Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Varför har ormar så stel blick?
Att ormar anses ha stel blick kan bero på att de saknar ögonlock. När de sover får de koppla bort synintrycken på något annat sätt än att blunda. Jag tror att en ännu viktigare faktor är att de flesta ormar sällan följer saker med blicken, dvs ögonen rör sig inte. Åtminstone en del ormar gör det dock, t.ex. så rör sig ögonen ofta på en del stora afrikanska huggormar (t.ex. Gabonhuggormen). De ser genast lite livligare ut!
Jag har läst att svalor flyger lågt innan regn för att det gör även insekterna som svalorna äter. Men då undrar jag självklart varför svalans mat (insekterna) flyger lågt innan det ska bli regn. Alltså; Är det som så att djur är bättre metereologer än människan och i så fall HUR?
Faktum är att det finns förvånansvärt lite vetenskapliga observationer av djurs förmåga (om någon) att förutsäga vädret. Om de har någon sådan förmåga måste den ha uppstått genom evolutionen och alltså skall man förvänta sig skillnader i framgång mellan de som är duktiga meterologer och de som inte är det. Till exempel en trollsända som kryper ur sin puppa i början av en veckas regn och rusk kanske överlever sämre än den trollslända som kunnat förutsäga att en period med dåligt väder var i antågande. Ifall ett vädersinne skall kunna utvecklas beror i så fall på hur stor skillnad det blir mellan trollsändan som struntar i vädret och den som anpassar sin kläckning till väderprognosen. Detta gäller också för andra djur som kan tänkas ha nytta av ett vädersinne. I de flesta fall kanske det räcker med att hålla reda på årstidernas växlingar och att rätta sig efter den rådande väderleken. Det finns också uppgifter om att duvor kan känna små luftrycksförändringar och att de möjligen kan höra infraljudet från ett annalkande oväder. Det verkar också som flyttfåglar ibland inväntar ett väderomslag innan de skall passera över öppet hav och ge sig iväg vid den tidpunkt som kommer att ge dom medvind under den kritsika delen av resan, även om de kan ha motvind när de startar. Man vet att insekter är mycket duktiga på att känna förandringar i temperatur och luftfuktighet, men det är okänt ifall de använder detta för att förutsäga vädret.
Var är bäckforellen om vintern då många bäckar är bottenfrusna? Det bör påpekas att älvarna som bäckarna rinner ut i är reglerade och därmed i princip stillastående.
Det finns egentligen ingen fisk som heter bäckforell (namnet kommer från kokböckerna!). Den fisk du troligtvis menar är bäcköring. Öringarna lämnar inte bäckarna under vintern, trots isproblem. Under stränga vinterförhållanden söker de upp djupare områden, t.ex.där grundvatten sipprar ut och där det alltså inte fryser. Fiskarna håller sig också så aktiva som möjligt under natten för att på så sätt reducera risken att bli infrusna.
Hur skall jag på bästa sätt ta hand om min kompost under vintern? Den är inte varmfodrad, men vi tillsätter ändå köksavfall året om.
Min egen erfarenhet av Sydvästskånska komposter är att de brukar klara vintern mycket bra utan att vara fodrade. Detta gäller även maskkomposter hos en vän som använder en kommersiellt tillgänglig masksort, som enligt uppgift ursprungligen kommer från Italien. I komposthögar, liksom överallt annars där organiskt material är stadd i nedbrytning, frigörs värme. I södra och mellersta Sverige torde den vara tillräcklig för att hålla processerna i gång. Om man rör om i komposten då och då, så ser man ganska väl om nedbrytningshastigheten balanserar den mängd köksavfall man deponerar.
Jag är nyfiken på att veta en sak ur ett biologiskt perspektiv. Är döden en sjukdom? Och om döden är en sjukdom varför gynnades den av evolutionen? Här menar jag den normala döden som finns i våra arvsanlag om jag har rätt, eller döden som orsakas av biokemiska ändringar i en organisms kropp.
Men den ”normala döden” så antar jag att du undrar egentligen varför vi åldras. Detta är faktiskt en riktigt intressant fråga, tycker jag. Det är klart att det finns många oilka mekanistiska förklaringar som har att göra med att kroppen slits ut på ett eller annat sätt; till exempel att celler förstörs av fria radikaler, eller att celler genomgår en ”programmerad död” för att telomererna har blivit för korta (båda av dessa exempel har varit mycket i media de senaste åren). Men det finns vissa organismer som aldrig åldras, framförallt bakterier och andra encelliga mikrober. Det visar att det är möjligt att utveckla metoder för att undvika eller reparera kroppsligt slitage, bara det gynnas under evolutionens gång.
Det finns två olika huvudteorier varför vi (och de flesta andra djur) åldras. Det finns bevis för båda två i olika sammanhang, och det är mycket möjligt att de samspelar. Den första är mutationsackumulering; dvs att nya mutationer kommer till hela tiden under vår levnad, och till sist blir det så många mutationer att celler förstörs. Den andra heter antagonistisk pleiotropi, och går ut på att det finns egenskaper som är bra när man är ung men dåliga när man är gammal. Till exemple försök på bananflugor har visat att honor som lägger många ägg i snabb takt lever kortare än honor som lägger färre ägg i långsam takt, förmodligen just för att kroppen slits ut snabbare. Snabb äggläggning är med andra ord bra för flugan när hon är ung (för att hon producerar avkommor snabbare än sina konkurrenter) men dåligt när hon blir gammal (för att hon dör tidigt).
Fast det kan inte vara hela historien, för att en fluga som lägger många ägg som gammal och få som ung borde egentligen klara sig lika bra som en fluga som lägger många ägg som ung men som dör i förtid, eller hur? Saken är att selektionen försvagas under livstiden, när man ser på hela populationen. Ju längre man lever desto större blir chansen att man dör av en slump – en långlivad bananflugehona kanske kan drunkna i ett vinglas eller bli uppäten av en spindel. Den andelen individer som fortfarande lever vid en viss ålder kommer därför att ständigt krympa med stigande ålder, även om kroppen skulle aldrig slitas ut. Det betyder att fördelar vid ung ålder ”väger tyngre” i selektionen än fördelar vid gammal ålder, bara för att yngre individer är fler. Så även om den långlivade och den kortlivade bananflugehonan kan producera lika många avkommor totalt kommer den kortlivade honan att gynnas för att vissa av de långlivade honorna kommer att dö slumpvis innan de har lagt alla sina ägg.
Att undvika eller reparera kroppsligt slitage kommer dessutom alltid att kräva energi eller andra resurser, och detta medför en kostnad till individen. Kostnader (och fördelar) som kommer tidigt i livet kommer att väga tyngre än kostnader (och fördelar) som kommer sent i livet, så evigt liv kan oftast inte selekteras i naturliga populationer. En individ som kan reparera kroppen kan visst leva länge, men kommer att betala en kostnad jämfört med de som inte investerar lika mycket i reparationer, och har ändå ingen garanti om ett långt liv just på grund of slumpvisa dödsorsaker.
Så nej, döden är inte en sjukdom. Man kan snarare säga att den är inbyggd i systemet.
– Jessica Abbott.
För en tid sedan fångade jag en Harr under en flugfisketur i Vättern vid Omberg. Harren var ca.45cm lång och verkade frisk och fin,men på ena bukfenan satt ett litet djur som jag aldrig tidigare sett. Den liknade en liten gråsugga men färgen var ljusbrun. Jag upptäckte djuret när jag rensade fisken och tyvärr råkade den följa med sköljvattnet ned i avloppet innan jag hunnit titta närmare på den. Vad var det för djur jag såg?
Eftersom jag inte heller kunde se djuret, kan jag inte med bestämdhet säga vad det var. Däremot kan jag ge en kvalificerad gissning. Om djuret satt fast på bukfenan, vilket kan vara möjligt, eftersom det följde med fisken ända till rensning, kan det ha varit en karplus (Argulus foliaceus). Karplöss är kräftdjur, men fungerar ungefär som fästingar på fiskar. Om djuret inte satt fast, utan bara lyckats följa med ändå, kan det ha varit antingen en vattengråsugga (Asellus aquaticus) eller en sötvattensmärla (Gammarus pulex). Dessa är också kräftdjur, men lever av att äta organiskt material. Asellus och Gammarus skiljer sig i kroppsform i det att Asellus är tillplattad uppifrån-ned, medan Gammarus är tillplattad från sidorna. Eftersom du reagerade på djuret som varandes likt en gråsugga, gissar jag på Asellus.
Varför finns det olika ekosystem på olika platser på jorden? Till exempel barrskog i Sverige men regnskog i tropikerna?
Visst är det skillnader mellan de ekosystem som vi har här i Sverige (vi har många) och till exempel de tropiska regnskogarna. Andledningen till att ekosystemen skiljer sig åt är huvudsakligen att de är utsatta för olika miljöpåverkan, här menar jag inte föroreningar och gifter utan helt ’naturlig’ miljlöpåverkan. Exempel på dessa är temperatur, nederbörd, fuktighet, jordmån, säsongsvariationer, vindar mm. Om du tar en jordglob och jämför de stora ekosystemen som du frågar om så skall du få se att de är fördelade efter ett visst mönster, eller åtminstone nått som kan liknas vid ett mönster. Var mar hittar de olika ekosystemen bestäms i stor grad av vilken bredgrad de ligger på.
Jag misstänker att jag har fått jordgetingar i min trädgård men samtidigt har jag inte en aning om hur de ser ut, jag skulle gärna vilja se en bild eller få en beskrivning om hur de ser ut så att jag kan känna mig lugn.
Jag vet inte varför det spelar någon roll vilken art det är, det gör nog lika ont att bli stucken ändå! De brukar dock inte stickas om de lämnas ifred. Fast att ha ett getingbo inpå knuten kan kanske kännas nervöst ändå, särskilt om man har barn i familjen… Om du vill se om det är getingar du har att göra med, och vilken art det är, skulle jag rekommendera Michael Chinerys bildfauna ”Insekter i Europa” (Bonniers förlag). Den är ett utmärkt hjälpmedel om man vill börja lära sig lite om insekter, och kan köpas för en billig peng i pocketutgåva (om den inte är slutsåld). Om du vill skilja mellan de två vanligaste arterna (Jordgeting/Vanlig geting respektive Tysk geting) så titta på den gula munskölden ovanför käkarna. Jordgetingen har ett brett svart, tungformat streck på munskölden, medan Tysk geting vanligen har tre mindre fläckar. Det är av naturliga skäl lättast att undersöka en död geting. De kan riskfritt avlivas genom att fångas i en syltburk och placeras i frysen över natten.
Jag har en liten fråga angående kretsloppsbränsle och fossilt bränsle, vad betyder dessa egentligen? Är det samma sak?
Skillnaden mellan kretsloppsbränsle och fosilt bränsle ligger i huruvida man tillför kol (här menar jag grundämnet kol, och inte stenkol eller träkol) till systemet eller inte. Krätsloppsbränslet består alltså av bränsle som kommer från de nu växande organismerna, tex träd och växter, men också biogas framställd av t.ex rötslamm eller växtdeler som bryts ner underproduktion av metangas. Fosila bränslen är de som innehåller kol (fortfarande grundämnet) som har förvunnit ur kolets nuvarande kretslopp. Exempel på detta är olja, naturgas ( som utvinns ur underjordiska källor) och stenkol (inte grundämnet nu). En av anledningarna till att detta är intresant att diskutera är växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Koldioxid, en väsentlig biprodukt vid förbränning är en av de gaser som antas bidraga mest till växthuseffekten. Genom att använda fosila bränslen så tillför man mer koldioxid än vad växterna hinner/kan ta upp och därmed ökar halten in atmosfären. Som kanske märker är det hela ganska komplext och frågan hänger samman med kolets och näringsämnenas kretslopp och balansen mellan dessa, men det går jag inte in på här.
Kan man göra konstgjort vatten?
Vatten är en mycket enkel molekyl. En syreatom och två väteatomer. Syre har beteckningen O och väte H och skrivs med kemisk beteckning H2O, ”htvåo”. Vatten bildas som en biprodukt vid all förbränning av organiska ämnen i luften. Ja, vatten bildas lite överallt då förbränning av olika ämnen sker. Vatten kan om du så vill framställas på sysntetisk väg även om man mig veterligen inte gör det. I alla fall inte med avsikten att just framställa vanligt vatten. Vatten är ju inte en bristvara på jorden, i själva verket så består jordytan till största delen av vatten. Dock salt!
Det finns dock alternativa former av vatten som mest framställs på konstgjord väg. Deuterium oxid (2H2O, även kallat tungt vatten) är vatten som innehåller väteatomer med en neuton i kärnan (vanligt väte har bara en proton och inga neutroner i kärnan). Tritium oxid (3H2O) innehåller väteatomer med två neutroner, och är radioaktivt. Dessa har vi som människor inte någon praktisk nytta av i det vardagliga livet, men de kan användas i vetenskapliga sammanhang.
Kommentarer