Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Utanför mitt arbete – har vi en kråka som inte kan flyga. Den skuttar omkring på marken och har gjort sådan sedan tidigt i somras.den föddes nog i våras. Den har aldrig flugit och min fråga är hur jag och mina kollegor kan hjälpa den under vintern.
Katastrofhjälp för fåglar och vilt är nog ett bra tips: http://www.kfv-riks.se/
– Mats Hansson
Jag är journalist på Kristianstadsbladet och fick bilden som är bifogad. Tacksam om jag kan få ett svar på vad som orsakat denna marmorerade färgskiftning? Är det vanligt/ovanligt? Tacksam för svar via telefon eller mejl!
Eftersom den avvikande färgen bara finns på delar av kroppen, misstänker jag att detta är en somatisk mutation, alltså en förändring i generna som inte drabbat könscellerna. Individen har alltså inte ärvt denna färgvarianten, och förmodligen kommer dess ungar inte heller att ha den (ni som kan mer om genetik än jag, rätta mig om jag har fel!). Mutationen har hindrat infärgningen av melanin på delar av kroppen. Tror inte att färgvarianten är särskilt vanlig, jag har bara sett en ekorre tidigare med vita fält, och den hade betydligt mindre än denna. De mörka delarna på denna individ verkar mycket mörka, men det kan ju bero på exponeringen. Färgen på ekorrar är mycket variabel. Ju längre norrut i Sverige ju ljusare grå blir ekorrarna på vintern, men de blir aldrig vita. Arten förekommer i hela Sverige. Predationen på vuxna ekorrar är inte stor, därför tror jag inte att ens denna avvikande färgvariant är mer utsatt för rovdjur, men det är förstås en ren gissning.
– Lars Lundqvist
Går över vår vinterhage och har hittat en växt som jag inte kan identifiera. Vad är detta? Den plockades nyligen så den sjunger på sista versen.
Bilden visar skatnäva, Erodium cicutarium, en rätt vanlig art på torr och kulturpåverkad mark.
– Stefan Andersson
Hur påverkar muskelsammandragningar hur vi mår generellt?
Om du tänker på muskelsammandragningar såsom de normalt sker i kroppen, dvs. när vi inte är sjuka, skulle jag säga att det är en av anledningarna till att vi mår överhuvudtaget. De mest basala kroppsfunktionerna, t.ex. tarmrörelser och kontroll av blodkärlen, sker t.ex. genom kontrollerade (och ’automatiska’) muskelsammandragningar. På samma sätt fungerar ju kroppen när vi rör oss, och hjärtat när det pumpar runt blodet i kroppen. Muskelsammandragningar är också viktiga i vår kroppstemperaturreglering – att vi huttrar när vi fryser är också en typ av muskelsammandragning där muskelfibrerna drar sig samman och slappnar av mycket snabbt för att producera värme. På samma sätt huttrar vi ofta precis i början av en sjukdomsfas – då har immunförsvaret signalerat till hypotalamus (hjärnans termostat) att en främmande organism kommit in i kroppen och det är dags för feber. Kroppen svarar bland annat genom att huttra, för att öka kroppstemperaturen och därmed skapa feber.
Men talar du om ofrivilliga muskelsammandragningar, spasmer, som kan ske en del i olika sjukdomar (medfödda eller förvärvade) så är det en helt annan sak. Då skapar muskelsammandragningarna snarast stora problem för den drabbade.
– Andreas Nord
Jag undrar hur det kommer sig att man säger att alla dinosaurier är kloakdjur, dvs, äggläggande. Har vi några bevis för att det INTE fanns dinosaurier som var däggdjur och därmed födde fram levande avkomma, så som till exempel människor/hundar/katter mm? Eller är det en teori eftersom man inte hittat bevis för att dinosaurier kunde vara däggdjur? Frågan uppkom efter att ha läst: http://www.iflscience.com/plants-and-animals/this-is-the-most-realistic-reconstruction-of-a-dinosaur-ever-made/
Här måste vi nog börja med att reda ut några begrepp. Dinosaurierna ingår i den stora grupp som kallas reptiler, eller kräldjur på svenska. Dit räknas också ormar, sköldpaddor, krokodiler, ödlor och egentligen också fåglar. Kräldjur är de därför att de har fjällklädd hud (fåglarnas fjädrar är ombildade fjäll), andas med lungor, och har fyra ben, även om de har tillbakabildats hos ormarna och hos flera ödlor. De flesta kräldjur är vad vi kallar växelvarma, det vill säga kroppstemperaturen varierar med omgivningens temperatur (gäller inte för fåglar). Om detta gällde också för dinosaurierna vet vi dock inte. Alla reptiler lägger antingen ägg eller föder levande ungar. Vad jag vet har man aldrig hittat foster inuti ett dinosauriefossil, men det är väl kanske inte omöjligt att några av dem födde levande ungar. Om så skulle vara fallet gör det inte dem till däggdjur.
Kloakdjuren hör på motsvarande sätt till däggdjuren. Det gör de därför att de har päls, differentierade tänder, alltså tänder som ser olika ut beroende på var de sitter i käken (fram-, hörn- och kindtänder), och tre ben i mellanörat. Men till skillnad från de andra däggdjuren lägger de ägg. Det finns således äggläggande däggdjur!
– Lars Lundqvist
Stämmer det att möss, sork inte tycker om enrisdoft? kan jag använda enris för att förhindra möss att komma in i stugan?
Jag har aldrig hört att gnagare skulle tycka illa om enrisdoft och jag skulle heller inte tro det. Min erfarenhet är väl snarare att det inte är någon större brist på smågnagare i enefälader. Däremot har jag hört argumentet att smågnagare ogillar att gå över enris eftersom det är så taggigt. Jag har även hört att man kan slippa få in dem i huset genom att lägga glasfiberull i sprickor etc. Jag vet dock inte hur effektivt något av detta är.
– Bodil Enoksson
Hva er dette for en bie?
Det är faktiskt inte ett bi du har fotograferat, utan en fluga. Närmare bestämt en broms i släktet Hybomitra. Det finns ett 20-tal arter i detta släkte i Sverige och jag vågar inte säga exakt vilken det är utifrån detta enda fotografi. Flera arter har rödbruna sidor på främre delen av bakkroppen. För att komma längre behöver man kolla på små detaljer såsom hur ett litet blankt parti i pannan ser ut, vilken form och färg mundelarna har, och hur antennerna ser ut.
Att det är en fluga och inte ett bi kan du se på att den bara har ett par vingar. Det är därför flugor och myggor gemensamt kallas för ”tvåvingar”, ordningen Diptera. Hos flugor och myggor har det bakre vingparet tillbakabildats och utgörs bara av en liten ”klubba” som kallas svängkolv eftersom den svänger fram och tillbaka när flugan flyger. Den borde vara ganska lätt att se på en så pass stor fluga som bromsen på din bild.
Bin däremot har två par vingar och hör till steklarna, ordningen Hymenoptera.
– Viktor Nilsson-Örtman
Vilket träd tappar dessa ”frukter”?
Någon exotiskt ek-art, möjligen rödek?
– Torbjörn Tyler
Vad är detta för något?
En snabelsvärmare. Svårt att se om det är den mindre eller större arten på den inskickade bilden.
– Torbjörn Tyler
Kommentarer