Fråga en Biolog

Fladdermöss i huset

Dvärgfladdermus, Pipistrellus pipistrellus. Bilden tagen av Jeffdelonge.

Jag har en fråga om fladdermöss. På somrarna bor vi i ett gammalt torp. Mellan den timrade väggen och panelen på södergaveln bor en fladdermuskoloni. Huset ligger i en öppning i skogen och varma sommardagar blir det hett som i en gryta särskilt mot söderväggen. Hur kan dom klara det? Vi hör också under somrarna ett krafsande , rafsande och prasslande ljud från väggen och undrar vad dom håller på med hela dagarna? Och så undrar vi vad det kan vara för en art av fladdermus? Torpet ligger i norduppland i ett köldhål och platsen har ett ganska bistert vinterklimat men sommardagarna kan vara stekheta så uppenbarligen är det väldigt anpassningsbara djur! Ytterligare en sak som vi undrar över är varför dom flyger omkring dagtid i solen under sensommardagar? Vi har till och med sett någon ”hänga sig” på skorstenen , utanpå alltså, som för att sova under dagen.

Jag skall se om jag kan klara av alla frågorna även om jag inte är helt säker. Det är troligen Dvärgfladdermus (Pipistrellus pipistrellus) som ni har i erat torp. Det är den minsta av våra fladdermus arter och den har ofta sina ungar i kolonier, ibland med över 100 fladdermöss på samma ställe. På dagtid, när fladdermössen ’sover’ sänker de kroppstemperaturen till samma som utomhustempen, för att spara energi till de kan ge sig ut och jaga. Om de blir varmt på sovplatsen kan fladdermössen vakna och flytta runt för att finna det svalaste stället. Jag skulle gissa att det är detta ni hör i väggarna, men det kan också vara ungarna som rör sig lite. Jag skulle inte tro att era fladdermöss bor i stugan på vintern, utan det är nog en ungkoloni för dem. Fladdermössen som ni ser på eftermiddagen under sensommaren och förhösten är sannolikt Stor fladdermus (Nyctalus noctula) som jagar vid myggsvärmar. Detta är inte helt ovanligt, speciellt om det har varit en varm, klar dag, så kan man se dem på eftermiddagen. Fenomenet kallas just dagflyganingar.

– Från frågearkivet

maj 23, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem var Karl von Frisch?

Jag har en fråga om en person som hette Karl von Frisch. Skulle ni kunna berätta lite om honom och vad han gjorde för några upptäckter?

Han är en av föregångsmännen vad det gäller att förstå hur bin kommunicerar med varandra. Han har skrivit en mycket bra bok som heter Binas språk som jag tror att du kan hitta på de flesta biblioteken. Han kom fram till att bin har olika uppgifter i sitt ’samhälle’ under olika ålder också att de har olika sysslor i kupan. Det finns dom som kontrollerar temperatur och fuktighet, andra som tar hand om ägg och larver. Han visade också att våra vanliga honungs bin Apis Melifera, ’berättar’ var de har hittat honung. De kan med sin dans, som det kallas, visa hur långt och vilken riktning det är till fyndplatsen. Sedan har samlar bina med lite smakprov som de delar ut till andra samlare i kupan som ett mått på kvaliten på nektar som de samlar in. Karl visade också att andra arter av bin lägger ut små doftspår som kan följas i terängen och ytterligare andra arter tar med några bin från kupan och visar vägen till ett bra område. En av de fräckaste upptäckterna som han gjorde, tycker jag, det är att när en ny drottning lämnar kupan och tar med sig en del av svärmen så skickar hon ut spanare. Dessa spanare letar upp nya tänkbara boplatser, sedan flyger de till det ställe där drottningen (och huvuddelen av svärmen) sitter. Nu visar spanarna, med sin dans, för de andra bina var den plats de funnit finns och ger någon form av information om hur bra de tycker att den är. Sedan ’röstar’ bina om vilken av spanarna som har hittat det bästa bostället genom att dansa tillsammans med den spanaren som de röstar på. Tillslut ger sig hela svärmen till stället som fått flest röster.

– Från frågearkivet

maj 22, 2014

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fortplantningsbegär hos människan

Jag har letat ohört länge efter litteratur om människans begär efter att skaffa barn. Så min fråga till er blir: Vad säger evolutionsteorin om människans fotplantering? Finns det ett biologiskt begär inom människan att föröka sig? Och jag har i åtanke att människan är dessutom kapabel till att kunna reflektera över detta, att välja bort det.

Evolutionsteorin säger att gener från individer utan fortplantningsbegär kommer att försvinna från populationen ganska snabbt. Ytterst så är människans sexdrift då en sorts ”fortplantningsförsäkring”. Innan preventivmedel fanns var det enda säkra sättet att avstå barn att också stå emot sin sexdrift, och avstå från sex helt och hållet – oftast lättare sagt än gjort. De som ibland gav efter till sitt begär har förmodligen gynnats under evolutionen. Däremot är det inte alltid adaptivt att skaffa barn hur som helst. Man kan välja att ha färre barn och därmed kunna investera fler resurser per barn. Har man fått en bra start i livet kanske man klarar sig bättre än andra, så det har säkerligen även funnits selektion för att någorlunda kunna planera sitt barnafödande. Så det finns ingen motsättning i att både sexdriften och den reflekterande förmågan att ibland välja bort att få barn kan ha selekterats av evolutionen, beroende på situationen.

– Jessica Abbott

Evolutionsteorin säger att ärftliga beteenden som leder till högre överlevnad och/eller fler avkommor (”barn”) än andra beteenden, kommer att spridas och leva vidare. Det ”begär efter att skaffa barn” som du frågar efter är helt enkelt vår sexdrift. Det vi delar med i stort sett alla andra (”högre stående”) djur är att vi har två (biologiska) föräldrar som haft sex med varandra. Detta är det ”biologiska begäret”, som du uttrycker det. Den andra biologiska mycket viktiga driften i sammanhanget är att ta väl hand om barn, inte minst om vi tror/vet att de är våra egna. Det är ingen slump att människor kan göra nästan vad som helst för sina barn!

Det är ofrånkomligt att bärare av gener som sett till att dess bärare har haft tillräckligt med sex, samt gener som har sett till att de egna barnen tas hand om väl, kommer vara de som får flest överlevande barn. Sådana gener kommer alltså snabbt få övertaget och bli vanliga. Tänk dig motsatsen: en gen som får sin bärare att undvika sex och/eller strunta i sina barn kommer snart att vara försvunnen. Den genen dör ut med sin barnlösa bärare.

MEN, detta är inte samma sak som att vi ”bör” eller ”borde” skaffa barn. Precis som du säger har vi idag möjligheten att i stor utsträckning välja om vi vill ha barn. Evolutionen kan bara tolkas bakåt i tiden: det vi ser idag är det som var framgångsrikt i tidigare generationer. Evolutionen har inget att säga om hur det ”borde vara”. Så det helt ”OK” att inte vilja ha barn, för den som tycker så, och evolutionen blir inte ”sur”.

– Åke Lindström

maj 21, 2014

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor mångfoting?

Mångfotingen Scolopendra cingulata. Bilden tagen av Finklez.

Vi bor i sydöstra Spanien, Cabo de Palos, och jag fann en stor ”larv” i vårt kök. Den såg ganska skräckinjagande ut och det skulle vara bra att få besked om vad det var. Vi har varit förskonade från obehagligheter som kackerlacker etc. Så här såg den ut: ca 10-12 cm lång, brun färg med svarta tvärränder och utstickande ben. Stjärten hade 2 spjutliknande spetsar. Kroppen var silverglittrande när den rörde sig.

Låter ju som om det var något skolopenderaktigt, kanske Scolopendra cingulata som finns i medelhavsområdet och stämmer storleksmässigt? Googling på ”Chilopoda Spain” gav mycket bilder.

– Sigvard Svensson

maj 20, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tjurmat

En tjur, Bos taurus. Bilden tagen av Rex.

Hur ofta ska en en tjur matas och hur mycket och med vad? Kan man mata den 8 och 20:00 om det är så?

Tjurar och kor äter hö och andra växtprodukter, t.ex. krossad säd, majs eller gammalt bröd (eller levande gräs och blommor om det finns förstås). Det fungerar bra att mata dem två eller tre gånger per dag om de står inomhus och de behöver då 2–3 stora famnar hö varje gång. Om man ger dem lite mer än vad de orkar äta upp på en gång så att det räcker till ett litet ”mellanmål” också så brukar det räcka att mata dem två gånger per dygn, men då helst en gång mycket tidigt på morgonen och en gång ganska sent på eftermiddagen. Sedan dricker de massor av vatten också så det behöver de ha tillgång till hela tiden. En tjur som bara äter torrt hö dricker lätt 20–30 liter vatten per dygn.

– Torbjörn Tyler

maj 19, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan mellanspetten komma tillbaka?

Mellanspetten, Dendrocopos medius. Bilden tagen av Marek Szczepanek.

Jag bor på västkusten (Tjörn). Här är utbredningen av ny ek väldigt påtaglig. Fins det någon möjlighet för mellanspetten att ätervända?

Det är ju svårt att säga, men rent generelt så skall det nog mer till än att ekoskogen utbreder sig eller tillåts att öka i omfån på vissa fläckar för att en art skall komma tillbaka.

Mellanspetten var på sin ”rand zon” då den fortfarande häckade i Sverige, dvs. den var i sina yttre regioner av sin utbredning. Tyvär så verkar den minska i sin förekomst inom övriga utbrednings områden också. Den närmaste vi har här i Sverige är Polen och där minskar den. En eventuell åter etablering skulle väl om den inträffade vara troligast att den blev någonstans på östsidan av Sverige, kanske Blekinge. Sedan den föklarades utdöd och ej längre häckade i Sverige i början av 80-talet så har den endast påträffats en gång mig veterligen.

– Från frågearkivet

maj 16, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En svart ekorre

Svarta ekorrar är vanliga i de östra delarna av Nordamerika. Bilden tagen av Sujit kumar.

Min kompis har set en svart ekorre i skogen ved sin stuga nåra Sibbhult/Såboda. Kan det stämme? Her i Danmark har vi bare svarta ekorrer på Langeland og Fyn.

Det är inte omöjligt. Det finns tre möjliga olika förklaringar.

1) Det var en vanlig europeisk röd ekorre (Scirus vulgaris) som råkade vara mörkare än genomsnittet. Färgen på ekorrarnas päls kan skifta över året och de brukar vara gråare i pälsen på vintern.

2) Det var en vanlig europeisk röd ekorre som hade en ny mutation som gjorde att pälsen blev helsvart. Mutationer i pälsfärg (till helvit eller helsvart) är överlag hyfsat vanliga hos många olika djurarter, så detta är inte lika sannolikt som det första alternativet men är inte omöjligt.

3) Det var en Nordamerikansk ekorre (Scirus carolinensis) som hade lyckats ta sig till Sverige på något sätt. Den Nordamerikanska arten kan vara grå eller svart, och svarta individer har introducerats till vissa regioner i Europa. Detta känns dock som det minst sannolika alternativet eftersom det finns väldigt få rapporter om svarta ekorrar i Sverige i nuläget.

– Jessica Abbott

maj 15, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nedbrytare till akvariet

Vattengråsuggan Asellus aquaticus. Bild tagen av Frank van de Putte.

Finns det någon mask som kan leva i mitt sötvattensakvariums bottensubstrat? Jag är nu ute efter någon som gräver sig igenom sanden och inte tubifex som mest står still på ett ställe och svajar. Masken ska hjälpa till med syresättning av bottnen, nedbrytning av organiskt material och vara extra mattillskott för fiskarna. Och vart kan man köpa en sådan mask?

Vi har haft en liknande fråga tidigare. Vill man inte ha tubifex skulle vattengråsugga kunna vara ett alternativ som funkar som nedbrytare och mattillskott. De gör förmodligen inte så mycket nytta som syresättare dock.

– Jessica Abbott

maj 14, 2014

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur påverkas en population av konkurrens och predation?

Ett exempel av en interaktion mellan ett rovdjur (spindeln) och ett bytesdjur (fjärilen). Bilden tagen av Rusty Clark.

Hur påverkas en population av konkurrens och predation?

Det är inte helt självklart hur konkurrens och predation i allmänhet påverkar populationer. Modellerna som diskuteras här och här beskriver hur populationer kvalitativt beter sig när man antar att alla processer sker kontinuerligt i tiden, både tillväxt och konkurrens. Om man lägger till utomartskonkurrens kommer den att verka i princip att verka på samma sätt som inomartskonkurrens, så att population får mindre utrymme. Om utomartskonkurrensen är för stark kan en art utrota en annan. Likadant kommer en kontinuerlig predation att minska populationens storlek. Detta var de generella sanningarna. Ska man gå in lite mer i detalj, så blir det snabbt ganska komplicerat – ”det beror på!”. Tyvärr finns det inte utrymme här för en mer utförlig genomgång.

maj 13, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilka antaganden bygger den logistiska modellen på?

Modeller av populationstillväxt med (blått) och utan (rött) konkurrens.

Vilka antaganden bygger den logistiska modellen på?

Den logistiska modellen bygger på samma förenklande antaganden som diskuteras här, men det viktigaste är att man dessutom antar att den genomsnittliga individens förökningshastighet avtar linjärt när populationstätheten N ökar (dvs det finns inomartskonkurrens) , för att vid en viss täthet bli lika med noll ( dvs antal födda/tid=antal döda/tid ). Denna populationstäthet brukar kallas K, och då kan man formulera populationsderivatan dN/dt = r*(1-N/K)*N istället. Denna differentialekvation brukar kallas för den logistiska modellen . N är i det här fallet en funktion av tiden, N = F(t) , som uppfyller denna differentialekvation. Det typiska för en population som har en sådan tillväxt, är att den vid en låg täthet växer nästan exponentiellt, för att så småningom, med högre täthet, sakta av i tillväxt , och helt sluta växa när den har nått tätheten K. Om populationstätheten av någon anledning från början skulle vara högre än K, kommer den att sjunka till K och stanna där. K är ett så kallat stabilt jämviktsläge, och kallas också carrying capacity.

– Från frågearkivet

maj 12, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar