Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Hur många växter och djurarter finns det? Och varför?
Enligt en rapport från Kews Kungliga Botaniska Trädgård i Storbrittanien, finns det ca. 400 000 kärlväxter beskrivna (kärlväxter är örter, buskar, och träd, men inte mossor). Det faktiska antalet är förmodligen något större, eftersom det finns säkert en del oupptäckta växter.
Tidigare svar om antalet djur finns här.
När det gäller varför olika arter finns, kan du läsa tidigare svar här och här.
-Jessica Abbott
Om man tänker sig in i en cell hos tomaten som ska tillverka ett enzym som omvandlar en sur molekyl till en söt, Hur går det till ? Och varför påverkas tomatens färg av det ?
1 Enzymet tillverkas precis som alla andra proteiner, via genutryck och translation.
2 Det är lite oklart vad du menar med sur och söt, ändringar i pH och sockerhalt skall normalt inte påverka färgen. Tomatens färg beror på det fettlösliga pigmentet lykopen, som inte påverkas av pH.
-Allan Rasmusson
Jag har en fråga som rör ett fynd jag gjorde i min musfälla häromdagen. Jag bort i skogen med min katt som är ett riktigt ess på att fånga möss. Tyvärr drar han in dem och ibland lever dem och då får man sätta ut lite fällor. Jag bifogar nu bilderna till dig på det som jag hittade i fällan igår kväll. Min fråga är vad har hänt här? Är det en annan mus som varit framme?
Troligast är nog en annan mus. En hungrig råtta eller näbbmus är också möjligt, men jag antar att du hade märkt det om du hade haft råttor hemma. Så en annan mus som katten har dragit in utan att du visste om det känns som en rimlig förklaring. Speciellt om det inte finns mycket till mat liggandes som en mus kan få tag i – då blir den hungrig och beredd att äta det som finns.
-Jessica Abbott
Ibland läser man att hasseln är en ljuskrävande buske som inte blommar om krontäckningsgraden är mer än 35 %. Stämmer detta verkligen? Kan krontäckningsgraden verkligen ha så stor betydelse för enbuske som börjar blomma långt innan lövsprickningen?
Bakgrunden till siffran 35% känner jag inte till men det har gjorts kontrollerade experiment som visar att hasseln är känslig för hög krontäckning, både avseende blomningen under vintern och nötutvecklingen under sommaren. Att nötproduktionen går ner är inte så konstigt eftersom beskuggningen leder till minskad fotosyntes i bladen så att det blir mindre kolhydrater till de nötter som utvecklas under växtsäsongen. Men även blomningen påverkas och det beror förmodligen på att den hämmade fotosyntesen och kolhydratproduktionen också minskar anläggningen av de blomknoppar som ska slå ut följande vinter. Denna anläggning sker redan under senvåren (hanblommorna) och sommaren (honblommorna), dvs då fotosyntesen är som mest intensiv.
-Stefan Andersson
Min son hittade denna spindeln på sin vind (i Dalby). Lite annorlunda än vad man är van vid. Nu är vi nyfikna och hoppas att kunna få veta mer om denna.
Det är en korsspindel. Jag har lärt mig känna igen dessa, eftersom det är många som skickar in bilder till oss och undrar vad det är för sorts spindel. De är iögonfallande men inte speciellt ovanliga. Fler svar om korsspindlar hittar du här: 1 2 3 4 5 6 7 8
-Jessica Abbott
Jag fann den här 80 mm långa klon (eller tanden) vid kuststräckan söder om Vikhög idag. Jag har försökt lista ut var den kommer ifrån. En björn? Nä, den verkar vara för lång och smal. Försöker googla på allt möjligt men hittar inget rimligt svar. Kan ni hjälpa mig?
Jag kunde tänka mig att detta är en vildsvinsbete, eller en bete från någon tamgrisras (t.ex. de hängbukssvin som (åtminstone förr) fanns i Lödde Sandskog som inte är dramatiskt långt från Vikhög).
-Andreas Nord
Min farfar hade exakt en sådan i sin kuriosasamling. Den var ihålig och hade också en spricka på längden. Han sa alltid att det var en vildsvinsbete. Det var ett av alla de fynd som han gjorde i den torvmosse som han odlade upp på 1920-talet (Pinnamyr, 7 km norr om Tingsryd). När jag nu googlar vildsvinsbete, så verkar det som om farfar hade rätt.
-Mats Hansson
Varför förstörs bananernas fruktkött när de förvaras på kyliga/kalla ställen, exempelvis kylskåpet?
Kyla är ett problem för alla växter, eftersom varje växt är i varje läge anpassad för ett visst temperaturområde.
När växterna här invintrar på hösten, ändras deras vattenhalt, membranernas fettsammansättning, såväl som halterna av proteinerna och lösta ämnen (t ex socker) som de innehåller. Alltför att de skall kunna tåla kyla, och senare frost.
Bananer växer i tropikerna där temperaturen varierar väldigt lite under året. Därför är de inte anpassade till kyla, och kan inte gå igenom samma ändringar som våra köldtåliga växter här. Exakt vad just bananer blir dåliga av vet jag inte. En trolig anledning är att cellmembranerna läcker joner därför att fetterna i dem har fel mättnadsgrad och stelnar (precis som olivolja flockar sig om du sätter den i kylen). Om membranerna läcker tappar cellerna snabbt vatten och blir mjuka och cellerna kan inte upprätthålla sin energiomsättning.
Kylskåpsproblemet kan dock, liksom bananerna, snart vara borta eftersom en svampsjukdom (Fusarium oxysporum) håller på att slå ut odlingen av den vanliga ätbananen (Cavendish-bananen). Det togs nyss fram en GMO-banan i Australien som överlever sjukdomen, men den kommer i nuvarande opinionsläge knappast att säljas i Europa. Vi får se vad som händer framöver.
-Allan Rasmusson
Vi är en förskolegrupp på Haga förskola i Malmö som hittade ett ben i vårt park. Vi undrar om ni skulle kunna hjälpa oss att identifiera benet. Vi är alla, barn som vuxna nyfikna på vad vi har hittat.
Svårt när man inte har någon storleksjämförelse, men med tanke på hur väl rensat benet är (är det bara ett? Jag tycker mig se två olika?) tror jag att det är kycklingben. Det längsta och tunnaste är nog antingen lårbenet eller skenbenet och det knubbigare och kortare tror jag är benet som förenar ”axelpartiet” med bröstbenet.
-Lars Lundqvist
I den pågående diskussionen om utsläpp av växthusgaser nämns sällan den koldioxid som utandas av människor och andra djur. Undrar om du kunde göra en uppskattning av hur stor mängd detta kan vara, gärna med en jämförelse med andra CO2-källor.
Mängden CO2 som utandas har beräknats (Prairie & Duarte 2007 Biogeosciences) vara:
Den totala mängden (3.1 GtC) är ungefär dubbelt så mycket som uppstår genom förändringar i markanvändning (röjning av tropiska skogar, torrläggning av torvmark etc). Men bara hälften (ungefär) av det som uppstår genom användning av fossila bränslen.
Varför pratas det inte så mycket om det då (jämfört med utsläpp från fossila bränslen)? Viktigt att komma ihåg att CO2 vi andas ut kommer från kolhydrater som uppstod när växter fixerade CO2 från luften.
CO2 som andas ut är alltså, till skillnad till de andra källor jag nämner ovanför, ingen nettoutsläpp alls. Likasom odlade grödor och gräs som används till mat och foder är ingen netto-kolsänkan.
-Yann Clough
Vad är nackdelarna och fördelarna med att se på skärm?
Det finns knappast några fördelar med skärmtid som sådan. Vi kan ha nytta av informationen eller underhållningen som vi får genom en skärm, men själva tittandet har inga fördelar. Nackdelar som brukar diskuteras är att ju mer man kollar på en skärm desto mer blir man stillasittande, och man kan få ont i nacken för att man håller huvudet i en konstig vinkel. Det blåa ljuset från skärmen rubbar också vårt dygnsrytm. Detta kan delvis motverkas genom att sätta appar i ”nattläge” som tar bort blått ljus på kvällen.
-Jessica Abbott
Kommentarer