Fråga en Biolog

Varför är honorna större än hanarna när det gäller hökar?

Det finns flera teorier, men ingen vet säkert. Om vi undantar däggdjur och fåglar, så är ju faktsikt det generella mönstret i djurvärlden att honorna är större (t ex insekter, spindlar, osv). Hos fåglar är nog det ursprungliga att hanarna är större, och därmed behöver man förklara varför honorna här blivit större hos några grupper. Det är ju generellt så att honorna är större än hannarna hos ugglor och dagrovfåglar. Det hela är ju tydligast hos Accipiter-hökar, t ex sparvhök och duvhök. En teori är att rovfåglar är väldigt beroende av att kunna flyga bra för att överleva. När honan bär på ägg under utveckling måste hon därför vara stor för att äggets massa skall bli relativt liten och inte påverka hennes flygförmåga alltför mycket. En annan teori är att honan och hannen därigenom specialiserar sig på byten av olika storlek. Detta skulle då minska konkurrensen inom paret och förbättra bytestillgången under häckningen.

– Från frågearkivet

april 23, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar kan gorillor och orangutanger leva tillsammans? Vad händer om en stor brun björn träffar en isbjörn? Hur stor vargflock kan jaga bort en brun björn från ett kadaver?

Svåra frågor, men jag ska göra mitt bästa.

Gorillor och orangutanger träffar aldrig på varandra i naturen, men eftersom båda arter kan lära sig att leva med människor och även andra arter (apor i fångenskap kan t.ex. knyta an till husdjur som katter och hundar) så är det nog möjligt. Förutsättningar skulle i så fall vara att individer från de olika arterna lär känna varandra från unga år, samt att de inte konkurrerar nämnvärt över mat.

Brun björn och isbjörn är väldigt nära släkt med varandra, och hybridisering inträffar ibland. Så om en stor brun björn träffar en isbjörn beror utgången nog på vad de olika individerna har för kön. Är det två hanar (eller kanske två honor) kan man tänka sig att de kan se varandra som konkurrenter och försöka driva bort den andra. Är det en hane och en hona är det möjligt att de försöka para sig (beroende på årstiden).

Enligt experter från USA har vargflockar från Yellowstone National Park observerats som försöker driva bort en brun björn från ett kadaver. Ibland lyckas det. Ju fler vargar desto större sannolikhet att de lyckas, men jag hittar inga exakta siffror. Årstiden spelar förmodligen också in – på hösten när björnarna håller på att äta upp sig inför vintern, och på våren när de är utsvultna, är björnarna mer motiverade att behålla kadavret.

– Jessica Abbott.

april 22, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar om du, med ledning av den bild jag skickar med, kan säga vad det är för slags insekt jag har fått i mitt badrum. Den uppträder i enstaka exemplar i en takt av ungefär en i veckan. Sitter plötsligt på en vägg, rätt orörlig, absolut inte något nervöst beteende. Slår man ihjäl en så blir det ett svart, pulverliknande avtryck efter den.

Det ser ut att vara en fjärilsmygga (familjen Psychodidae) – påträffas ofta i badrum.

– Staffan Bensch

april 16, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför måste björnar gå i ide på vintern när inte älgar, harar och rådur gör det? Är de som ormar att de inte kan hålla värmen?

Det handlar en säkert en del om föda. Växtätare, alltså de som på engelska kallas ”browsers” (äter från buskar och träd) eller ”grassers” (äter gräs och örter på marken) kan inte samla på sig så mycket reservfett att det räcker under en längre tid. Detta därför att de gröna delarna av växter innehåller inte tillräckligt med näring i förhållande till kostnaden att bryta ner födan. Därför måste växtätarna äta ständigt, medan allätare, som björnar, har möjlighet att samla en näringsreserv. Utvecklingslinjen ”växtätare” har satsat på att livnära sig på den ständigt närvarande näring som finns i växter (på vintern finns den i form av knoppar och skott), vilken dock förekommer i låg koncentration, alltså få kalorier, vilket betyder att de måste äta mycket och ständigt för att få i sig tillräcklig mycket näring, och som dessutom är svårtillgänglig, gömd som den är bakom starka cellulosaväggar. Denna linje gör det omöjligt för dem att istället börja äta något annat, till exempel näringspartiklar i form av djur, som kräver helt andra strategier, såväl beteendemässigt som andra typer av matsmältning.

– Lars Lundqvist

Här hittar du även mer information om kroppstemperatur hos jämnvarma djur i värme och kyla.

april 14, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flyger storkar i v-formation? Har sökt på detta men kan inte hitta något svar.

Intressant fråga!

I Europa finns det två typer av riktigt stora, långbenta, långhalsade fåglar som flyttar i flock: tranor och storkar. De kan faktiskt skiljas åt på riktigt långt håll enbart genom sättet de flyger på. När de ”skruvar”, dvs. flyger runt i cirklar i en varmluftbubbla för att ta höjd utan ansträngning, så cirklar tranor generellt i formation, gärna ett V, och dessutom åt samma håll (medsols eller motsols). Storkarna däremot rör sig tämligen oberoende av varandra och dessutom ofta åt olika håll.

När ”skruven” bryts och de börjar glida i den önskade flyttningsriktningen så fortsätter tranorna i sin formation, gärna då ett V. Storkarna gör som vråkar och örnar, de formerar sig inte utan glider tämligen oberoende av varandra. Vad gäller fåglar och beteende skall man egentligen aldrig säga aldrig, men min erfarenhet är att storkar sällan eller aldrig flyger i V-formation.

– Åke Lindström

april 9, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar