Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Människor och sjukdomar

Coronaviruset COVID-19. Bilden är gjord av Centers for Disease Control and Prevention (CDC).

Naturen har ju ett eget sätt att verka för att de olika djurarterna ska hålla sig starka och friska, att de starkaste djuren med de bästa generna får fortplanta sig och bidra till en starkare art. Gäller detta också människan? Att vi gör oss en björntjänst genom att försöka rädda alla från alla diverse sjukdomar?

Detta är ingen konstig fråga och många har säkert ställt sig den, men svaret kommer kanske förvåna dig. Det finns många potentiella vinklingar på ett svar, främst etiska, filosofiska och moraliska sådana. Men nu har du ju frågat en biolog och då får du ett svar som jag hoppas de flesta biologer skulle hålla med om.

Först, tvärtemot vad du skriver så har naturen ingen inneboende agenda, eller syfte, om att arterna skall hålla sig starka och friska. ”Naturen” bryr sig inte det minsta om ifall en art dör ut eller inte. Det gäller även människan. Hade ”naturen” haft ett sådant sätt vore förresten framgångsfaktorn för denna strategi extremt låg, med tanke på att de flesta av alla arter som en gång funnits redan dött ut. 

Grovt sett och på kort sikt stämmer det att ”de starkaste djuren med de bästa generna får fortplanta sig och bidra till en starkare art”, även om det nog vore mer korrekt att prata om alleler (alltså genvarianter) och inte gener. Men, och det är ett mycket viktigt MEN, vad som är ”bästa generna” beror helt på i vilken omgivning generna (och dess bärare) befinner sig. Och vår omgivning har en stark tendens att ändra sig på kort och lång sikt, både den abiotiska omgivningen (klimat, väder, vulkanutbrott mm) och den biotiska omgivningen (andra levande organismer). Det betyder att det som är ”bra gener” vid ett visst tillfälle kan vara ”urusla gener” vid ett annat tillfälle. 

Här ett exempel. I alla fall stora älgar som blir attackerade av varg gör bäst i att stanna och möta dem med huvudet och hornen före. Stanna och slåss! Så är det fortfarande i Nordamerika. I Sverige där vargen länge varit borta och samtidigt jägarna använt hund vid älgjakten, har beteende att stanna och slåss blivit helt fel. Då skjuts du nämligen snart av jägaren. Därför har de älgar som haft en gen (i alla fall beteendet) som säger ”spring” klarat sig bättre (bättre fly än illa fäkta). Nu när vargen kommit tillbaka i Sverige så är det (när en älg möter varg) sämsta den kan göra att springa! Alltså, beroende på omgivningen (vargar, jägare, eller båda) är det alltså helt olika beteenden (”gener”) som är ”bra”. 

Vad gäller människan, om vi nu alls skulle tänka strategiskt för artens överlevnad, så är det följaktligen omöjligt att vilka gener som kan gynna arten i morgon. Kanske har de människor som idag är känsliga för en viss sjukdom andra gener som skulle vara otroligt bra för mänskligheten om 100 år? 

Du frågar ifall vi verkligen skall försöka bota de individer som blir sjuka, ifall vi då inte gör vår art en björntjänst? Svaret är väl egentligen ganska enkelt: alla varianter på att aktivt låta bli att försöka rädda sjuka människor skulle leda till fruktansvärda samhällen. Sådana samhällen har redan prövats, även de mer extrema varianterna där man aktivt dödat människor med vissa gener. Det vill vi inte ha.

För min del: självklart skall vi försöka rädda de sjuka och svaga, oavsett vilken eventuell effekt det kan tänkas ha på kommande generationer människor. 

– Åke Lindström

april 29, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Grönsiskor

Grönsiskor, Carduelis spinus, i Enviken, Dalarna. Bilden skickades in av Kristina Andersson.

Idag har jag sett två fågelungar! Tycker det ser ut som grönsiskor. Jag såg åtminstone en av dem förra veckan men trodde då att det rörde sig om en sjuk fågel eftersom den såg lite tufsig ut. Idag såg jag två och hade tid att studera dem lite mer ingående, såg då de korta stjärtfjädrarna, de fjuniga dunen på sidorna och förstod då att det måste vara ungar. Bilderna är tagna idag i Enviken i Dalarna 24/2. Hur vanligt är det att grönsiskor får ungar den här tiden på året i dessa trakter?

Det stämmer att det är grönsiskor du har sett, men det är inte några ungar utan istället vuxna honor. De är inte så gröna, utan har en sådan här gråbrun grundfärg med kraftig streckning och gröna anstrykningar. Ungarna är inte lika kontrastrika som honor när de lämnat boet, särskilt inte med avseende på de tjusiga gröngula färgerna dina fåglar har. Efter att de flugit ut byter de fjädrar och får sin första ’vuxna’ dräkt. Då är de ganska lika sina föräldrar, och man får titta på små detaljer, som t.ex. hur vissa av fjädrarna i vingen och stjärtfjädrarna ser ut, för att avgöra om det är en årsunge eller en äldre fågel.

Grönsiskor kan förvisso häcka tidigt under år med god födotillgång, som det ju verkar ha varit i år (åtminstone i södra Sverige), men en såhär välutvecklad fågel vid denna tidpunkt känns lite väl tidigt. Om vi räknar bakåt, med antagandet att ungarna är i boet 14 dagar, att honan ruvar i 12 dagar och att hon lägger ett ägg om dagen i fyra dagar (dvs. kullen består av fyra ägg), så måste häckningen ha påbörjats redan 24/1, men då skulle ungarna ha varit utflugna alldeles nyligen när du gjorde din observation, och dessa fåglar är mycket äldre än så eftersom de redan hunnit byta bort (’rugga’) fjädrarna från ungdräkten. 

Jag håller med om att de ser lite uppburrade ut, men fåglar har utmärkt kontroll över hur mycket fjädrarna reser sig från kroppen. Genom att resa upp fjädrarna såhär håller sig fågeln varm lättare, eftersom det blir svårare för värmen som produceras av kroppen att tränga ut genom fjäderdräkten (luft isolerar väldigt bra!). Det är därför fåglar ofta är uppburrade när de sover, men också när det är kallt ute eller när de är sjuka. 

När fågeln burrar upp sig ser man de duniga fjädrarna mycket bättre än när den inte är uppburrad. Även vuxna fåglar har väldigt mycket dun, som bidrar just till att hålla fågeln varm. Dunet finns dels vid basen av de ”vanliga” fjädrarna (alltså de med färg), men det finns också rena dunfjädrar som finns bara för att hålla fågeln varm. 

– Andreas Nord

april 28, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ta fram DNA från blodet

Några celler i blodet. En röd blodkropp i förgrunden, och en vit blodkropp i bakgrunden. Bilden är tagen av Janice Carr vid USCDCP.

Jag undrar hur processen går till för att få fram DNA ur de vita blodkropparna, t.ex. vid en brottsutredning?

Jag vet egentligen inte hur kriminalteknikerna gör exakt men jag har isolerat DNA från olika organismer i 30 år och det är egentligen inte så svårt. Det gäller bara att få ut DNAt från cellerna/vita blodkropparna. Det behöver inte renas fram i någon större utsträckning. Visst kan det bli lättare att göra de vetenskapliga analyserna om det är rent men det är inte nödvändigt.

En klassisk kombination är att bryta sönder celler med detergent (typ tvål/tvättmedel/diskmedel) blandat med natriumhydroxid (soda). Sodan är basisk och håller DNAt intakt. Syra som är motsatsen till basisk bryter ner DNA. Därefter brukar man tvätta DNAt med etanol för att få bort detergenten och sodan så att de inte stör i de efterföljande analyserna. Etanolen dunstar man bort. DNAt löser man sedan upp i en någon basiskt lösning (en buffert med pH 8).

Koka en bloddroppe i dubbelt så stor volym av bufferten med pH 8 fungerar också ofta.

– Mats Hansson

april 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kea och kakapo

Kakapo (ugglepapegoja), Strigops habroptila. Bilden tagen av Chris Birmingham.

Är Kea och Kakapo samma art av papegoja?

Nej!

Kean heter på latin Nestor nobilis och är en av två arter i släktet Nestor. Den andra arten är kaka, Nestor meridionalis, också från Nya Zeeland. Kakapon, Strigops habroptilus, är visserligen släkt med dem, men tillhör inte ens samma familj. Den är f.ö. den enda papegojan som inte kan flyga ordentligt.

-Bodil Enoksson

april 24, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem sprider avokadofrön?

Avokado. Bilden tagen av Muffet/ liz west.

Varför är avokadokärnor så stora? Är inte meningen att djur ska svälja dem för spridningens skull?

Det finns inga nutida djur som kan svälja avokadofrön, men det kan ha funnits sådana djur tidigare, för tusentals år sedan. Fossil visar att det fanns trögdjur, jättesengångare, som var tillräckligt stora för att kunna svälja avokadofrön och på så sätt fungera som fröspridare. Man kan också tänka sig att vissa andra djur, t ex apor, bär med sig frukterna en bit innan de äter upp fruktköttet och slänger bort fröna så att de hamnar på ett nytt ställe i regnskogen. Då spelar det ingen roll att fröna är för stora för att sväljas. Anledningen att avokadofrön är så stora kan vara att det behövs ett extra stort näringsförråd för att göra fröplantorna effektiva i kampen om det ljuset under lövverket. De ovanligt stora fröna och kopplingen till forna tiders fröspridare är resultatet av ett naturligt urval som verkat under lång tid.

-Stefan Andersson

april 23, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hasselblommor

Hasselblomma, Corylus avellana? Bilden skickades in av Christine Sund-Lundström.

Vad är detta för utskott?

Detta är en honblomma med röda märkesflikar på en hassel. Lite osäker på om det är vår vilda hassel (Corylus avellana) eller någon odlad släkting. Hanblommorna sitter i hängen på andra delar av busken.

– Stefan Andersson

april 22, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför finns det fler producenter än konsumenter?

Två näringskedjor.

Varför finns det fler producenter än konsumenter?

Ja, enligt en uträkning 2018 är 80% av biomassan på planeten växter och alger och därtill kommer en del fotosyntetiserande protister, lavar och bakterier. Anledningen att primärproducenterna dominerar är att den mesta energin förloras när producentbiomassa görs om till konsumentbiomassa. I extremfall som t ex att vegetabilier blir till oxkött förloras mer än 90% av energin, och därmed biomassan. Även om förlusterna är mycket mindre vad gäller tillväxt av svampar och bakterier så sker även där förluster. Alltså måste det finnas mer biomassa av producenter än konsumenter. Dock, finns det fler arter av konsumenter än producenter.

-Allan Rasmusson
april 21, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Knätofsspindel

Knätofsspindel, Uloborus plumipes. Bilden skickades in av Dzenana Myrehed.

Jag hittade en knätofsspindel på mitt kontor men befarar att den kommer att städas bort. Kan jag sätta ut den, har den en chans att överleva? Jag bor i Lund, Skåne.

En tjusig spindel, knätofsspindeln! Från början kommer den här spindeln ifrån varmare områden, och den har kommit till Sverige med handelsväxter. Därför är det här ett inomhusdjur hos oss, t.ex. i blomsteraffärer och växthus, eller som i ditt fall på kontoret. 

Eftersom det är ett värmeälskande djur tror jag inte att den här särskilt goda chanser om du släpper ut den utomhus. Ta kanske hellre hem den och sätt den i en krukväxt, så kommer den att vara ett effektivt nyttodjur! 

Hoppas detta ger lite vägledning! 

Här har vi svarat på andra frågor om knätofsspindeln:

https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/knatofsspindel/

https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/knatofsspindel-2/

-Andreas Nord

Överhuvudtaget ska man vara försiktig med att släppa ut främmande djur i naturen. Det är ganska otroligt att ett djur anpassat till varmt klimat ska överleva i vårt väder, men vi vill inte ha in nya arter som vi inte vet så mycket om.

-Lars Lundqvist

april 20, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är fåglar dinosaurier?

Nanyangosaurus, en dinosaurie.

Jag har läst i en bok att fåglar är dinosaurier, stämmer det?

På sätt och vis kan man säga så. För väldigt länge sedan (65 miljoner år, innan både morfar eller farfar levde) inträffade en katastrof, jorden träffades av en jättestor sten som kom flygande från rymden, som gjorde att nästan alla dinosaurier dog. Men bara nästan. Det fanns några små dinosaurier som hade fjädrar på armarna och på benen, och som kunde flyga. Några av dem överlevde katastrofen, och gav upphov till våra tiders fåglar. Så fåglar är i alla fall nära släkt med dinosaurierna.

-Lars Lundqvist

april 17, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insektshotell

Ett norskt insektshotell i Oslo. Bilden tagen av Alicia Fagerving.

Jag har gjort ’insektshotell’ av ganska grova grenar- stammar, dels en hög med ekgrenar som är ca decimetern tjocka den ligger i skugga på marken som en hög med ved ca metern långa, sedan har jag flera insektshotell med tunnare grenar av olika matrial som tsuga, gran och syrénstammar de ligger på marken under granar i skugga. Jag hade en tanke att den skall gynna diverse skalbaggar och mångfotingar, är det en bra idé de skall stå orörda i många år och bara fyllas på med matrial? Vilka insekter gynnas?

Ett utmärkt initiativ – det är precis den här typen av åtgärder som djur och natur behöver i dessa tider!

Genom att lägga upp ett vedlager på detta sätt (i naturvårdssammanhang kallas detta ofta för ’faunadepå’) kommer du att gynna olika vedlevande insekter, t.ex. skalbaggar och olika tvåvingar (flugor och myggor) som utvecklas i veden. Det gäller både djur där larverna lever av veden eller barken, t.ex. skalbaggslarver som gräver gångar i veden och förpuppar sig därinne. Men du kommer också att skapa livsmiljöer för olika rovdjur som jagar dessa larver (t.ex. larver av, och vuxna djur, av andra skalbaggar, spindlar, skinnbaggar), olika svampar som lever av veden, osv. Under vedlagret kommer marken att bli fuktigare än den annars varit, och veden skapar också bra gömställen. Därigenom gynnar du också markfaunan, dit t.ex. många mångfotingar hör.

Min enda rekommendation är att du flyttar ut veden ur skuggan. Det är bra om åtminstone en del av den kan vara solbelyst för att göra det bra för insekterna. Många arter tycker om när det är varmt. Du kommer gynna många olika organismer när veden ligger i skuggan också, men den största mångfalden får du nog om du kan blanda sol och skugga.

Jag förstår det som att det här är ganska nytt. Då kunde det vara ett roligt tillfälle att försöka fotografera, eller på annat sätt dokumentera, vilka insekter du hittar. Jag gissar att det kan bli ganska mycket aktivitet när solen börjar värma ordentligt. Det är sannolikt att du redan i år kommer att se olika skalbaggar och flugor som lägger ägg på veden, och kanske större rovdjur som är där för att fånga de äggläggande insekterna. Vad som faktiskt kommer att dyka upp beror på varit i landet du befinner dig, och hur miljön runtomkring ser ut. Finns det mycket skog eller hagmarker i ditt närområde kommer djuren säkert fortare att hitta dit än om du bor i intensiva jordbruksmarker.

Lycka till med ditt projekt!

-Andreas Nord
april 16, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg