Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Krasse

Krasse, Lepidium sativum. Bilden tagen av de:Benutzer:Rainer Zenz.
Krasse, Lepidium sativum. Bilden tagen av de:Benutzer:Rainer Zenz.

Jag håller på med ett gymnasiearbete om krasse. Ett av resultaten är väldigt udda. Jag vattnade krassen med natriumhydroxidlösning med ett pH-värde av ca 12.5 och de krassar som vattnades med det växte betydligt mycket bättre (om man räknar bort den krassen som vattnades med rent vatten). Resten av krassen vattnades salpetersyralösning eller svavelsyra ( pH-värde 1,3 eller 5). Vad kan detta reslultat bero på? Varför trivs dem som bra i basisk lösning? Krassen odlades på disktrasor, fivk lika mycket ljus och lika mycket vätska.

Jag vet inget specifikt om krasse, men det låter rätt extremt. Både pH 1, 3 och 12.5 ska en växt dö av. pH 5 är utmärkt för att odla Arabidopsis som tillhör samma familj som smörgåskrasse (Lepidium sativum). Nu används namnet krasse om helt olika arter, så kanske det är en helt annan växt du har.

pH 12.5 är mycket högt. Du bör fundera över:
Buffrar disktrasan pH?
Växter ställer om pH i sin omgivning, så för att veta vad pH var bör du försöka få ut lösningen ur disktrasan igen och mäta. Du bör använda buffrade lösningar om du skall ta reda på pH-effekter.
Finns det föroreningar i syran som du använde vid pH 5?

Jag skulle allmänt rekommendera boken ”pH and Plants, an Introduction for Beginners” av James Small (1946) om du vill se data över hur olika växter tål pH. Boken finns på Frescatibiblioteket, om du får lov att låna eller kopiera där.

– Allan Rasmusson

Kan vara bra att veta vilken typ av krasse som odlades. Det finns smörgåskrasse som brukar odlas hemma och i skolorna, men riktig krasse från Sydamerika är ett helt annat släkte. Det var väl smörgåskrasse, men jag har svårt att tro att Clara vattnade med NaOH-lösning, pH 12,5 enbart? Tillsatte kanske sådan lösning till vanligt vatten, för pH-värdet borde inte vara mycket över 9 där krassen har sina rötter? Annars borde de dö.

En starkt sursatt lösning gör bl a fosfat svårtillgängligt och kalium som också är viktig för alla växter får stark konkurrens av vätejoner. Men med salpetersyra vid pH 5 borde de växa bra.

Alla växter har lite olika möjlighet att klara sin näringsupptagning och just krasse föredrar svagt sur till neutral och även lätt kalkrik jord, så den klarar sig nog i ett spann på pH 5-9. Den växer förmodligen bäst i rätt neutral lösning med pH 6-7, förutsatt näringsämnena finns där. För surt eller för för basiskt är negativt för de flesta växter.

– Bengt Nihlgård

 

februari 9, 2017

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Djur innan människan

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Hur många djurarter fanns innan människorna?

Förmodligen lite fler än det gör nu. Men människan är inte ensam om att ha utrotat andra djur. Arter dör ut helt naturligt och ersätts ofta av andra allt efter att miljön och klimatet ändras. Det är en naturlig process, som lett till att världen ser ut som vi känner den. Skulle vi kunna förflytta oss i tiden och åka tillbaks till när det fanns dinosaurier skulle vi se skogar, öppna områden och andra miljöer som påminner om hur det ser ut nu, men världen skulle ha bebotts av helt andra arter och andra grupper av arter. På dinosaurietiden fanns det till exempel inga sådana träd som vi har nu. Förmodligen skulle det bara finnas några få, havslevande arter som är samma som finns nu. Att bilda nya arter tar i regel lång tid. Att arter försvinner kan emellertid gå väldigt snabbt. Att många arter försvunnit på en och samma gång, eller åtminstone inom en tid på några miljoner år, har hänt flera gånger i jordens historia, men då har det orsakats av någon händelse eller olycka, typ stora vulkanutbrott eller att en väldigt stor meteor har träffat jorden. Att många arter dör ut nu, kan bero på att jordens klimat ändras snabbt, eller att människor förändrar miljön på ett sådant sätt att djurarter inte hinner anpassa sig till nya förhållandena.

– Lars Lundqvist

 

februari 8, 2017

Inlägget postades i

Djur Evolution Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många vattendjur?

Vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Bill och Sam Lionheart.
Vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Bill och Sam Lionheart.

Hur många vattendjur finns det på jorden?

Den frågan går nog inte att svara riktigt på. Vad menas med vattendjur? Djur som lever i vatten? Lever till exempel flodhästar i vatten? De ligger i vattnet hela dagarna, men när det blir mörkt framåt kvällen går de upp på stränderna och betar på land. På ett sätt är alla djur beroende av vatten. Helt utan vatten skulle djuren dö.

Men om vi ändå skulle försöka svara, kan man säga att alla fiskar är vattendjur. De lever hela sina liv i vatten och går aldrig upp på land. Det finns omkring 30 000 arter fiskar och cirka 7 000 arter groddjur (grodor och salamandrar) som måste söka sig till vatten för fortplantnings skull. Bland de ryggradslösa djuren lever nästan alla kräftdjur i vatten, av dem finns omkring 70 000 arter. En annan stor djurstam är blötdjuren, alltså snäckor, musslor, sniglar och bläckfiskar. Det finns cirka 85 000 arter blötdjur, av dem är ungefär 24 000 landlevande, återstår 61 000 arter. Till detta kommer arter i många olika djurstammar, men ingen av dem lika talrika som de tidigare nämnda. Vi har till exempel 10 000 havsborstmaskar, och lika många (10 000) svampdjur (till exempel tvättsvampar) och 11 000 nässeldjur (maneter, koraller med flera). Av stammen tagghudingarnas 7 000 arter, lever alla i salt vatten. Räknar vi samman allt detta får vi: 30 000 + 7 000 + 70 000 + 61 000 + 10 000 + 10 000 + 11 000 + 7 000 = 206 000 arter. Det är nog inte orimligt att tänka att det finns kanske sammanlagt 50 000 arter till, bland de ryggradslösa djurstammarna, som lever knutna till vatten. Så kanske en kvarts miljon, 250 000, arter ”vattendjur”. Eller så?

(Ryggradsdjur är djur som har ett inre skelett, och därmed en ryggrad. Hit räknas fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. Ryggradslösa är alla andra djur. En stam är den högsta rangen när man indelar djur i grupper efter hur de är släkt med varandra. Stammen leddjur omfattar insekter, kräftdjur, spindeldjur, tusenfotingar och några andra. De är alltså alla släkt med varandra, vilket betyder att de har en gemensam förfader som levde för väldigt länge sedan.)

– Lars Lundqvist

 

 

februari 7, 2017

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur blev aporna till människor?

Chimpansen är människans näsmaste släkting. Bilden tagen av  Ikiwaner.
Chimpansen är människans näsmaste släkting. Bilden tagen av Ikiwaner.

 

Hur blev aporna till människor?

Det skedde nog väldigt långsamt, så sakta att om vi hade kunnat vara där och se det hända, skulle vi knappt lägga märke till det. Alla ungar ser och beter sig lite annorlunda, jämfört med sina föräldrar, och beroende på omständigheterna, miljö, det föränderliga klimatet och mycket annat kommer så småningom en grupp individer att avvika alltmer från andra grupper vad avser utseende och hur de gör. Om dessa ”avvikare” isoleras och inte får ungar tillsammans med de andra, kommer de, efter många generationer, att bilda en ”ny” art. För länge sedan fanns det alltså bland de djur vi kallar människoapor en grupp individer som avvek lite grand i beteende och utseende. Långsamt blev de allt mer människolika. Deras avkomma skulle så småningom komma att avvika så mycket att vi nu kallar dem apmänniskor istället för människoapor.

(En generation är de mammor och pappor som får barn ungefär samtidigt. Deras barn blir nästa generation. En art är alla de individer som kan befrukta varandra och få barn tillsammans.)

– Lars Lundqvist

februari 6, 2017

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur blev det liv på jorden?

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Hur blev det liv på jorden?

Det finns ett par olika teorier. Vissa tror att livet uppstod på en annan planet och sedan kom till jorden på kometer eller meteorer. Men då kan man undra var livet på den första planeten kom ifrån! Andra tror att livet uppstod på jorden ur enkla molekyler som bildades spontant och så småningom kunde börja kopiera sig. Så fort man har någon form av ärftlighet kan naturlig selektion ta över, och de molekyler eller individer som är bäst på att kopiera sig kommer att sprida sig i populationen. Det är möjligt att det har funnits flera ursprung till olika sorters liv på jorden långt tillbaka i tiden, men att det är bara en sort som finns kvar nu för att den var bäst på att kopiera sig. Man kan läsa lite mer om hur man studerar livets ursprung här och här.

– Jessica Abbott

Detta är kanske en ännu svårare fråga att svara på, och jag har inget bra svar på hur det allra första livet uppstod. Vad menar vi med liv? Vad har alla levande varelser gemensamt? Jo, alla har vi inne i varje cell i kroppen molekyler som har förmåga att göra en nya molekyl som är likadana som de själva. De kopierar sig själva. Molekyler som har den förmågan består av kedjor av aminosyror och kallas DNA eller RNA.

Forskare tror att jorden är omkring 4,5 miljarder år gammal, alltså 4 tusen 5 hundra miljoner år. Det är väldigt, väldigt gammalt. Under de första tusen miljoner åren var jorden helt öde. En het kula av eldsprutande vulkaner, förmodligen täckt av tjocka moln av vattenånga och stoft från vulkaner. De äldsta spåren av liv vi har på jorden är ungefär 3 miljarder år gamla. Då hade det bildats encelliga organismer som kunde föröka sig. Därifrån tog det nästan 1,5 miljarder år till innan de första cellerna med komplett cellkärna och allt annat en cell behöver för att leva, dök upp. ”Strax” senare började celler slå sig ihop och bilda flercelliga organismer och dessa fick celler som specialiserades på att göra bara en sak. Det var alltså en väldigt lång startsträcka, innan allt det där nödvändiga som celler gör, var färdigutvecklat. När väl de flercelliga organismerna fanns gick utvecklingen fort, och nästan alla de stammar av djur som vi har i dag utvecklades på några ”få” hundra miljoner år. Livet vi ser omkring oss i dag, med så många flercelliga organismer, har sålunda utvecklats på ”bara” cirka åtta hundra miljoner år.

(En molekyl består av flera atomer, som är bundna till varandra. En atom är den minsta enheten i ett kemiskt grundämne som till exempel i syre och väte. Genom att binda ihop atomer från var och en av dessa två gaser får man en vätska, som kallas vatten. En molekyl kan alltså ha helt andra egenskaper är de atomer som ingår i molekylen. Coolt, va?)

– Lars Lundqvist

februari 3, 2017

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur föddes trilobiterna?

En trilobit. Bilden tagen av JMCC1.
En trilobit. Bilden tagen av JMCC1.

Hur föddes trilobiterna?

Man tror att trilobiterna, som de flesta andra kräftdjur, parade sig med varandra för att sedan lägga ägg. Ett fynd av fossila ägg som skulle kunna tillhöra en trilobit har hittats, men inte mer. Därför vet man inte så mycket om hur trilobiterna förökade sig.

– Jessica Abbott

Som ni säkert känner till, eftersom ni ställer frågan, var trilobiter djur som levde för länge, länge sedan. De såg kanske lite ut som våra gråsuggor. Man kunde urskilja en plåt framtill och en baktill, och däremellan fanns ett område med flera segment. De hör till samma stam av djur som gråsuggor och insekter och många andra. Gemensamt har alla dess ett yttre skelett, som består av hårda plåtar, men för att djuren skulle kunna röra sig fanns det leder på skelettet. Om du tänker dig en riddarrustning, som också är ett tjockt skal som sitter utanpå en kropp, har denna leder vid armbågarna och knäna och på andra ställen som riddaren måste kunna böja. Därför kallas de här djuren för leddjur. Som ni kan se av svaret på förra frågan hände det väldigt mycket med djurens utveckling för omkring åtta hundra miljoner år sedan, och många utvecklingslinjer, de som vi kallar stammar, bildades. Trilobiterna var tidiga föregångare i leddjurens utvecklingslinje. De hade ett tjockt, yttre skal, och eftersom de levde på botten av förmodligen grunda hav, bildades lätt fossil efter de dött. Fossil är alltså rester av djur som levt för länge sedan, och blivit ”förstenade”. Fossil av trilobiter kan man, om man har tur, hitta vid Fågelsångsdalen utanför Södra Sandby.

– Lars Lundqvist

februari 2, 2017

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många djur finns det?

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Hur många djur finns det på jorden?

Ingen vet exakt hur mång djur det finns, för att man har inte hittat alla olika arter. Just nu finns det ca. 1,5 miljoner arter beskrivna. Men man uppskattar att det kan finnas allt från 5 till knappt 9 miljoner arter i världen. Många av dessa är dock bakterier, och inte flercelliga djur. Om man endast kollar på djur, så finns det ca. 60 000 olika sorters ryggradsdjur och över 1,2 miljoner evertebrater (dvs. djur utan ryggrad), varav nästan en miljon är insekter! Det betyder att stora djurarter är ganska få – den största biologiska mångfald finns hos små djur.

– Jessica Abbott

Också en svår fråga. Menar man hur många flercelliga individer, som inte kan bilda egen näring från solljuset, och som någon gång i sin livscykel kan röra på sig, så är det säkert fråga om biljoner, alltså tusentals miljoner, men om man menar hur många arter det finns, är svaret någonstans mellan 10 och 60 miljoner (vissa gissar på så många som 150 miljoner). Ni kan kanske se på denna länk från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik: http://www.bioresurs.uu.se/myller/biomangfald/mangfald1_1.htm

De flesta av dessa arter är ännu inte upptäckta. Av arter vi känner till finns det mer än en miljon, varav de flesta, kanske så många som en miljon, är insekter. Nya arter hittas dagligen runt om i världen, samtidigt som många dör ut. Man befarar att just nu i jordens historia, dör det fler arter än det uppstår nya varje dag.

Adderar man vikten av alla individer av en djurart eller grupp djur, får man vad som kallas biomassa. Kan du gissa vilken djurgrupp på jorden som har störst biomassa? Det är troligen foraminiferer som är encelliga, havslevande djur (amöbor), kanske någon eller några millimeter stora. Tillsammans väger de mer än alla valar tillsammans!

(En cell är den minsta byggstenen i alla levande organismer. Hos de encelliga organismerna måste den enda cellen sköta allt arbete med att hålla sig vid liv, alltså skaffa föda, ta in den i cellen (kroppen), smälta maten och göra sig av med resterna. Den måste dessutom kunna andas och fortplanta sig. Hos de flercelliga organismerna har många celler specialiserat sig på att göra bara en sak. Vi har därför till exempel celler som bildar ett skyddande hölje omkring oss, alltså huden. Andra celler, de röda blodkropparna, hjälper oss att andas, och så vidare. Din kropp består av flera miljarder celler. Om du skulle räkna 1, 2, 3, och så vidare upp till en miljard, skulle det ta över 11 år. Men då skulle du inte hinna äta, sova, gå i skolan eller göra andra roliga saker.)

– Lars Lundqvist

februari 1, 2017

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur gamla blev dinosaurierna

Nanyangosaurus, en dinosaurie.
Nanyangosaurus, en dinosaurie.

Hur många år blev dinosarierna innan dom dog?

Det är svårt att säga, men forskare har försökt uppskatta hur gamla olika dinosaurier kunde bli. Det kan man räkna ut dels genom att kolla på benens tillväxtringar (precis som hos träd), dels genom att jämföra med djur som lever nu. Man tror att köttätande dinosaurier som Tyrannosaurus kunde bli 30 till 40 år gamla. Många växtätande dinosaurier var betydligt större och kunde förmodligen bli äldre, kanske 70-80 år – som en människa, alltså!

– Jessica Abbott

Jag antar att du menar hur gammal en dinosaurie kunde bli? Det har man försökt ta reda på genom att titta på många exemplar av samma dinosaurieart och från ungefär samma plats. Genom att studera benen noggrant kan man se hur gammal en individ var då den dog. Eftersom alla dinosaurier föddes ur ägg var de ganska små från början, ett ägg kan ju inte vara hur stort som helst, men de var ganska välutvecklade, så antagligen låg de länge i ägget. Till att börja med växte de ganska långsamt. Kanske matades de av sina föräldrar, på samma sätt som vår tids dinosaurier, alltså fåglarna, gör. När de var så där mellan fyra och åtta år, började de växa som mest och det gjorde de fram till sena tonåren, 16 – 18 år, då tillväxten avtog. Stora köttätande dinosaurier som till exempel Tyrannosaurus rex, kunde växa med så mycket som 700 kilo på ett år. De äldsta av de stora dinosaurierna man hittat, blev bara omkring 30 år gamla. Förmodligen levde små dinosaurier ännu kortare tid än så. Så är det ju också med våra moderna däggdjur, en liten mus blir kanske som mest ett eller ett och ett halvt år, medan en elefant kan bli upp till 60 år gammal. (Sen dör de på grund av att tänderna tagit slut och slitits upp av allt bladätande).

– Lars Lundqvist

januari 31, 2017

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ovanlig and

Hybridand? Bilden skickades in av Jessica Carlberg.
Hybridand? Bilden skickades in av Jessica Carlberg.

Såg en ovanlig and igår. Undrar vad det är för sort.

Stadsparksanka? = Korsning mellan gräsand och tamanka?

– Lars Lundqvist

Utan att kunna så mycket om änder tycker jag att någon hybrid känns rimligt. Änder har ganska lätt för att korsa sig över artgränser, det är därför man kan se så många olika varianter i stadsparker osv.

– Jessica Abbott

 

januari 30, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fytoplankton

Fytoplankton. Bilden tagen av NOAA MESA Project.
Fytoplankton. Bilden tagen av NOAA MESA Project.

Jag är väldigt intresserad av marinbiologi och har just börja läsa på om fytoplankton. Jag förstår att det förekommer främst på kusten runt land- men finns det någon mätningo om vilken specifik sjö/kust/plats i världen som har högst nivåer av fytoplankton?

Jag vet inte på rak arm vilket ställe där högst nivåer uppmätts, men det borde vara i någon hypereutrof insjö, troligen Kina.

– Gästinlägg av Karin Rengefors, professor i akvatisk ekologi

 

januari 27, 2017

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg