen tycker andra (som jag själv) är ett fantastiskt spännande naturfenomen.

-Åke Lindström

december 10, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växtätare och köttätare

Yngel från vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Mariomassone.

Har försökt hitta uppgift på hur stor andel av världens fauna är växtätare respektive köttätare. Finns det beräknat?

Det är nog svårt att få en rimlig uppskattning för hela världen. Man har därmot uppskattat andel rovdjursarter inom olika ekosystem. Det finns till exempel en ganska stor påverkan av ekosystemets storlek när man kollar på sötvattensdjur. Större dammar har en större andel rovdjur (upp till ca. 50%). Man har också uppskattat att ca. 10-25% av däggdjuren inom ett ekosystem är rovdjur. Rent allmänt kan man säga att runt 90% av energin går förlorad för varje steg inom en näringskedja, så rovdjurens biomassa borde vara ungefär 10% av växtätarnas biomassa. När detta omsätts till antalet arter eller individer kommer storleken spela stor roll, och därför kan man komma upp i relativa höga andelar inom vissa ekosystem.

-Jessica Abbott

december 7, 2018

Inlägget postades i

Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar
Nyare inlägg Äldre inlägg