Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Kan man skapa katter som lyser?

Strukturen på GFP-molekylen.
Strukturen på GFP-molekylen.

Jag har sett bilder på biolumnicenta kaniner, där man har gett dem gener från maneter (tror jag). Jag läste också att det gjorts med katter (för att se om andra genetiska ändringar gått igenom). Det jag funderar på är om man skulle kunna göra en katt som är biolumnicent i stället för att spinna (eller som komplement till spinnandet)? Det vill säga, en katt som när den trivs lyser (om än svagt)?

Nej, tyvärr så kommer vi nog aldrig få katter som lyser istället for att spinna.  För det första, djur som modifierats på det sättet du pratar om lyser egentligen inte i mörkret.  GFP (”green fluorescent protein”) är mycket riktigt en protein som kommer ursprunglien ifrån maneter, vars gen har klippts in i genomet hos många modellorganismer (bananflugor, möss, råttor, plattmaskar, osv) för användning i olika försök.  Som namnet vittnar om, är GFP egentligen fluorescerande och inte självlysande – dvs att proteinet lyser endast när det bestrålas med ljus av rätt våglängd, ca. 480 nm (blått ljus).  En GFP-katt skulle då inte kunna ”satta på” eller ”stänga av” lyset, bara lysa hela tiden (i rätt sorts ljus). Djur som är självlysande (bioluminescent) har flera olika proteiner som reagerar med varandra för att producera ljus, så det är det som skulle krävas i så fall.  Där stöter vi emot det andra problemet, att det skulle vara väldigt svårt att styra lysandet.  Om man nu skulle lyckas klippa in alla de nödvändiga generna för att skapa en katt som verkligen är bioluminescent (nog så svårt i sig), skulle man då även behöva reglera uttryckandet av dessa gener på ett meningsfullt sätt.  Det blir i princip omöjligt med tanke på hur många gener som samspelar för att producera kattens beteende.

– Jessica Abbott

augusti 27, 2013

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kobrans gift

Världens giftigaste kobra, Naja philippinensis.
Världens giftigaste kobra, Naja philippinensis.

Kan en kobra döda människor och även djur med sitt bett?

Ja.  Kobraormar ingår i gruppen giftsnokar och många är dödligt giftiga.  Den giftigaste kobran heter Naja philippinensis, som kan dessutom spotta gift upp till 3 meter.

augusti 26, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gauses princip

Ekologiska teorier kan ibland testas med bakterieodligar.
Ekologiska teorier kan ibland testas med bakterieodligar.

En ekolog (?) med namn Gause har frambringat en teori om konkurrensen mellan två bakteriekulturer. Resultatet av teorin lär vara att bakteriekulturerna från början har samma nisch, men med tiden och med ökad konkurrens skapar de sig var sin nisch. Den ena kulturen klarar sig bättre än den andra, detta kanske beror på den ena kulturens bättre förutsättningar? Eller har det med bakteriens storlek att göra? Skulle ni kunna hjälpa mig att få klarhet?

Gause sa att två arter inte kan ha samma nisch, dvs. leva av samma näringskälla på samma plats vid samma tidpunkt. Skulle man ändå tvinga ihop två arter som på något sätt är separerade naturligt, antingen i rummet eller tiden, kommer det att uppkomma konkurrens och det är viktigt att tänka på att konkurrens är negativt för alla inblandade. Skulle då en bakteriekultur vara lite bättre lämpad att växa på det speciella substrat de växer på kommer den givetvis att konkurrera ut den sämre lämpade. Skulle båda vara precis lika bra på att utnyttja näringskällan kan det bli så att extremerna inom varje kultur blir de som klarar sig bäst, och på så vis glider kulturerna isär vad gäller näringsupptaget och skapar sig en egen nisch. Detta fungerar kanske inte i en Petriskål där variationen är begränsad, men i naturen skulle det gå. Storleken spelar mindre roll. Det är ”effektiviteten” i näringsupptaget och förmåga att anpassa sig som räknas.

augusti 16, 2013

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många ben har en tusenfoting egentligen?

En tusenfoting.
En tusenfoting.

Hur många ben kan en tusenfoting ha? Berätta gärna lite mer om denna insekt; var den finns etc.

Det finns en del tropiska tusenfotingar, och de är faktiskt inte insekter (även om de är närstående), utan tillhör en egen grupp (överklass) som kallas mångfotingar. En del tropiska mångfotingar kan bli riktigt stora, upp emot 30 cm och de kan ha cirka 750 ben. I Sverige blir de sällan över 4 cm och de med flest ben har ungerfär 50. Vi har två stora klasser av mångfotingar, dubbelfotingar som är är växtlevnade, och nedbrytare, och enkelfotingarna som är rovdjur. Dubbelfotingarna som är nästan runda till formen med ett hårt, ofta mörkt, kalkskal (kutikula, man hittar dom ofta i förnan i skogar. Båda hittar man där det är lite fuktigare eftersom de saknar vaxlager i kutikulan vilket gör att de lätt torkar ut.

augusti 15, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bitande djur i Skanörs vatten?

Vattenbi, Ilyocoris cimicoides.  Bilden tagen av Siga.
Vattenbi, Ilyocoris cimicoides. Bilden tagen av Siga.

I går var jag och badade i Skanör. När jag vadade ut kände jag plötsligt kraftig smärta på vaden. Jag såg då ett ca 2 cm brunt djur som uppenbarligen bitit mej. Den såg som en bit av en brunalg. Andra räkade också ut för att bli bitna och alla var vi lika frågande. Någon variant av ryggsimmare tror vi inte på.

Denna fråga visade sig vara rätt svår att svara på.

Min första tanke är såklart en igel, men även om det finns vissa havslevande iglar så är det nog inte så troligt av flera anledningar.
1. Havslevande iglar (Pisciolidae) biter på fiskar, så jag vet inte om de är så intresserade av att bita på människor.
2. En igels bett brukar inte göra ont, eftersom de injicerar naturliga smärtstillande medel i samband bitandet.
3. Du nämner uttryckligen ryggsimmare, så jag antar att det okända djuret liknade en insekt.

– Jessica Abbott

Svårt att säga. På mig låter det som om det skulle kunna vara ett vattenbi, en skinnbagge släkt med rygg- och buksimmare. Med hjälp av första benparet kan de hålla fast ett byte, en annan insekt eller till och med en lite fisklarv, och sticka sina mundelar in i djuret för att suga ut det. De kan sticka även människor om man handskas oförsiktigt med dem men att de skulle komma simmande och sticka en människa låter otroligt. De är dessutom sötvattensdjur. Få insekter tål saltvatten, och vid Skanör är väl vattnet ganska salt, eller hur?

– Lars Lundqvist

Uppdatering: Vi har även fått in ett förslag från en av våra läsare!  Lukasz Bielawski säger såhär:

Vissa dagar när jag snorkla i thailand så fanns det ibland dagar då man kunde känna ”stick” eller ”brännande smärta” lite här o var, det visade sig att det ibland var så att att brännmaneter kan slås sönder i småbitar som inte syns i vattnet men fortfarande kan brännas utan att du ser något i vattnet. Tänkte kanske det kunde vara så att det var små brännmanet bitar i vattnet den dagen som inte man kunde se, och kanske det första bästa djuret man såg kanske fått skulden för smärtan.

Tack för förslaget, Lukasz!

augusti 14, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan trollsländor stickas?

En mosaiktrollslända (Aeshna palmata) som lägger ägg.  Bilden är tagen av Jim Johnson.
En mosaiktrollslända (Aeshna palmata) som lägger ägg. Bilden är tagen av Jim Johnson.

Igår fick jag ett oväntat besök, en trollslända slog sig ner på min hand, och jag stod fascinerad och studerade den otroliga skapelsen en lång stund. Tänkte plocka upp mobilen ur fickan för att fota när det plötsligt sved till som av ett getingstick och instinktivt skakade jag av mej den. Kvar på handen satt en gadd som jag fick dra ut med naglarna. Eftersom jag blev så förvånad, trodde inte att en trollslända kunde sticka, började jag söka runt efter info, men ingenstans kan jag hitta något om att de skulle ha en gadd. Någon som har en förklaring på detta?

Trollsländor kan bita om man handskas med dem på ett oförsiktigt sätt, men kan egentligen inte sticka eftersom de har ingen gadd.  Det finns dock enstaka rapporter om fall som liknar ditt.  Alla flicksländor och jungfrusländor (Zygoptera) samt vissa trollsländearter lågger sina ägg inne i bladen eller stammarna på undervattensväxter (se bilden ovan).  De har ett par små knivliknande organer som heter gonapofyser som används till att skära ett snitt i växtens yta, så att ägget kan föras in i växtmassan.  Det som troligen har hänt är att trollsländan bestämde sig för att försöka lägga ett ägg i din hand och skar ett snitt – därav smärtan.  ”Gadden” var då med största sannolikhet en avbruten gonapofys som satt kvar efter du hade skakat av dig trollsländan.

augusti 13, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är etologi?

Uppvaktningsbeteende hos duvor.  Bilden tagen av 4028mdk09.
Uppvaktningsbeteende hos duvor. Bilden tagen av 4028mdk09.

Vad är etologi?

Etologi är ju läran om djurs (och människors) beteenden. I jämförelse med t ex psykologi är den största skillnaden att etologi är naturvetenskaplig och alltså en gren av biologin. Den moderna etologin är tills stor del mycket likt det man kallar beteendeekologi och har ofta en evolutionär (darwinistisk)grund. I Sverige finns en universitetsavdelning som är helt etologisk, den finns vid Stockholms Universitet, Zoologiska Institutionen.

augusti 12, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur vassa är igelkottens piggar?

Närbild av spetsen på en tagg från en igelkott.  Bilden kommer ifrån SecretDisc.
Närbild av spetsen på en tagg från en igelkott. Bilden kommer ifrån SecretDisc.

Hur vassa är egentligen igelkottens piggar? Detta med anledning av att grannen sagt sig behöva söka veterinärvård för sin hund som skadats av att attackera en igelkott.

Jag har också sett en svårt sargad hundnos efter incident med igelkott. tyder på att taggarna är tämligen effektiva. Också i mitt fall grannens hund.

– Olle Anderbrant

Tja, trubbiga och ofarliga taggar verkar ju ganska värdelöst, hade inte jag velat haft som skydd…

– Olle Lind

Igelkottens taggar är egentligen extra tjocka och hårda ihåliga hårstrån.  Ihåligeheten ger strukturell styrka, och som man ser på bilden är de dessutom rätt så vassa.  Igelkottar har även muskler i ryggen som kontrollerar taggarnas riktning, så att de ska sticka upp så mycket som möjligt när igelkotten rullar ihop sig i en försvarsställning.  Det är på så sätt inte alls förvånande att en oförsiktig hund kan bli sårad av att bita på en igelkott.

– Jessica Abbott

Man kan lyfta en igelkott utan handskar, men om hunden inte är mycket försiktig så kan den säkert bli skadad. Och det är väl tanken bakom taggarna s.a.s. En del hundar är försiktiga inför något nytt och andra är det inte.

– Bodil Enoksson

augusti 10, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äter fåglar maskarna som kommer upp efter regn?

Rödhake med en daggmask.  Bilden tagen av Rasbak.
Rödhake med en daggmask. Bilden tagen av Rasbak.

När det regnat rejält kommer maskarna upp ur jorden. Men jag har inte sett att fåglarna äter av dem. Har jag inte studerat det tillräckligt eller är det verkligen så? Varför i så fall?

Daggmask är en av de viktigaste födokällorna för många ”mellanstora” fåglar, såsom trastar, måsar, vipor, ljungpipare, osv. Bristen på observationer som frågeställaren har är nog snarare beroende på att fåglarna undviker att plocka maskarna på de platser där vi människor tydligt lägger märke till dem. Vid regn, när maten finns ”överallt”, kan fåglarna välja platser för födosöket där de själva är lite mer i skydd. Då ser man dem inte lika väl. Att de inte skulle äta av maskarna när de senare kryper upp vid regn vore ytterst osannolikt.

Val av skyddade platser för födosök gäller dock inte arter/grupper som måsar, vipor och pipare, vilka alltid födosöker (oftast efter daggmask!) i extremt öppen miljö. Men här skulle frågeställaren troligen heller inte notera någon skillnad. Här har vi också egna studier som visar på motsatsen av vad frågeställaren indikerar.

Vi har studerat ljungpipare som under flyttningen rastar på åkrar i Skåne. De äter nästan uteslutande daggmask. Man ser dem normalt aldrig födosöka på dagen – när det ”borde” varit lättast. De äter istället på natten, för då är maskarna närmre markytan och även uppe och kryper på den samma. Men om det regnar på dagen, då ser vi ofta pipare som äter även i dagsljus – för då är maskarna också lättare att ta.

– Åke Lindström

augusti 10, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför käkar älgar bark?

Älgen, Alces alces.
Älgen, Alces alces.

Varför käkar älgar barken på fällda aspar, medan de som inte fällts i samma bestånd förblir orörda? När jag var på fältarbete i Småland häromveckan träffade jag en lantbrukare som berättade att han fällde asp för att hjälpa älgarna under vintern. Jag fick också se exempel på hur älgarna skalat rent i stort sett all bark de kunde komma åt.

Älgars barkgnag är fortfarande ett litet mysterium. Man tror att det antingen beror på generell födobrist, eller brist på mineraler hos vissa djur i visa miljöer. Det är därför som barkgnag främst förekommer under vintern och inte bara på asp. Att i första hand liggande träd blir angripna beror nog på att de är lättare att komma åt och det är lättare att flänga barken på en horisontell stam än på en lodrät. Redan angripna träd kan utveckla försvarssubstanser som gör dem osmakliga för älgar. Döda (fällda) träd skulle kunna innehålla mindre av dessa ämnen. Fäller man trädet på vintern så spelar det nog ingen roll – under vintern så händer väldigt lite med träden (förutom att de blir uppätna).

augusti 8, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg