Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Uppäten mus

Vem har mumsat på den döda musen?

Jag har en fråga som rör ett fynd jag gjorde i min musfälla häromdagen. Jag bort i skogen med min katt som är ett riktigt ess på att fånga möss. Tyvärr drar han in dem och ibland lever dem och då får man sätta ut lite fällor. Jag bifogar nu bilderna till dig på det som jag hittade i fällan igår kväll. Min fråga är vad har hänt här? Är det en annan mus som varit framme?

Troligast är nog en annan mus. En hungrig råtta eller näbbmus är också möjligt, men jag antar att du hade märkt det om du hade haft råttor hemma. Så en annan mus som katten har dragit in utan att du visste om det känns som en rimlig förklaring. Speciellt om det inte finns mycket till mat liggandes som en mus kan få tag i – då blir den hungrig och beredd att äta det som finns.

-Jessica Abbott

mars 6, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur ljuskrävande är hassel?

Hassel, Corylus avellana. Bilden skapad av Carl Lindman, Nordens flora.

Ibland läser man att hasseln är en ljuskrävande buske som inte blommar om krontäckningsgraden är mer än 35 %. Stämmer detta verkligen? Kan krontäckningsgraden verkligen ha så stor betydelse för enbuske som börjar blomma långt innan lövsprickningen?

Bakgrunden till siffran 35% känner jag inte till men det har gjorts kontrollerade experiment som visar att hasseln är känslig för hög krontäckning, både avseende blomningen under vintern och nötutvecklingen under sommaren. Att nötproduktionen går ner är inte så konstigt eftersom beskuggningen leder till minskad fotosyntes i bladen så att det blir mindre kolhydrater till de nötter som utvecklas under växtsäsongen. Men även blomningen påverkas och det beror förmodligen på att den hämmade fotosyntesen och kolhydratproduktionen också minskar anläggningen av de blomknoppar som ska slå ut följande vinter. Denna anläggning sker redan under senvåren (hanblommorna) och sommaren (honblommorna), dvs då fotosyntesen är som mest intensiv.

-Stefan Andersson

mars 5, 2018

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Korsspindel

Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden skickades in av Marie Öberg.

Min son hittade denna spindeln på sin vind (i Dalby). Lite annorlunda än vad man är van vid. Nu är vi nyfikna och hoppas att kunna få veta mer om denna.

Det är en korsspindel. Jag har lärt mig känna igen dessa, eftersom det är många som skickar in bilder till oss och undrar vad det är för sorts spindel. De är iögonfallande men inte speciellt ovanliga. Fler svar om korsspindlar hittar du här: 1 2 3 4 5 6 7 8

-Jessica Abbott

mars 2, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vildsvinsbete

Vildsvinsbete. Bilden skickades in av Lasse Sandström.

Jag fann den här 80 mm långa klon (eller tanden) vid kuststräckan söder om Vikhög idag. Jag har försökt lista ut var den kommer ifrån. En björn? Nä, den verkar vara för lång och smal. Försöker googla på allt möjligt men hittar inget rimligt svar. Kan ni hjälpa mig?

Jag kunde tänka mig att detta är en vildsvinsbete, eller en bete från någon tamgrisras (t.ex. de hängbukssvin som (åtminstone förr) fanns i Lödde Sandskog som inte är dramatiskt långt från Vikhög).

-Andreas Nord

Min farfar hade exakt en sådan i sin kuriosasamling. Den var ihålig och hade också en spricka på längden. Han sa alltid att det var en vildsvinsbete. Det var ett av alla de fynd som han gjorde i den torvmosse som han odlade upp på 1920-talet (Pinnamyr, 7 km norr om Tingsryd). När jag nu googlar vildsvinsbete, så verkar det som om farfar hade rätt.

-Mats Hansson

mars 1, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bananer i kylskåpet

Varför trivs inte bananer i kylen? Bilden tagen av Wilfredor.

Varför förstörs bananernas fruktkött när de förvaras på kyliga/kalla ställen, exempelvis kylskåpet?

Kyla är ett problem för alla växter, eftersom varje växt är i varje läge anpassad för ett visst temperaturområde.

När växterna här invintrar på hösten, ändras deras vattenhalt, membranernas fettsammansättning, såväl som halterna av proteinerna och lösta ämnen (t ex socker) som de innehåller. Alltför att de skall kunna tåla kyla, och senare frost.

Bananer växer i tropikerna där temperaturen varierar väldigt lite under året. Därför är de inte anpassade till kyla, och kan inte gå igenom samma ändringar som våra köldtåliga växter här. Exakt vad just bananer blir dåliga av vet jag inte. En trolig anledning är att cellmembranerna läcker joner därför att fetterna i dem har fel mättnadsgrad och stelnar (precis som olivolja flockar sig om du sätter den i kylen). Om membranerna läcker tappar cellerna snabbt vatten och blir mjuka och cellerna kan inte upprätthålla sin energiomsättning.

Kylskåpsproblemet kan dock, liksom bananerna, snart vara borta eftersom en svampsjukdom (Fusarium oxysporum) håller på att slå ut odlingen av den vanliga ätbananen (Cavendish-bananen). Det togs nyss fram en GMO-banan i Australien som överlever sjukdomen, men den kommer i nuvarande opinionsläge knappast att säljas i Europa. Vi får se vad som händer framöver.

-Allan Rasmusson

februari 28, 2018

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kycklingben?

Kycklingben? Bilden skickades in av Camilla Lindberg.

Vi är en förskolegrupp på Haga förskola i Malmö som hittade ett ben i vårt park. Vi undrar om ni skulle kunna hjälpa oss att identifiera benet. Vi är alla, barn som vuxna nyfikna på vad vi har hittat.

Svårt när man inte har någon storleksjämförelse, men med tanke på hur väl rensat benet är (är det bara ett? Jag tycker mig se två olika?) tror jag att det är kycklingben. Det längsta och tunnaste är nog antingen lårbenet eller skenbenet och det knubbigare och kortare tror jag är benet som förenar ”axelpartiet” med bröstbenet.

-Lars Lundqvist

februari 27, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Djurens koldioxidutsläpp

Suffolkfår. Bilden tagen av Jacquie Wingate.

I den pågående diskussionen om utsläpp av växthusgaser nämns sällan den koldioxid som utandas av människor och andra djur. Undrar om du kunde göra en uppskattning av hur stor mängd detta kan vara, gärna med en jämförelse med andra CO2-källor.

Mängden CO2 som utandas har beräknats (Prairie & Duarte 2007 Biogeosciences) vara:

  • 0.6 GtC (=gigaton kol) per år för människor
  • 1.5 GtC  per år för domesticerade djur (utgör den allra största delen av djurbiomassa på landen)
  • 1 GtC tillkommer när vi tar hänsyn till avföring och organiskt avfall.

Den totala mängden (3.1 GtC)  är ungefär dubbelt så mycket som uppstår genom förändringar i markanvändning (röjning av tropiska skogar, torrläggning av torvmark etc). Men bara hälften (ungefär) av det som uppstår genom användning av fossila bränslen.

Varför pratas det inte så mycket om det då (jämfört med utsläpp från fossila bränslen)? Viktigt att komma ihåg att CO2 vi andas ut kommer från kolhydrater som uppstod när växter fixerade CO2 från luften.

CO2 som andas ut är alltså, till skillnad till de andra källor jag nämner ovanför, ingen nettoutsläpp alls. Likasom odlade grödor och gräs som används till mat och foder är ingen netto-kolsänkan.

-Yann Clough

februari 26, 2018

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skärmtid

En surfplatta. Bilden skapades av Techtoucian.

Vad är nackdelarna och fördelarna med att se på skärm?

Det finns knappast några fördelar med skärmtid som sådan. Vi kan ha nytta av informationen eller underhållningen som vi får genom en skärm, men själva tittandet har inga fördelar. Nackdelar som brukar diskuteras är att ju mer man kollar på en skärm desto mer blir man stillasittande, och man kan få ont i nacken för att man håller huvudet i en konstig vinkel. Det blåa ljuset från skärmen rubbar också vårt dygnsrytm. Detta kan delvis motverkas genom att sätta appar i ”nattläge” som tar bort blått ljus på kvällen.

-Jessica Abbott

februari 23, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fiskens smak

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) är en Nordamerikansk art som är inplanterad i Sverige.

Varför smakar odlad fisk (regnbåge) dy i smaken (Oftast mer under varmare period när man fiskar)? De sägs att regnbåge som sätts och få gå i bräckt vatten smakar bättre en fisk som sätts i sötvatten?

Jag förmodar att det ett djur äter lämnar spårämnen i kroppen som påverkar smaken. Jag vet att höns som har käkat fiskrens producerar ägg som smakar fisk (har erfarit detta själv och det är ganska äckligt). Jag har också hört att ägg från sjöfåglar smakar mycket fisk. Det är väl samma sak för fiskarna – det de äter i olika miljöer påverkar smaken.

-Jessica Abbott

februari 22, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dammens näringskedja

Reningsdamm i Tyskland. Bilden tagen av A. Josef Dernbecher.

På vilket sätt kan vi människor påverka ett ekosystem eller näringskedja i en damm? Kan kalk påverka dammens näringskedja här i skåne? typ limhamn nära kalkbrottet? Och vad har vi för nytta av dammens näringskedja?

Vi påverkar dammar framförallt genom övergödning. Det leder till algblomning som rubbar dammens ekosystem. Att kalka dammar och sjöar är en åtgärd mot försurning genom surt regn. Detta problem har avtagit över tiden, även om kalkning fortfarande genomförs där behovet finns. Många vattenlevande organismer har svårt att klara av för lågt pH, så kalkning kan leda till större och stabilare näringskedjor/näringsväv. Vi har nytta av friska dammar av flera anledningar – de är vackra, bidrar till att bevara biologik mångfald, och vi kan fiska i dem.

-Jessica Abbott

februari 21, 2018

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar
Nyare inlägg Äldre inlägg