Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Anpassning till klimatförändring

Jorden sett från rymden.

Hur kommer människans utsläpp påverka djuren. kan det bildas arter som är mer anpassande för våran miljö? Och om vi fortsätter i samma stil, när kommer jorden att förstöras helt?

Jag skulle vilja påstå att vi knappast kan utrota allt liv på jorden. Oavsett hur svår miljöförstöring vi åstadkommer kommer det nog alltid finnas bakterier som klarar av att överleva, t.ex. långt under jordens yta – i alla fall tills dess att solens egen utveckling leder till jordens totalförstörelse. Med det sagt kan vi dock säkert förstöra så pass mycket att vi har svårt att överleva själva, till exempel om de flesta näringsväv kollapsar. Många av jordens system (exempelvis havsströmmar) är självstabiliserande, så man måste rubba dessa system för att skapa sådana stora förändringar. Det är svåra att förutsäga var gränsen går.

På den positiva sidan, kan vi konstatera att djur och växter kan definitivt anpassa sig till förändringar som åstadkommas av människan. Det finns åtskilliga exempel, bland annat fåglar som har lärt sig bo i våra städer. Det som de flesta forskare är oroliga över nu, är ifall klimatförändringar kommer att gå så snabbt att många arter inte hinner anpassa sig och därmed dör ut. Det är också svårt att förutsäga, men vi kan eventuellt hjälpa vissa arter på traven med att flytta individer till nya områden och genetiskt modifiera djur och växter för att klara av de nya omständigheterna.

Klimatförändring är ett allvarligt fenomen, och vi måste försöka hejda det så gott det går. Men jag tycker absolut inte att man ska känna att det redan är kört.

-Jessica Abbott

februari 20, 2018

Inlägget postades i

Evolution Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har isbjörnar empati?

Isbjörn, Ursus maritimus. Bilden tagen av Alan Wilson.

Som jag förstår det lever isbjörnar ganska självständigt och är sällan tillsammans med andra isbjörnar. Jag undrar om isbjörnar på något sätt visar empatiska eller altruistiska beteende gentemot t.ex. dess ungar eller mot andra isbjörnar.

Empati tycker jag är ett ord som är ganska starkt förknippad med människor och därför svår att applicera på djur och djurs beteenden. Altruism är inte heller alltid väldigt uppenbart i djurriket.

Med det sagt, så håller jag med i din kommentar om att isbjörnar i stor utsträckning är ensamdjur. Hanar kan vara, och är ofta, aggressiva gentemot andra hanar när det handlar om tillgång till honor, och honor kan vara aggressiva mot andra björnar för att t.ex. skydda sina ungar.

Samtidigt är inte isbjörnar alltid aggressiva och asociala. Honor tar hand om sina ungar under lång tid, minst ett par år, och stora grupper av björnar kan ibland samlas för att äta samma födoresurs, ett valkadaver t.ex. Och även utan några egentliga anledningar kan flera björnar ibland ses i närheten av varandra. Jag har t.ex. själv sett hona med fjolårsunge i omedelbar närhet till en gammal hane.

Så för att sammanfatta: isbjörnar är i stor utsträckning ensamdjur, men honor tar mycket noga hand om sina ungar under lång tid och flera isbjörnar kan ibland finnas i samma område utan att de för den sakens skull är aggressiva mot varandra.

-Andreas Nord

februari 19, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Empati

Människoskelett (t.h.) och chimpansskelett (t.v.). Både skillnaderna och likheterna är tydliga. Bilden tagen av Vinnie Lauria.

Detta är lite av en filosofisk tanke och jag undrar om den resonerar med någon av er.

Enligt den här studien: https://www.sciencealert.com/pregnancy-changes-a-woman-s-brain-structure-for-at-least-2-years-after-giving-birth
Så menar man att kvinnans hjärna kan vara optimerad för att ta hand om barn.

Om vi tittar på andra djur som har en förmåga att ta hand om andra gruppmedlemmar. Apor, hundar, valdjur och elefanter vet jag har dokumenterats utföra räddningsaktioner inviduellt och i grupper. De här djuren har alla relativt hög intelligens inom djurvärlden och lever i flockar. Så min tanke är: Är egenskapen för att ta hand om andra individer (empati/sympati) DEN evolutionärt drivande faktor för människans extraordinära utveckling?

Har jag kanske missat något fundamentalt?

Detta är såklart omöjligt att veta säkert eftersom vi kan inte gå tillbaka i tiden och studera människans utveckling direkt. Dock tror jag (och många andra evolutionsbiologer) att empati och förmågan att samarbeta har definivt varit väldigt viktiga faktorer under människans utveckling. Det finns till och med vissa forskare som spekulerar att vi har på något sätt ”domesticerat” oss själva, genom att leva i grupp där individer som är mindre aggressiva och som har bäst förmåga att samarbeta är mest framgångsrika!

-Jessica Abbott

februari 16, 2018

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekter och temperaturen

En termometer. Bilden skapad av Nevit Dilmen.

Vilken är den högsta och lägsta temperaturen som en insekt kan leva i? Då tänker jag både på vatteninsekter och insekter som lever på land.

När det gäller djur och temperatur måste man skilja på den temperatur vi, och våra termometrar, upplever, och den temperatur som en liten insekt upplever. Insekter är så små att de med lätthet kan finna platser där det är kallare eller varma än vad vi hade upplevt, på samma sätt som att det är skönt att sitta mot en södervägg när solen skiner i mars, men långt ifrån skönt på norrsidan av huset.

Det finns insekter på alla kontinenter, till och med på Antarktis finns det en fjädermygga (familjen Chironomidae, arten heter Belgica antarctica), och på Grönland och Svalbard (som är bland de nordligaste landmassorna) innan nordpolen finns många insekter. Här är klimatet såklart extremt kallt på särskilt, och inte vidare varmt på sommaren heller. Men insekterna kan ganska lätta hitta så kallade ”mikrohabitat”, alltså ett område i området, där förhållandena är mer gynnsamma. Knepet för att leva i polartrakter är såklart att klara den långa vintern. Många insekter är finurliga såtillvida att de faktiskt klarar temperaturer under 0 grader Celsius. De har faktiskt en form av ”kylvätska” i blodet. Men med det sagt klarar de inte den extrema kyla som polartrakterna bjuder på – men genom att t ex gräva ned sig litet i jorden kan de komma undan med att några få minusgrader även om det är fyrtio grader kallt på ytan. Man ska inte heller glömma bort att snö isolerar väldigt bra.

Det finns insekter i extremt varma områden också, t.ex. öknar. Men även här undviker djuren de extrema temperaturerna genom att gömma sig i svalare mikrohabitat, och genom att vara aktiva på natten. Ett annat problem i öknen är vatten – insekter torkar lätt ut. Men även här har evolutionen gett upphov till många sinnrika beteenden och utseenden, som t.ex. gör att många ökenskalbaggar kan samla upp den lilla vattenånga som finns i luften vid gryningen.

När det gäller vatteninsekter, så är situationen lite en annan, eftersom haven är ganska stabila temperaturmässigt över året. Men även många vatteninsekter undviker t.ex. den kalla delen av året genom att övervintra (på land!).

-Andreas Nord

februari 15, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om genetik

DNAs kemiska struktur.

Vad i kroppen gör att jag ser ut som jag gör? Vad gör att jag har brunt hår?

Det är en kombination av gener och miljö som bestämmer hur vi ser ut. Hur stor del av variationen förklaras av generna och hur mycket av miljön beror på vad det är för egenskap man pratar om. T.ex. hårfärg och hudfärg bestäms till stor det av generna, men kan ändå påverkas av miljön – håret bleker i solen och huden blir mörkare. Skillnader i längd mellan människor förklaras till ungefär 80% av våra gener, men också av näringstillgången under uppväxten. Egenskaper som personlighet eller cancerrisk påverkas av miljön i större utsträckning men har ändå en genetisk komponent. Det är därför man kan prata om genvarianter som ökar risken för vissa sjukdomar samtidigt som man vet att t.ex. rökning ökar risken för att utveckla lungcancer.

-Jessica Abbott

februari 14, 2018

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekter i saltvatten

Havslöpare, Halobates sp. Bilden tagen av Cory Campora.

Finns det några vatteninsekter som kan leva i saltvatten?

Ja, det finns det. Men bland vatteninsekter är det ett mycket ovanligt levnadssätt, och betydligt färre arter är knutna till salt- och brackvatten än till sötvatten. De flesta sådana insekter hittar man ganska kustnära, i saltrika miljöer. En släkting till våra skräddare (familjen Gerridae) som kallas för havslöpare (släktet Halobates) och finns i tropikerna, har man dock hittat väldigt långt ut till havs. Om de lever där, eller om de drivit dit, är dock inte helt avklarat.

-Andreas Nord

februari 13, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Handsprit

E. coli, en vanlig bacteriesort.

Jag arbetar just nu på mitt gymnasiearbete, mitt ämne handlar om handsprit, och om det verkligen är något vi kan lita på? och i så fall finns det andra bättre eller sämre sätt att rengöra händerna på?

Enligt amerikanska CDC (Centers for Disease Control and Prevention), så är tvål och vatten det bästa sättet att rengöra händerna. Handsprit funkar inte på alla sorters bakterier, och måste innehålla minst 60% alkohol för att ha bra effekt. Har man smuts på händerna så tar inte handsprit bort det heller. Handsprit är dock betydligt bättre än ingenting, om man inte har möjlighet att tvätta händerna ordentligt. En annan sak som man ska tänka på är att de flesta tvättar sina händer alldeles för kort tid för att ta bort alla bakterier. Man måste tvåla in och skrubba i minst 20 sekunder.

-Jessica Abbott

februari 12, 2018

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Könsskillnader

Könsskillnader är inte binära. Bilden skapad av AnonMoos.

Vad gör egentligen skillnaden mellan könen mer än hormonmängden?

Flera olika faktorer bidrar, bland annat könskromosomerna och miljön. Män har till exempel bara en X-kromosom, vilket innebär att genetiska sjukdomar som styrs av gener som ligger på X-kromosomen är vanligare hos män eftersom de har ingen annan X som en ”back-up”. Ett exempel är färgblindhet.

Miljön spelar också en väldigt stor roll. Vårt beteende formas av omgivningen så att vi tar till oss eller förstärker egenskaper som är ”förväntade” hos män eller kvinnor, och det finns ganska mycket forskning på detta. Sök t.ex. på stereotyphot – det finns studier där man har sett att kvinnor presterar sämre på matteprov ifall de måste fylla i ett formulär innan där man ska uppge sitt kön, jämfört med ett formulär utan en fråga om kön. Man tror att genom att bli ”påmind” att man är kvinna, och därför förväntas prestera sämre, blir det en självuppfyllande profetia så att man faktiskt presterar sämre.

Ett tidigare svar om könsskillnader kan du läsa här.

-Jessica Abbott

februari 9, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Raka och krulliga hårstrån

Rakt hår. Bilden tagen av Daniel Christensen

Idag när jag tog min dotter P till frisören så visade hon mig att P har både spikraka och krulliga hårstrån. Frisören sa att det är väldigt sällsynt och att bara 1-2% av jordens befolkning har sådant hår och att min dotter måste ha en förfader med afrolockigt hår. Jag blev väldigt nyfiken och försöker ta reda på om det finns någon sanning bakom hennes påståenden men har inte hittat något mer än lite allmän info om raka och böjda hårsäckar så därför frågar jag dig!

Jag har faktiskt också en blandning av lockiga och raka hårstrån, och de lockiga är dessutom betydligt mörkare i färd. Den mest troliga förklaringen som jag känner till är samma som jag fick från min biologilärare för många år sedan, att det handlar förmodligen om ett fenomen som kallas för ofullständig penetrans (incomplete penetrance på engelska). Det innebär att man har en genvariant som inte alltid kommer till uttryck, bara ibland. I mitt fall har båda mina föräldrar lockigt hår, men jag har förmodligen ärvt genvarianter för både lockigt och rakt hår. I vissa celler har den ena varianten kommit till uttryck, och den andra varianten i andra celler. Fenoment ofullständig penetrans är inte speciellt ovanlig och syns hos många olika egenskaper, bland annat vissa sjukdomar som bröstcancer.

Man också tillägga att en egenskap som finns hos 1-2% av populations är inte särskilt ovanlig, det är ungefär samma som glutenintolernas pga celiaki. Och eftersom alla människor har sitt ursprung i Afrika så har vi alla förfäder med afrolockigt hår. Men det är i alla fall ett intressant exempel på genetiken i vardagen!

-Jessica Abbott

februari 8, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Canarisk insekt

Kokong av malen Phereoeca allutella? Bilden skickades in av Claes Lawett.

Fick en fråga från mina vänner på Gran Canaria (se bifogat foto. Har även ett videoklipp som inte gick att ladda upp): ”Hej Claes – du brukar reda ut det mesta! Saken är den att vi har fått in en massa märkliga larver/insekter i huset som jag måste få bort. Kan man bild/filmsöka på Google? Har du, eller Lisbeth någon ide´ om vad det kan vara eller hur jag kan få veta? Professorn i biologi på jobbet kanske?:-[ Vi har ”calimaväder” med +30 och hög luftfuktighet och vindar från Afrika som kan ha fört med sig varelsen. Med hälsning Krister” Tacksam för svar, Claes Lawett Förvaltningens vaktmästeri, Byrålogen

Detta ser ut att vara en larv med kokong av malen  (dvs. fjärilen) Phereoeca allutella (familjen Tineidae). Detta djur kan orsaka skada på pälsverk och textilier, och är därför inte en helt lämplig rumskamrat. Mest äter de dock dött organiskt material, t.ex. torkade insekter i fönsterkarmar och ”spill” under spindelnät. Den fullbildade fjärilen är en liten krabat, med ett vingspann kring 10 mm.

-Andreas Nord

februari 7, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg