Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Hur går det till när maskar gör jord? 2 Varför heter maskar som dom heter? 3 Hur många ägg kan dom få per år? 4 När titade den första masken fram på jorden?
Maskarna ’gör’ jord genom att äta gamla döda växtdelar. Bajset som kommer ut är aldeles utmärkt som plantjord för växter. Med andra ord så ingår daggmaskarna i den så kallade nedbrytarkedjan. Varför maskar heter maskar vet jag faktiskt inte, men så det med de flesta ord tror jag. Daggmaskar däremot kallas dom nog för att de ofta kan ses upp på marken när det varit kraftig dagg eller det har regnat. Tittar man i SAOB ( Svenska Akademins Ord Bok) så ser man att de också kallas för metmask eller regnmask.
Jag skulle vilja fråga dig angående gäfddans ekosystem. hur kan man förklara varför just gäddan lever i en viss biotop? är det för att det finns mat där eller är det nåt speciellt man ska tänka på när man formulerar frågan?
Gäddan är specialiserad på att äta fisk (förutom när den är väldigt liten, då den äter ryggradslösa djur). Den teknik den använder för att fånga sina byten, är att stå stilla och vänta tills byten kommer förbi och snabbt attackera det överraskade bytet. Detta görs lämpligen i någon form av skydd, tex vegetation eller något annat man kan gömma sig i och överraska sitt byte. Gäddor är också kannibaler. För att undvika att bli uppätna av större artfränder, gömmer sig mindre gäddor i liknande gömslen. Dessa faktorer gör att man oftast finner gäddan i grunda, vegetationsrika habitat. Förmodligen finns det mer mat att tillgå i öppna vatten i sjöar och vattendrag, men eftersom gäddan är specialiserad på sitt sätt att jaga med överraskningsmoment, är det svårt och framför allt olönsamt för den att jaga i öppet vatten.
En biotop är en livsmiljö; ett område som bebos av ett bestämt växt- och/eller djursamhälle. Till skillnad från ekosystem, avses med en biotop enbart strukturen på miljön, organismerna är inte inkludeade i begreppet biotop.
Blomsterliknande plastkassar. Bilden tagen av material boy.
Jag undrar om du skulle kunna ge mig lite information om hur ett ekosystem ser ut på en soptipp\avfallsdumpningsplats. Jag gör ett arbet i naturvetenskap om ekosystem och ville ta något annorlunda så jag undrar om du skulle kunna skicka mig lite information om hur ett ekosystem kan tänkas se ut med växter , djur , icke levandemiljö och kanske tll och med en näringsväv.
Avfallsdeponier utgör i regel mycket näringsrika ekosystem med en rik flora och fågelfauna. Efter det att en sektor av deponin blivit färdigfylld med avfall täckes området med lerhaltiga schaktmassor samt därefter med matjord eller någon form av kompostjord. Ofta lämnas ytorna under långa perioder utan att aktiv sådd sker. Härigenom skapas möjligheter för naturliga växt-successioner. Ofta avnändes näringsrikt lakvatten för att gödsla vegetationsytor inom deponiområdet, och näringstillgången blir då mycket god. Eftersom det finns chans att fröer från utländska eller ovanliga arter kan följa med schaktmassor eller avfall händer det ofta att man finner mycket ovanliga växtarter i anslutning till deponier. Eftersom deponiområden i regel är kraftigt eutrofierade (näringsrika) områden utvecklas en stor artrikedom vad gäller t.ex. smågnagare (sorkar, möss, etc). Detta gynnar rovfåglar, som dessutom inom deponiområden finner skyddade häckningsplatser. Eftersom områdena inte är tillgänliga för allmännheten i någon större omfattning finns här skyddade miljöer för ett flertal djurarter. T.ex. deponierna Spillepeng i Malmö och Filborna i Helsingborg utgör idag västra Skånes rovfågeltätaste områden med såväl många arter som stora populationer. Enligt uppgift från ornitologer i Småland har deponierna där nästan alltid en berguv som häckar inom området. På Filborna-området i Helsingborg finns dessutom en mycket välmående stam av rådjur, ca 25 individer, som äter av det näringsrika och frodiga gräset och lövslyet. Sammanfattningsvis kan man säga att deponiområden i regel utgör mycket värdefulla och skyddade områden för djurlivet, men även för näringskrävande växtarter.
Stora hornstekeln, Urocerus gigas. Bilden tagen av Aiwok.
Vad är en vedstekel,hur stor,var lever den.
Vedsteklar eller hornsteklar (ordning Hymenoptera–steklar, underordning Symphyta–växtsteklar, familj Siricidae–hornsteklar) lever i larvstadiet i veden eller under barken på döda eller döende träd. Vår största vedstekel är nog Stora hornstekeln, Urocerus gigas, en bjässe på tre till fem centimeters kroppslängd, som lägger ägg i tall- eller granved. Den finns mer eller mindre över hela landet. Möjligen menar du helt enkelt alla växtsteklar som lägger ägg i trä och ved.
Zebu, Bos taurus indicus. Bilden tagen av Scott Bauer.
Jag skulle vilja veta den officiella definitionen för ”ras”.
Någon ”officiell” och allmänn definition av ras tror jag inte det finns. Ibland är ras det sammasom ”underart”. Underart är djur (eller växter) av samma art som lever inom ett avgränsat geografiskt område och där till utseendet skiljer sig från andra individer av arten. Om djur inom samma område skiljer sig till utseendet, ibland finns det t.ex. både svarta och ”grå” huggormari ett område, så är de inte olika underarter. Ibland används ”ras” om förhållanden som inte riktigt motsvarar underarter, ofta använder man det om olika, till utseendet skilda former som människan avlat fram,t.ex hundraser. Inom trädgårdsbranschen talar man iblandomvarieteter och menar med det ungefär samma sak.
Vad är egentligen ett virus? Finns där någon medicin mot virus?
Ett virus är inte egentligen en levande organism, som exempelvis en bakterie. Virus består av korta strängar av DNA (deoxyribonukleinsyra) eller RNA (ribonukleinsyra) inkapslade i ett proteinhölje. DNA och RNA lagrar den genetiska informationen i alla levande organismer. Ett virus har ingen egen ämnesomsättning och kan inte själv föröka sig, utan attackerar levande celler där det sprutar in sitt eget DNA eller RNA. Cellerna blir då ”omprogrammerade” till att börja producera nya likadana virus. Efter en tid brister cellen och dör, och massor av nya viruspartiklar frisläpps. Eftersom virus är inaktiva utanför kroppens egna celler är det svårt att medicinera mot dem, och mot de flesta virus finns inga mediciner alls. Däremot kan man ofta vaccinera sig i förebyggande syfte, dvs injicera delar av förstörda viruspartiklar, så att kroppen ”lär sig” känna igen dem och kan försvara sig snabbare om man blir infekterad.
Äpple, frukten från Malus domestica. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.
Vad gör frukter för nytta?
Ur växtens synpunkt är meningen med frukter (inklusive bär och annat) att locka djur att äta dem och på så sätt sprida fröna som finns i frukten. Det är därför växterna satsar mycket energi på att göra frukter välsmakande och näringsrika, och inte för att vara ”snälla” mot djuren. De frukter människan äter är ofta förädlade genom selektiv avel för att ge frukter som är sötare och godare än de man vanligen finner i naturen.
Fjällgåsen, Anser erythropus. Bilden tagen av Ken Billington.
Varför är den förr så talrika fjällgåsen numera på gränsen till utrotad? Vilka är de största faktorerna?
Det var ganska länge sedan fjällgåsen var tillrik, men från 30-talet finns uppgifter om jakt då man sköt ca 500 ruggande fjällgäss i de svenska fjällen. Givetvis är jakten en av faktorerna som påverkat förekomsten av fjällgäss, men en större faktor är förmodligen förändringar i vinterkvarteren. Exempelvis har stora delar av den ungerska pustan odlats upp. Även andra områden som används som övervintringsområden, Iran, Pakistan och stora delar av södra fd. Sovjet har förändrats kraftigt under senare tid vilekt förodligen har haft stor inverkan på överlevnaden av fjällgäss! Jag har inte hittat någon studie på detta, därför blir svaret inte så detaljerat.
Nedbrytare är de organismer som lever på dött organiskt matriel, vilket betyder döda djur och växter. Det finns en massa olika organismer som räknas till nedbrytarna, bland annat flugor, myror, daggmaskar många svampar, samt en hel del bakterier. Det är viktigt att nedbrytarna får göra ’sitt jobb’ eftersom det då frigörs näringsämnen som växterna kan ta upp.
Kommentarer