Kadmium. Bilden kommer ifrån Hi-Res Images of Chemical Elements.
Jag undrar över biokol – innehåller det lika mycket kadmium som aska? Är det i så fall någon risk att ha det i trädgårdslandet eller är kadmium så hårt bundet till kolet för så lång tid att man inte behöver vara orolig? Jag tänker främst på egen produktion hemma i kaminen.
Den mängd kadmium som fanns i det trä man eldade finns kvar i askan/kolet, varken mer eller mindre. Huruvida det sedan löses ut i jorden och blir tillgängligt för de växter man odlar beror bl. a. på jordens pH-värde. Har dock svårt att tro att kadmium från vedaska i grönsakslandet kan utgöra något hälsoproblem så länge man inte eldar med målat eller impregnerat virke.
En mystisk klump. Bilden skickades in av Elin Vimefall.
Vad är detta??? Som hårda klumpar hittade i odlingslådorna. Vissa delar är ”ludna” andra mer som frigolit. Gissar på någon sorts svamp… Behöver jag få bort den innan jag odlar?
Dett är inget jag någonsin sett och jag vågar egentligen inte säga något utan att ha tittat på materialet. Det kan säkert vara något med svampinblandning men mer än så har jag inte att komma med.
Jag har ett antal ekorrar som verkar flyttat in i mitt fritidshus. De sitter på olika platser, på fasaden, under takfoten,de ligger och vilar vid grundmuren mm. De tar sig in under taket via en springa och tar sig fram i en smal luftspalt. De verkar inta ta sig vidare in i huset. Behöver jag vara orolig för att de gör skada och vad får jag i såfall göra för att försöka få de att ”flytta till annan ort” Förstår att de är fridlysta i Lysekils kommun där mitt hus ligger.
Personligen tycker jag att det låter ganska trevligt att dela bostad med ekorrar. De är ju gnagare så kanske kan de gnaga sönder något trävirke. Vill du inte att de går in kan du försöka stänga till det ställe där de tar sig in. Ett alternativ kan vara att sätta upp ekorrholkar och hoppas att de föredrar dem. Sök på nätet hittar du försäljare. Lägg ut lite nötter på och i dem så ökar chansen att korrarna kommer att gilla dem.
Harkrankslarv. Bilden skickades in av Ing-Marie Sandwall.
Denna krabat ttittar upp ur jorden när jag rensar bort maskrosor – mycket frekvent! Vad är det för en figur??
Det är en harkrankslarv. De lever i mullrika jordar och spelar stor roll för omsättningen av näringsämnen i marken. De vuxna liknar jättestora mygg (vilket de också är) men de är inte stickmyggor och kan inte bitas. Man ser dem ofta på sensommaren eller hösten då de flyger omkring, ganska klumpigt. Ofta kommer de in genom öppna fönster lockade av tända lampor.
Sädesärla, Motacilla alba. Bilden tagen av Artur Mikołajewski.
Jag undrar vad som kan ha hänt med sädesärlans ankomst. I alla år har de kommit i slutet av april. I år har jag inte sett en enda ännu. Andra har noterat samma sak. Jag bor i Storfors (östra Värmland).
Jag har inte hört något speciellt om sädesärlorna i år förrän denna fråga kom. I Skåne verkar i vilket fall allt vara som normalt. Kanske är det ”ditt” par hemmavid som försvunnit, även om det motsägs av att fler i trakten skulle ha noterat samma sak. Framåt hösten, när vi fått in årets inventeringsprotokoll, vet vi mer säkert om det hänt något storskaligt.
En fågelholk på Öland. Bilden skickades in av Nina Granat.
Vem kan tänkas bo här? Hittade detta i ett naturreservat på Öland.
I fågelholken häckar det flugsnappare, antingen den svart-vita flugsnapparen eller halsbandsflugsnapparen. Nätet framför ingångshålet är till för att hindra tamkatter från att ta ungarna eller någon av föräldrarna. I det senare fallet är det oftast honor som tas, när de ruvar äggen eller värmer små ungar.
– Gästinlägg av Anna Qvarnström, Professor i zooekologi, Uppsala Universitet
Gräsgrön guldbagge, Cetonia aurata. Bilden tagen av I Chrumps.
Vad kan detta vara? Jag trodde först det var ett smycke som min fru hade tappat på golvet, den är grönskimmrande ca 2 cm lång.
En guldbagge, om jag får gissa tror jag på gräsgrön guldbagge, Cetonia aurata. Guldbaggarna är släkt med andra stora skalbaggar som ollonborrar och tordyvlar. De vuxna flyger helst i starkt solsken och besöker gärna blommor där de äter pollen och ståndare. Larverna lever i ruttnande trä eller i myrstackar där de tolereras av myrorna eftersom de inte gör skada. I motsatts till de flesta andra skalbaggar kan de flyga med täckvingarna stängda. Flygvingarna sticks ut genom springor längs täckvingarnas sidor.
Philtrum of a domestic dog. Picture taken by Mikael Häggström.
Why do horse and cow lack a philtrum while other animals have it?
The short answer is that no one knows. The philtrum is the small depression or seam between the nose and lip and humans and other animals. Some evidence suggests that having a deep philtrum helps keep the nose moist, which could be useful for animals that use their sense of smell a lot. According to this theory, horses and cows don’t need a philtrum either because they don’t use their sense of smell much, or because they have other ways of keeping the nose moist if necessary.
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.
Hur lång tid tar det för en småfågel från det att befruktning ägt rum tills ägget ”värps”?
För småfåglar tar det ca 14-16 timmar från befruktning till äggläggning. Vidare måste varje ägg befruktas separat och småfåglar lägger ett ägg per dag. Eftersom småfågelhonor normalt lägger sitt ägg under sena morgonen förmiddag innebär detta att de normalt befruktas någon gång sen eftermiddag (ca 15-17). Detta innebär dock inte nödvändigtvis att själva kopulationen ägde rum sen eftermiddag dagen innan, eftersom småfågelhonor har speciella ”organ/säckar” där de kan lagra sperma från hanar under timmar/dagar innan sperman används för befruktning.
Orsaken till att varje ägg måste befruktas separat och senast 14-16 timmar innan det läggs är att äggets gula och vita måste hinna produceras innanför äggets hinna och skalet byggas på utanför ägghinnan innan ägget är färdigt att läggas.
Principen ”ett ägg per dag” innebär således att en blåmes som kan lägga en kull på 15 ägg spenderar mer än två veckor med att bara lägga sina ägg – och under denna period kan honan inte börja ruva (eftersom äggen då skulle kläcka ett ägg per dag i 15 dagar och det tar bara ca 12 dagar för ett småfågelägg att ruvas färdigt för kläckning. Eftersom ungar och ägg i boet samtidigt är en omöjlig situation för småfåglar (att ruva ägg är ett energikrävande och ganska avancerat arbete som kräver att (oftast honan) ligger tätt mot äggen under en stor del av dygnets timmar) så kan de samtidigt inte ha medelstor/stora ungar i boet. Därför väntar småfågelhonor med att börja ruva sina ägg tills nästan alla ägg är lagda – därmed kläcks de flesta äggen i en kull nästan samtidigt (det är endast de sista 1-2 äggen som kan kläckas 1-2 dagar efter de andra).
Kortvingen Anotylus rugosus. Bilden skapades av Georgiy Jacobson.
Vet någon vad detta är för ett litet svart kryp som jag har massor av i jorden i en av mina pallkragar? Ca 5mm lång och 1 1/2mm bred. Vän eller fiende i mina odlingar?
Nu ska man väl vara ganska försiktig med kortvingebestämningar via bilder, men med ganska stor säkerhet är detta Anotylus (tidigare Oxytelus) rugosus (Fabricius, 1775). Den är en av de vanligaste arterna i underfamiljen Oxytelinae, spridd i hela landet, och lever enligt litteraturen av växtdelar i olika nedbrytningsstadier. Någon skada på friska växter tror jag knappast de gör.
– Gästinlägg av Christoffer Fägerström, Museiassistent vid Entomologiska samlingarna
Kommentarer