
Vad för slags kotte är det på den bifogade bilden? Kotten är 13 cm lång och 8 cm bred.
Ser ut som svarttall, Pinus nigra. En i Sverige inplanterad art med ursprung i Centraleuropa.
– Torbjörn Tyler
Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Tog idag kort på en humla på en maskros. När jag sedan förstorade bilden här hemma hittade jag en madsa typ fästingar på humlans huvud. Vad är det för något? Och kan de överföras på bin?
Kan inte se bilden tydligt men av brevets innehåll tycker jag mig kunna dra slutsatsen att det är foretiska kvalster som sitter på humlan. Sådana är mycket vanliga och är alltså inte parasiter utan just foretiska vilket innebär att de bara följer med till humlans nya bo. Där kommer de att hoppa av, utvecklas till nästa utvecklingsstadium, dvs de blir vuxna, och kommer sedan att leva resten av sina liv där, på pollen, snafs och annat de kan finna i ett humlebo.
– Lars Lundqvist

Denna vackra ”konstruktion” stötte jag på vid ”Rövarkulan” utanför Lund igår. På ett sedan några år dött träd. Antar att det är någon insekt som är ”konstruktören” men vilken hade varit rolig att veta.
Det ser ut som rhizomorfer från honungsskivling, men det finns säkert folk som kan detta bättre än jag.
– Allan Rasmusson
Det är faktiskt en svamp som är ansvarig, en av honungsskivlingarna, Armillaria sp. Det du ser är dess sklerotiserade (kommer inte på någon enkel synonym till ordet) mycelsträngar som växer till under barken på angripna träd. Den hårda ytan på dessa så kallade rhizomorfer skyddar mot uttorkning och säkert även mot en del yttre angrepp från insekter. Honungsskivlingarna hör dessutom till de svampar som kan avge ljus, men vad av svampen som lyser vet jag inte, har aldrig sett det själv.
– Sigvard Svensson

Jag undrar vad detta kan vara? Hittades i min trädgård utanför Karlshamn den 6 maj.
Tycks vara en hona av NT(nära hotad)-rödlistade gulringade vedharkranken, Ctenophora flaveolata (Fabricius, 1794). Ett vackert djur!
Detta är alltså en tjusigare släkting till de ofta grådassiga harkrankar man finner i trädgården under sommaren. Larven utvecklas förmodligen i murken ved i grova lövträd. Det är en biotop som är på stark retur i dagens moderna skogs- och naturförvaltning, varför gulringade vedharkranken (liksom många andra vedinsekter) ofta återfinns på den nationella rödlistan.
Trots att den kan likna en stekel, notera att djuret bara har ett par vingar, medan steklar alltid har två vingpar (alltså 4 vingar totalt). Hos harkrankar (och andra tvåvingar [dvs flugor och myggor]) är det bakre vingparet omvandlat till svängkolvar (’halterer’; det som ser ut som klubbor på bilden). Djuret använder dessa för att stabilisera kroppen när det flyger.
– Andreas Nord

Undrar vad detta kan vara för sorts bi. Bilden tagen i Borlänge 8 maj.
Det ser ut som ett vårsidenbi (Colletes cunicularius), ett solitärbi som lever på sälg och videarter. Bo och ägg läggs i solbelysta sandjordar.
– Bengt Nihlgård

Kan ni säga om detta är lupinväppling? Allt stämmer med Mossberg s 243 utom att färgen snarare är ginstgul än gulaktig o att Mossberg skriver ”juli”, men växten togs den 9 maj 2017, plats bronsåldersmonumentet Hagbards galge vid vägen mellan Asige o Årstad, mellersta Hallands inland.
Ja, detta ser definitivt ut som lupinväppling (Thermopsis montana). Mossberg anger juni-juli i upplagan från 2003 men arten kan säkert börja blomma tidigare ifall den växer i skyddat läge.
– Stefan Andersson
Ja, det är lupinväppling, Thermopsis montana. Odlas ibland som prydnadsväxt och som gröngödsling inom jordbruket och kan då ”rymma” ut i naturen, men är generellt sällsynt som förvildad i Sverige.
– Torbjörn Tyler

Vi har alltid en mängd tranor på åkrarna och har aldrig sett en liggande trana. Ligger tranor mer än vid ruvning? Sover de i flykten?
Jag har heller aldrig sett en liggande trana. Men de ligger naturligtvis under ruvningen. Rimligen händer det annars också, men då skulle jag misstänkt att fågeln är sjuk eller döende. En anledning för en tran at INTE ligga när är rimligen en ganska lång startsträcka från liggande till flygande – inget vidare vid en överraskningsattack av en räv eller örn.
Jag vore ytterst förvånad om tranor sov i flykten. De flyger normalt ganska korta sträckor och sällan/aldrig längre än, säg, 5-10 timmar per gång. De har gott om tid att sova nere på marken.
– Åke

Hittade denna blågrönfärgade träbit när jag vandrade i Sandsjöbacka, Halland förra veckan. Jag har sett det förut på olika ställen men aldrig tagit reda på vad det är. Vad kan det vara som orsakar den blågröna färgen?
Den gröna färgen visar att någon av arterna i svampsläktet grönskålar (Chlorociboria) håller på att bryta ner veden och det är dess mycel som gör den grön. Själva fruktkropparna hittas lättast på hösten, ofta på undersidan av eller i kanten mot marken på vedbiten. De är upp till centimeterstora och med liknande grön färg.
– Sigvard Svensson

I skogen i Björneborg hittade vi denna myrstack med hålet i. Tror ni att det är en nyvaken björn som har ätit? Det är vatten runt stacken, inte promenadvänligt. En björn har sitt vandringsstråk här mellan Degerfors och Björneborg.
Snarare gröngöling eller spillkråka, tror jag. Dessa fåglar är kända för att gräva gångar i myrstackar. Björn har en tendens att snarare riva hel stacken och sprida ut den över ett område runt stacken.
– Lars Lundqvist
Kommentarer