Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Kan man könsbestämma gråsuggor?

Gråsuggan, Porcellio scaber. Bilden tagen av JMK.

Jag undrar om man kan se skillnad på gråsugga om det är en hona eller hane?

Ja, det kan man!

Du måste försiktigt hålla djuret mellan tummen och pekfingret så att du kan titta på undersidan. Sedan ska du studera ’bukplåtarna’ (som kallas pleopoder) på magen bakom det sista benparet. Hos honor ser alla dessa bukplåtarna likadana ut, medan hanarna har sina första och andra bukplåtarna (räkna från sista benparet) förändrade/förlängda. Det är deras könsöppning kan man säga, och det ser lite ut som att de har en tydlig skåra mitt på buken.

Könsmogna honor har också en vätskefylld ’äggpåse’ mellan första och femte benparet (den kallas för ’marsupium’) där de befruktade äggen finns och där ungarna kläcks och lever sina första timmar. Alltså lite som en känguru! Det syns bara hos könsmogna honor, och ser lite ut just som en litet avvikande påse på bröstet.

Precis som alltid med könsbestämning av ryggradslösa djur är det svårt om man bara har en enda individ. Det bästa är därför att du samlar in ett litet antal gråsuggor, vänder på dem, tittar och jämför. Då är jag övertygad om att du kommer se de könsskillnader jag beskrivit i texten här.

Lycka till!

-Andreas Nord

oktober 23, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om flugsvampar

Röd flugsvamp, Amanita muscaria. Bilden tagen av David Castor.

Varför har den röda flugsvampen vita prickar på hatten? Varför heter den flugsvamp? Varför är flugsvampar giftiga?

De vita prickarna på den röda flugvampens hatt (och på många andra flugsvampars hattar) är rester av den hinna (yttre hylle/velum universale) som omger hela den väldigt unga fruktkroppen. När fotanlaget börjar växa spricker denna hinna. Om den spricker nära fotbasen fastnar resterna på hatten och när hatten vidgas spricker velumresten upp i mindre bitar och syns som gryn/fläckar/fjäll på hattytan. Dessa sitter inte fast i hattytan utan kan lätt petas eller regna bort.

Om den här hinnan istället spricker i toppen stannar den kvar som en strumpa runt foten, som hos vit och lömsk flugsvamp, och i det fallet finns normalt inga rester på hattytan. På röd flugsvamp, med flera, hittar du ingen påtaglig strumpa utan bara rester i form av kransar eller valkar på fotknölen.

Det finns också en hinna (inre hylle/velum partiale) som till en början täcker över unga skivor eller rör och som sedan (oftast) fastnar på foten i form av en ring.

Samma fenomen kan ses i olika former hos ganska många svampsläkten, inte alltid så tydligt som hos flugsvamparna.

Om du googlar på ”velum universale/partiale” får du en massa illustrationer på hur det går till.

-Sigvard Svensson

oktober 22, 2018

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan en myra dö av depression?

Röd skogsmyra, Formica rufa. Bilden tagen av Richard Bartz.

Kan en myra dö av depression?

Nej, det är inte troligt. För att kunna drabbas av depression måste en individ vara intelligent och kunna känna olika känslor. Det finns inga tecken på att myror skulle vara så pass intelligenta och medvetna att de kan drabbas av depression.

-Jessica Abbott

oktober 19, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan människor vara allergiska mot flugor / mygg?

Gula febern-mygga, Aedes aegypti.

Kan människor vara allergiska mot flugor / mygg?

Ja, det kan man. Att man reagerar mot myggbett är egentligen en allergisk reaktion. Det är därför folk kan reagera olika mycket – vissa är mer allergiska än andra. Man kan nog vara allergisk mot alla former av flug- eller myggbett. Vissa personer kan även vara allergiska mot husflugor eller bananflugor, så att de får en reaktion bara genom kontakt med dessa flugor. Jobbar man som forskare på bananflugor och blir därmed ofta exponerad för flugorna är det faktiskt större risk att man blir allergisk till slut.

-Jessica Abbott

oktober 18, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många hårstrån har en katt?

Huskatt, Felis catus. Bilden tagen av Alvesgaspar.

Hur många hårstrån har en katt?

Många fler än en människa! Man uppskattar att en genomsnittlig katt har mellan 30 och 50 miljoner hårstrån på kroppen. En människa har däremot ca. 100 000-150 000 hårstrån på huvudet, och ungefär 5 miljoner hårstrån totalt över hela kroppen.

-Jessica Abbott

oktober 17, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan ormar prata med varandra?

Huggorm, Vipera berus. Bilden tagen av Zdeněk Fric.

Kan ormar prata med varandra så det hörs?

Förmodligen inte. Ormar kan känna vibrationer i kroppen men har dålig hörsel. En orm som väser gör det t.ex. för att skrämma bort rovdjur, inte för att prata med andra ormar. Ormar kan däremot kommunicera med varandra med hjälp av kroppsspråk och doft.

-Jessica Abbott

oktober 16, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Evolution i modern tid

Människoskelett (t.h.) och chimpansskelett (t.v.). Både skillnaderna och likheterna är tydliga. Bilden tagen av Vinnie Lauria.

Hur påverkar vi människor vår egna evolution i dagens moderna samhälle? Vad skiljer den moderna människan från en människa 100, 200, 300 år bak i tiden? Kan vi se statistik på förändring under kortare tid (dvs ”snabba” utslag av evolution)?

Det moderna samhället påverkar vår evolution på flera olika sätt. Dels så är en stor del av selektionen som kom från olika sjukdomar borttagen. Jag skulle vilja säga att den största selektionskällan idag är sexuell selektion, dvs selektion för att hitta en bra partner. Det kan kanske också finnas selektion för att trivas i större, mer täta grupper, eller för att vara resistent mot olika miljögifter. Människorna som fanns för flera hundra tusen år sedan levde i en annorlunda miljö, t.ex. under istiderna och i mindre grupper, så de selekterades förmodligen för köldtolerans men kan ha varit mindre resistenta mot smittsamma sjukdomar som mässling, som kräver stora folksamlingar för att inte dö ut.

Är man intresserad av information om relativt sentida evolutionära förändringar kan jag rekommendera denna artikel från Forskning & Framsteg, samt boken Future Humans, av Scott Solomon.

-Jessica Abbott

oktober 15, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Färga tyg med hjälp av bakterier

Streptomyces coelicolor, ett bakterium som kan färga tyg. Bilden tagen av Vineetha Zacharia.

Jag såg en dokumentär om en person som odlade bakterier på tyg. bakterierna gjorde skå att tyget blev färgat, och färgen stannade efter tvätt. vet ni hur man skulle gå tillväga om man vill göra det hemma?

Det var en spännande fråga! Jag har aldrig tidigare hört talas om att färga kläder med bakterier, men det visar sig att det finns flera forskargrupper runt om i världen som jobbar med att utveckla färgmedel från bakterier. Tanken är att göra textilindustrin mer hållbar genom att hitta ersättningar för giftiga kemiskt framställda färgmedel.

Jag hittade inga detaljerade vägledningar på nätet om hur man kan göra detta hemma själv. En generell beskrivning av hur det funkar finns dock här. Har man tillgång till rätt utrustning och bakteriestam kan man nog prova sig fram. I detta fall använde de sig av Streptomyces coelicolor, ett jordbakterium som verkar vara ofarlig för människan.

-Jessica Abbott

oktober 12, 2018

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför får man ont i huvudet om hjärnan saknar smärtreceptorer?

Hjärnan. Bilden skapades av Allan Ajifo.

Om det inte finns ngn känsel i hjärnan kan man ju inte ha ont där; när man har ont i huvudet, var har man ont då?

Det stämmer att hjärnvävnad inte kan känna smärta, men det finns andra stukturer i huvudet som har smärtreceptorer. T.ex. muskler, nerver i ansiktet och huden, blodkärl, osv. Hinnan som omsluter hjärnan kan också känna smärta, och tryckförändringar i cerebrospinalvätskan (vätskan som hjärnhinnan är fylld med) kan orska huvudvärk.

-Jessica Abbott

oktober 11, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Barnbok om björndjur?

Björndjuret Hypsibius dujardini. Bilden tagen av Willow Gabriel.

Jag heter Hugo och är fem år. Jag är speciellt intresserad av björndjur. Mamma och jag undrar om det finns någon bok eller artikel vi kan läsa om björndjur utöver den information som finns på nätet? Det hade varit kul att veta mer om hur björndjuren lever.

Ja, det finns faktiskt en svensk barnbok om björndjur, Leia och björndjuren. Boken har tyvärr tagit slut i tryckt form, men det går att ladda ner och läsa på surfplatta eller skriva ut på https://www.rymdstyrelsen.se/utbildning/utbildningsmaterial/forskola/leia-och-bjorndjuren/

Trevlig läsning!

-Jessica Abbott

oktober 10, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg