Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Biologi kontra samhällsvetenskap

African_Mitochondrial_descent
Rekonstruktion av människans utvandring från Afrika, enligt mitokondrisk DNA data.

Jag undrar, vilka frågor lämnar biologer över till samhällsvetare? Frågan kommer sig utav flera anledningar, så jag lämnar det så öppet som möjligt.

Biologer kan (i bästa fall) svara på frågor om varför respektive hur något sker i naturen. Svaret på frågor av typ varför bygger ofta på det evolutionära perspektivet på naturen. Ett svar kan till exempel vara: Flyttfåglarna flyttar söderut på hösten därför att de som gjort detta genom årtusendena har överlevt och förökat sig bättre än de som valt att stanna i Sverige på vintern. Svaret på frågor av typ hur bygger ofta på det ekologiska perspektivet. Ett svar kan till exempel vara: Flyttfåglarna flyttar söderut vid rätt tidpunkt på hösten genom att känna av hur dagslängden minskar och de hittar vägen genom att orientera sig med hjälp av jordens magnetfält.

Frågor där personer från andra discipliner (samhällsvetare, filosofer, mm) kan ge väl så goda svar som biologer är de som rör hur människan bör förhålla sig till naturen och varandra, och varför. För (de flesta) biologer finns nämligen inget inneboende rätt eller fel i naturen och därmed finns heller inget ”facit” att titta i. På frågor av typen ”är en av skogsbruk orörd granurskog i Lappland bättre än en granplantering i Skåne” finns inget givet svar att hämta ur naturen själv. Svaret är upp till oss människor att bestämma. Självklart har även biologer förslag till svar, men svaret är inte nödvändigtvis mer ”rätt” än någon annans. När vi däremot gemensamt bestämt oss för att det är viktigt att det finns så många arter som möjligt i naturen, kanske i ett riksdagsbeslut, då är biologer oftast bäst skickade att svara på frågor som den om de två skogarna: Ja, den orörda skogen i Lappland är absolut bättre än den skånska granplanteringen.

– Åke Lindström

En intressant fråga där det kanske inte finns något enkelt svar – många samhällsfrågor har nog en biologisk koppling. Dessutom är många biologer engagerade i samhällsdebatter (t.ex. hur vi ska hantera våra resurser, klimat etc.). När det gäller forskning skulle jag dock säga att biologer fokuserar på frågor som inte direkt rör mänskliga värderingar. Till exempel, så är biologer intresserade av att förklara (mänskligt) beteende, men skulle sällan värdera om dessa beteende är ”bra” eller ”dåliga”. Sådana värdemätare är ett samhälles funktion. Biologen observerar, samhället värderar.

– Michael Tobler

Själv så tycker jag att så gott som alla frågor kan ha någon nytta av att betraktas ur en biologisk synpunkt.  För att kunna förklara mycket av människans beteende måste man nämligen ta hänsyn till biologi, och jag tror att man kan lättare uppnå samhälliga mål genom att (i den mån det går) se till att skapa åtgärder som inte strider emot mänsklig natur.  Däremot så räcker inte biologi till i många fall, i synnerhet när det gäller frågor som rör moral och kultur.  Den bästa lösningen är helt klart att både samhällsvetenskapliga och biologiska perspektiv tas med när samhällsfrågor ska diskuteras.

– Jessica Abbott

augusti 7, 2013

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad kan detta vara för fågelbo?

Okänd fågelbo.  Bilden skickades in av Emma Ådahl.
Okänd fågelbo. Bilden skickades in av Emma Ådahl.

Vad är det för fågel som har byggt i detta lecablock på ca 2 meters höjd? Åkerlandskap. Torr spillning.

Det går inte att säga med säkerhet eftersom så lite syns av boet och bomaterialet.  En möjlighet är dock stare – de bygger gärna i ”hål” och dessutom skitar de ner mycket kraftigt.  Föräldrarna flyger iväg med spillningen som finns i boet (som hos många andra arter) men ungarna har för vana att sticka ut rumpan och bajsa utanför boet, och detta städar inte föräldrarna upp.

 

 

augusti 6, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är den viktigaste länken i en näringskedja?

Två förenklade näringskedjor.
Två förenklade näringskedjor.

Finns det en näringsnivå i näringskedjan som är viktigare än de andra?

Man skulle kunna säga att all organismer som kan leva av solljus är de viktigaste. Utan dem så kan inga andra organsimer (växtätare, rovdjur) finnas. Å andra sidan så har växtätarna och rovdjuren hjälpt till skjutsa utvecklingen av växterna (och andra solljusutnyttjare) åt olika håll. Och utan de övriga organismerna så får växterna problem med viktiga näringsämnen som ju uppkommer då organsikt material (döda växter och djur) bryts ned.

augusti 5, 2013

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är meningen med livet?

Rodins Tänkaren.
Rodins Tänkaren.

Vad är meningen med livet ur biologisk synpunkt?

Ur biologisk synvinkel har livet egentligen ingen mening. Med den sorts liv som vi känner (kolbaserat, DNA som informationsbärare) så är det oundvikligt att allt levande strävar efter att förmera sig (bli fler av samma sort). Man skulle därmed kunna säga att livets ”mening” är att föröka sig så mycket som möjligt. Det är sedan en annan historia att vi människor försöker fylla våra liv med mening, med eller utan hjälp av makter utanför oss själva.

augusti 2, 2013

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Redoxpotential: teori kontra verklighet

En satellitbild av Östersjön.
En satellitbild av Östersjön.

Vi brukar åka ut på en exkursion till Östersjön ifrån vår skola. En grupp brukar bl.a. få i uppgift att påvisa att mjukbotten har en redoxklin. Aldrig hittar vi denna. Är denna redoxklin en teoretisk skapelse?

Redoxpotentialen är ju en teoretisk skapelse för att beskriva elektrontransporten i kemiska och biologiska system. Elektrontrans- porten existerar alltså och är också mätbar. Din fråga innehåller för lite information för att jag ska kunna ge ett riktigt bra svar. Jag tror att ert problem kan ha flera orsaker. 1/ Redoxelektroden är dålig, dvs fungerar inte. 2/ Jag vet inte hur era elektroder ser ut, men kanske är mätytorna för stora för att kunna ge någon upplösning i en snabbt föränderlig redoxklin. Förändringen i redoxpotential kan nämligen ske inom mycket små avstånd i sedimentet, ibland på någon mm eller bråkdel av mm. Detta skulle då innebära att ni bara får ett redoxvärde för bottenvattnet och ett värde för sedimentet, men att ni inte kan mäta förändringen.

augusti 2, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Odling av regnbåge i små dammar

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) är en Nordamerikansk art som är inplanterad i Sverige.
Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) är en Nordamerikansk art som är inplanterad i Sverige.

Antag att man skulle vilja ha en ”liten” damm med ädelfisk hemma. Vad bör man tänka på innan man börjar? D.v.s vattentemp., syretillgång o.s.v?

Regnbåge är den lämpligaste ädelfisken att försöka odla. Den har inte så väldigt stora krav på miljön som t ex öring och röding. Regnbåge tål normala sommartemperaturer i relativt grunda dammar, dvs upp till 20°C. På sommaren brukar fisken klara av att inte dö av syrebrist även om dammarna är relativt näringsrika med mycket undervattensväxter och alger. Under långvariga vintrar kan det bli problem med syret, och t ex sistlidna vinter känner jag till ett fall där samtliga öringar dog. Syresituationen förbättras givetvis om det finns ett genomflöde av vatten genom dammen, men kalla vintrar kan ju flödet minska drastiskt. Om du allvarligt tänker försöka odla regnbåge, så tala med någon i närheten som har försökt. Glöm inte heller att kontrollera med länsstyrelsen om du måste ha tillstånd. Man får inte sätta ut/odla främmande organismer hur som helst i vårt land.

juli 31, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur går det för staren?

Staren, Sturnus vulgaris.
Staren, Sturnus vulgaris.

Hur ser de senaste rapporterna om starens status i Sverige ut? Är det fortfarande en art som minskar i antal? Vad är i så fall huvudorsaken till detta? Jakt i Sydeuropa? Brist på lämpliga bohål? Eller andra faktorer?

Ja, staren minskar fortfarande. Det märks framförallt i norra Sverige. De svenska stararna verkar inte vara bland de som dödas vid fruktodlingarna i sydeuropa. Orsakerna till starens minskning finns nog i omvandlingen av det svenska jordbrukslandskapet och igenväxningen av hagar och ängar.

juli 29, 2013

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har den här sländan något namn?

Slamslända, inskickad av Henrik Lundström.
Slamslända, inskickad av Henrik Lundström.

Vid Hornborgasjön såg vi i slutet av juni hundratusentals av de här små krypen. Vingbredden är ca 1 cm. Går det att säga vad det är?

Det är någon art av familjen slamsländor (familjen Caenidae), troligen släktet Caenis, som hör till ordningen dagsländor (Ephemeroptera). Det finns 8 arter slamsländor i Sverige, bland annat Caenis robusta, Caenis horaria, Caenis lactea, Caenis luctuosa, och Caenis rivulorum, som alla har reproducerande (dvs icke-hotade) bestånd i Sverige. Man känner igen gruppen på att de saknar bakvingar (har således endast 1 par vingar) och att det praktiskt taget saknas tvärribbor i framvingarna. Gruppen har fått sitt namn efter larvens levnadsmiljö som är slambottnar.

juli 29, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan man kompostera hundbajs?

Det går bra att gödsla med komposterade matrester.  Bilden kommer ifrån Kessler Photography.
Det går bra att gödsla med komposterade matrester. Bilden kommer ifrån Kessler Photography.

Kan man kompostera hundbajs, om man sedan skall använda ”jorden” i grönsakslanden?

All naturlig gödsel är avföring från djur, dock oftast växtätare. Möjligen kan det finnas bakterier hos hund som inte är bra hos människa. Så jag skulle nog avstå.

juli 26, 2013

Inlägget postades i

Djur Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har ormar så stel blick?

Gabonhuggormen kan följa sitt byte med ögonen.
Gabonhuggormen kan följa sitt byte med ögonen.

Varför har ormar så stel blick?

Att ormar anses ha stel blick kan bero på att de saknar ögonlock. När de sover får de koppla bort synintrycken på något annat sätt än att blunda. Jag tror att en ännu viktigare faktor är att de flesta ormar sällan följer saker med blicken, dvs ögonen rör sig inte. Åtminstone en del ormar gör det dock, t.ex. så rör sig ögonen ofta på en del stora afrikanska huggormar (t.ex. Gabonhuggormen). De ser genast lite livligare ut!

juli 25, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg