Större hackspett, Dendrocopus major. Bilden tagen av Hangsna.
Vi är en förskoleklass från Gunnesboskolan i Lund som har fåglar som tema .. Vi undrar därmed, varför tappar fåglar sina fjädrar?
Fjädrarna är viktiga för fåglarna på många sätt. De håller fågeln varm, med (ving)fjädrarnas hjälp kan de flyga, och fjädrarnas färger gör att fåglarna ser vackra ut så att de blir attraktiva under parningssäsongen. Fjädrarna är fantastiskt starka, trots att de är fjäderlätta (!), men under ett år så slits de ut. Precis som vi sliter ut våra kläder. Därför måste fåglarna byta sina fjädrar och varje enskild fjäder byts ut minst en gång om året (med några få undantag).
Fåglarnas fjäderbyte tar normalt ett par månader, för de kan och vill inte byta alla fjädrarna på en gång. Oftast byter de fjädrarna på sommaren, när det är varmt och skönt och när det finns mycket mat. Om man ser en fågel som flyger förbi med ”hål” eller ”jack” i vingen, så vet man att den ruggar sina vingpennor. De byter bara några vingpennor åt gången så att de trots allt kan flyga. Det finns undantag (det finns det alltid i naturen): svanar, gäss och ankor byter alla vingpennor på en gång och då kan de inte flyga alls på några veckor.
Att studera hur fåglarna byter sin fjädrar är ruggigt kul!
Charles Darwin skapade teorin om evolution via naturlig selection.
Hur olika tänker evolutionbiologer från varandra teoretiskt? Jag har hört att forskare bråkar om teorier, men alla överrens om att evolution har skett och sker i nutid.
Även om alla evolutionsbiologer idag är, som du säger, överens om att evolution har skett och hur de grundläggande mekanismerna funkar, finns det ändå diskussion kring andra frågor. Någonting som har varit uppe på tapeten ganska mycket den senaste tiden är vilken roll icke-genetiska effekter spelar, t.ex. epigenetiska modifieringar av DNA eller plasticitet och inlärning. Vi kan ta inlärning som exempel eftersom alla känner till inlärning, men principen är densamma för de övriga effekterna. En art skulle kunna lära sig att utnyttja en ny födokälla, och när den väl har börjat göra det kan det finnas selektion för att bli mer effektiv på att äta den nya maten – t.ex. att man utvecklar en annan form på tänderna eller käken. I detta fall har inlärning banat väg för den genetiska evolutionen.
Men man kan också tänka sig att i vissa fall kommer inlärning eller beteende att hämma genetisk evolution. Om man kan anpassa sitt beteende till att undvika höga temperaturer så behöver man inte anpassa sin fysiologi till värmen. Det som diskussionen kring sådana effekter framförallt går ut på, är hur viktiga de är i det långa loppet. Har icke-genetiska effekter en stor eller liten påverkan på evolutionens senare bana? Det vet vi inte just nu, men det undersöks för fullt med olika experimentella och komparativa metoder.
Råka, Corvus frugilegus. Bilden tagen av Axel Mauruszat.
Jag bor i Simrishamn, nära havet, och jag har en fråga som jag grubblat länge På. Vi bor intill en park med stora på Boketäd, och nu på senhösten och tidig vår i skymningen och tidig gryning samlas råkorna i tusentals här på några träd och på hustaken. De verkar ha någon form av konversation, eller konferens ,det konstiga är att de samlas endast dessa tider på året inte annars? OBS de är samlade endast ungefär en timme varje gång , sedan är de borta
Grunden till råkornas (det finns troligen en hel del kajor med också) flockande som du ser är att de kommer för att övernatta i en tät flock i höga träd någonstans. Även om du säger att de efter en timma både morgon och kväll är borta, så tror jag att de på natten sitter mycket i träd nära någonstans. När de väl slutat ”tjattra” (efter mörkrets inbrott, resp ännu inte börjat före gryningen) är de mycket mer diskreta.
Varför övernatta i tät flock? De finns många tänkbara förklaringar, och alla ligger det nog något i:
– Att sitta tätt tillsammans gör natten mindre kall
– Att vara i en stor tät flock minskar risken på flera sätt för den enskilde att bli dödad av rovdjur (hökar, ugglor, katter mm)
– Många ögon ser fler än få
– De kan hjälpas åt skrämma/jaga bort rovdjuret
– Risken att bli den som blir dödad vid en attack minskar ju fler som är där (man gömmer sig bland de andra)
– Genom att observera varandra när de flyger in på kvällen kan de se vem som haft tur med födosöket och det kan vara värt att följa efter dessa fåglar nästa morgon (vet ej hur väl detta egentligen belagts, om alls)
Vad fåglarna ”säger till varandra” (eller andra djur) i denna grynings och skymnings-kakafoni är det nog riktigt ingen som vet.
I vilket fall – det som vissa människor tycker är ett förskräckligt oväsen tycker andra (som jag själv) är ett fantastiskt spännande naturfenomen.
Yngel från vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Mariomassone.
Har försökt hitta uppgift på hur stor andel av världens fauna är växtätare respektive köttätare. Finns det beräknat?
Det är nog svårt att få en rimlig uppskattning för hela världen. Man har därmot uppskattat andel rovdjursarter inom olika ekosystem. Det finns till exempel en ganska stor påverkan av ekosystemets storlek när man kollar på sötvattensdjur. Större dammar har en större andel rovdjur (upp till ca. 50%). Man har också uppskattat att ca. 10-25% av däggdjuren inom ett ekosystem är rovdjur. Rent allmänt kan man säga att runt 90% av energin går förlorad för varje steg inom en näringskedja, så rovdjurens biomassa borde vara ungefär 10% av växtätarnas biomassa. När detta omsätts till antalet arter eller individer kommer storleken spela stor roll, och därför kan man komma upp i relativa höga andelar inom vissa ekosystem.
Spår av djur i fritidshuset. Bilden tagen av Karin Kärrman.
Kan du med hjälp av medsända bilder, tala om vilket djur som varit i sängarna under täcke och överkast i vintras. I sängen fanns alltså stenar (storlek som en tum- nagel) rått bajs och fröskal från nån växt, somvi inte heller vet. Kan råttor bära med sig stenar, och i såfall varför? Vilket annat djur kan det vara?
Jag tycker stenarna ser nog så mystiska ut! Baserat bara på spillning och gnagspår ser det väl ut som att det kunde röra sig om en mus- eller sorkinvasion. Men stenarna avviker ju! Jag tänker därför våga mig på att gissa att ni har haft påhälsning av en ekorre. Jag har läst en smula om stensamlande beteende, och det visar sig att det finns flera personer som har observerat grå ekorrar (som är kusin till vår svenska, röda) samla in stenar. Man har föreslagit att dessa små stenhögar kanske används för att maskera matgömmor, eller för att få andra ekorrar att tro att det ligger något gömt bland stenarna. Det betyder att djuren då skulle lägga ut blindspår för att få ha sin mat ifred. En spännande tanke!
Mystiskt föremål. Bilden skickades in av Ola Svensson.
Denna lilla kalkartade tingest hittades i Göteborgs södra skärgård. Den är 3 cm lång. Det ser ut som om den skulle kunna vara en del av något slags mussla eller ett fossil? Fast att hitta fossil i Göteborgs skärgård är ju inte så troligt. Finns det möjlighet att bestämma vad det kan vara?
Det är väldigt svårt att säga utifrån bilden, tycker jag. Men jag har frågat några kollegor och fått in ett förslag att det ser ut som en snidad träbit som har vittrats. Låter det rimligt?
-Jessica Abbott
Nja… Det är inte lätt att förmedla hur materialet känns när man håller det i handen, men det känns som sten (kalkaktig) och inte alls som trä. JAg kanske ska försöka ta en tydligare bild av den?
Är det inte ett skalelement från en långhals (släkt med havstulpaner men mycket större och skaftade)?
Skorpoinspindeln Gluvia dorsalis. Bilden tagen av Luis Fernández García.
Jag skriver på en roman som utspelar sig i Amman. En av mina karaktärer är entomolog och som en del av min research undrar jag följande: Finns det någon sällsynt insekt som återfinns i Jordanien? Helst så pass sällsynt att en entomolog skulle bli exalterad av att stöta på den.
Nu är romanen säkert sedan länge färdig. Men om inte: jag är dåligt påläst om Jordaniens fauna av ryggradslösa djur. Dock vill jag nog hävda att de allra flesta småkrypsintresserade som besöker sådana miljöer skulle bli exalterade av ett finna en skorpionspindel! Det är förvisso ingen insekt, utan ett spindeldjur i den egna ordningen skorpionspindlar (Solifugae) med flera familjer.
Hur sällsynta de är vet jag faktiskt inte, men det finns såklart båda sällsynta och vanliga arter. Alla är dock nog så imponerande, och mycket respektingivande!
Jag har läst i Harry Martinssons novellsamling Midsommardalen om hur träd omfördelar vikten genom stammen för att inte ramla omkull i blåsigt väder. Det står tex att trädets rötter fungerar som stora skor som är orörliga på utsidan men att inuti är det som att trädet går upp och ner på tå för att inte ramla och samtidigt inte slita av tunna rottrådar. Jag har försökt leta lite efter uppdaterad kunskap kring det för att se om det stämmer. Kan ni förklara hur träd gör för att stå emot storm eller finns det någon bra bok? De flesta böcker som jag hittar beskriver mest olika trädsorter.
Harry Martinssons liknelse med skor har jag inte hört talas om. Däremot är det känt att träd kan stå emot vinden genom att förändra sin tillväxt, som ju är en långsam process. Ett träd som utsätts för en dominerande vindriktning får en ensidig belastning och börjar då producera speciellt tjockväggiga vedceller, så kallad reaktionsved, som balanserar snedbelastningen på stammen. Med tiden kan den förändrade tillväxten påverka trädets form så att vindmotståndet minskar, något som bland annat ses på ”vindpinade” tallar. Veden i stammar och grenar har också en viss böjlighet, vilket ytterligare minskar vindpåverkan.
Om du googlar på ”reaktionsved” kan du läsa mer om detta intressanta fenomen.
Vi ska ha en debatt i biologi om ’designer barn’ och våra motståndares starkaste argument är att man med hjälp av GMO-teknik ska kunna gå in och ändra i barnets gener när det kommer till homosexuella par så att barnet liknar båda föräldrarna. Nu till min fråga: är det möjligt då det bara är en av föräldrarna som antingen kan bära barnet eller bidra med sperma? Det är ju bara en av föräldrarnas gener etc som barnet får?
Teoretiskt skulle det vara möjligt med hjälp av genom-editering, men det skulle i nuläget vara förenat med hälsorisker för barnet pga eventuella bieffekter. Vad som skulle kunna motivera att ändå göra detta är en medicinsk-etisk fråga, och inte en biologisk.
Observera att GMO-begreppet enligt svensk lag inte gäller för människor.
-Allan Rasmusson
Hur man skulle gå till väga beror på vilket upplägga man tänker på här. Ett alternativ är att man klonar en person, och sedan modifierar vissa gener för att få in egenskaper från partnern. Det känns som det är detta ni tänker på. Ett annat alternativ är att man tar informationen från två spermier och kombinerar det för att bilda en ny individ. Man får i så fall se till att man inte tar två Y-bärande spermier, för att det skulle medföra att informationen på X-kromosomen saknas. Detta alternativ diskuteras som ett sätt att få fram mer diversitet hos nästan utdöda arter, och man kan läsa mer om det i boken ”Mammutens återkomst” av Torill Kornfeldt. Båda alternativen är tekniskt svåra idag, utöver de etiska aspekter som Allan nämner.
Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.
Häromdagen läste jag om humlor och hur de riskerar att dö ut. Jag blev väldigt intresserad av detta då det inte är något jag tänkt på förut. Jag har försökt ta reda på hur pass allvarligt detta är men hittar inte så mycket information. Är humlan ens fridlyst? Jag har bara hittat information om att vissa arter är utrotningshotade, räcker inte det för att en humla ska bli fridlyst? Hur pass hotade är dom egentligen, i Sverige och i resten av världen och vad gör man för att hjälpa dom?
Tack för dina intressanta frågor. Humlor, liksom många andra insekter, är ofta värmegynnade och/eller specialiserade på att leta efter föda på särskilda växter eller i särskilda miljötyper. Därför missgynnas många sådana insekter när t.ex. gamla öppna betesmarker tillåts växa igen (större träd och buskar gör att det blir mer skugga, som i sin tur gör det svalare och ändrar livsvillkoren för andra växter) eller i det moderna jordbruket med så kallade monokulturer (stora fält med bara en enda miljötyp och gröda, och inga ogräs). Studier från bland annat Lund har också visat att pollinerande insekter, kanske särskilt bin (och humlor är ju faktiskt just bin) påverkas mycket negativt av flera bekämpningsmedel som används i det moderna jordbruket.
När det gäller humlor i Sverige har man totalt hittat 41 olika arter, varav 38 anses vara bofasta och reproducerande. Därtill tillkommer 6 så kallade underarter, som man kan likställa lite med distinkta lokala varianter av en och samma art. Av dessa är hela 9 arter upptagna på den nationell rödlistan, där 5 anses vara ”nära hotade” (NT), 1 anses vara ”sårbar” (VU) och 3 arter anses vara ”nationellt utdöda” (RE). Det vill säga att mer än 20% av alla våra humlor är hotade på ett eller annat vis och i olika grad! Däremot är inga humlor fridlysta. Det kan bero på många olika faktorer, där man kanske inte helt ska se bort ifrån att många humlor kan vara ganska svåra att känna igen om man inte studerar dem i mikroskop. Om man då fridlyser bara en särskild art, kunde det kanske vara svårt att följa upp hur effektivt detta lagliga skydd är. Fridlysning är dessutom inte alltid synonymt med att en art är särskilt hotad – t.ex. är alla svenska grod- och kräldjur, och alla svenska orkidéer, fridlysta. Det handlar mer om att man väljer att skydda dessa organismer från att t.ex. utnyttjas i internationell handel.
Vad görs då för att skydda humlor? I Sverige känner jag inte till några specifika insatser för just humlor, men det arbetas väldigt intensivt med att återskapa gammal kulturmark (t.ex. gamla betesmarker) och att främja ett mer hållbart, mer traditionellt, jordbruk som använder färre eller inga bekämpningsmedel. Det är åtgärder som kommer att ha en direkt positiv effekt på svenska humlor. I andra länder, t.ex. Storbritannien, försöker man återinföra humlor som har dött ut när deras livsmiljöer förstörts. Då återskapar man lämpliga miljöer, och importerar humlor från andra länder som man släpper ut där – faktiskt från Sverige i vissa fall.
Det du själv kan göra för att hjälpa humlor, förutom att ta hand om miljö och natur i allmänhet, är att låta en del av din trädgård vara lite vildvuxen, att plantera blommor som humlor gärna besöker, och kanske dessutom sätta upp en humleholk!
Kommentarer