Vad heter denna växt? Den växer fritt överallt vid Nerja, Spanien just nu.
Ser ut som getoxalis (Oxalis pes-caprae), en släkting till vår harsyra (O. acetosella). Införd och invasiv i medelhavsområdet.
-Stefan Andersson
Getoxalis
Geting på vintern?
Vi fick en stor geting i vardagsrummet idag den 13 februari. Min fråga är varför just nu, borde det inte vara för tidigt för getingar?
På hösten dör alla getingarnas ’arbetare’, och bara honorna (drottningar) överlever. Hon söker upp en plats att övervintra på, och när det börjar bli varmt på vårkanten ger de sig ut för att leta efter en lämplig plats att starta en ny koloni på.
Jag skulle tro att det här nog handlar om en getingdrottning som har övervintrat inomhus och nu vaknat till, snarare än en som har kommit in utifrån. Även om det har varit en ovanligt mild vinter är det ännu lite för svalt för att insekter (åtminstone de flesta) ska vara aktiva, men man ska aldrig säga aldrig när det kommer till djur och natur!
-Andreas Nord
Hur många böcker om evolution?
Jag undrar hur många böcker trycks varje år inom ett så brett område som evolution. Är det tusentals? Men det är väl bara några få som kommer ha genomslagskraft, och sen går väl böckernas fakta ut efter 3 år. Det är väl mest tidskrifter som görs på ett löpade band, eller?
Det är svårt att uppskatta detta. Största delen av den nya forskningen inom evolution publiceras i vetenskapliga tidskrifter, som du säger. Enligt databasen Web of Science har det publicerats över 380 000 artiklar med anknytning till evolution de senaste 5 åren (!). Om man söker efter böcker om evolution på Wikipedia kommer det upp en lista över 86 populärvetenskapliga böcker genom tiderna: https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Books_about_evolution. Okända böcker med liten upplaga och fackböcker listas väl inte där, men enligt min erfarenhet brukar de stora förlagen för facklitteratur (t.ex. Oxford University Press eller Wiley-Blackwell) komma ut med en handfull böcker vardera varje år som handlar om evolution. Så antalet böcker om året ligger kanske runt några tiotal upp till ett hundratal om året, vilket är långt färre än antalet artiklar.
-Jessica Abbot.
Utterspillning?
För några veckor var det högvatten (+90 cm) vid vår sommarstuga som ligger vid Kimsundet, Gästrikland. Då kommer det in havsvatten och/eller åvatten i sjöboden (sjöboden ligger precis vid åmynningen till havet) genom en smal springa(ca 2 cm bred). Sedan det blev normalt vattenstånd och vattnet runnit undan var jag där för kolla att allt var okey. Då hittade jag några märkliga spillningar i sjöboden. Se bifogad bild. Vad kan det vara? Samma sak var det för ett antal år sedan. Då trodde jag det var en sjöfågel som kommit in då en lucka i golvet lossnat och flutit upp. Så var det inte nu då det endast är springan mellan golv och tak som är öppen.
Det är svårt att avgöra utan storleksreferens och utan att själv undersöka fynden, men jag spekulerar lite.
Om det vita man ser på bilden är ben- eller skalrester tycker jag spontant att utter ligger bra till. Alternativt mink, men de brukar ha en långt mer regelbunden, avlång, form på avföringen. Här kan lukten ge en bra fingervisning: (färsk) avföring från utter luktar ganska behagligt, lite söt- och tranaktigt, medan minkens avföring har en stark och genomträngande lukt.
Inget av alternativen passar dock särskilt bra om ditt båthus verkligen är tätt och inte alls har någon väg in från land eller vatten, men djur brukar ju å andra sidan vara skickliga på att hitta in- och utgångar som vi själv inte känner till!
-Andreas Nord
Behöver en växt mer vatten än ett djur?
Jag undrar vad som behöver mest vatten mellan djur och växter. Även hur många procent vatten av allt som går åt jordbruket / uppfödan av djur.
Intressant fråga, det kan absolut finnas extrema vatiationer i naturen, men otvetydigt måste en växt med samma vikt som ett djur använda mest vatten. En aktiv björk eller en dadelpalm suger upp och avdunstar uppemot ett ton vatten per dag. Ökenväxter kan spara mycket på vatten, men inte i närheten av hur lite vatten som djur kan klara sig på! Landväxterna som helhet avdunstar per år ca. 72 biljoner ton vatten (alltså 72 tusen miljarder ton) dvs 72 000 kubikkilometer eller 3.5 ggr Östersjöns volym.
Eftersom växterna på jorden väger ca 200 ggr så mycket som alla djuren, så blir djurens direkta vattenavgivning (utandning, kiss och svett) försumbar.
Dessutom, 90-95 % av biomassan förloras när du föder upp djur på vegetarisk mat, och det betyder att vattnet går åt nästan uteslutande för växtodlingen för att göda djuren.
-Allan Rasmusson
Vad betyder ”dägga”?
Vad betyder ordet ”dägga”?
Det är ett gammalt ord för att dia, alltså när en däggdjurshona ger mjölk åt sina ungar.
-Andreas Nord
Är det mindre syre på natten?
Eftersom majoriteten av fotosyntesen sker dagtid betyder det att det är mindre syre i luften nattetid, med tanke på att cellandning fortfarande sker under natten? Dvs syre förbrukas i högre grad än det bildas under natten.
Ja, växter, bakterier, svampar, protister och djur (i den ungefärliga betydelseordningen) netto-använder syrgas och producerar koldioxid under natten (lika mycket). Men det finns mycket syre så det blir en väldigt liten förändring. Jag har inga siffror på detta men mellan sommar och vinter (när fotosyntes inte sker här) är variationen ca 10 ppm. Det är nästan ingenting jämför med 21% (=210 000 ppm) syrgas, men en märkbar skillnad i koldioxid som nu ligger på knappt 400 ppm i snitt.
-Allan Rasmusson
Vattna med fimpvatten
Jag har gjort en undersökning genom att odla ärter i jord och delat de i 3 olika kategorier, där jag vattnar ena med kranvatten, andra med outspätt fimpvatten och den tredje med fimpvatten. Växterna har nu blivit stora fast växterna som jag vattnat med outspätt vatten och fimpvatten har fått lite mögel. Jag undrar alltså hur påverkas egentligen växterna när jag vattnar de med fimpvatten?
Jag antar att du försöker se om fimpvatten kan förgifta växterna? Det skulle man ju kunna tänka sig men samtidigt ska man komma ihåg att allt är gift bara man kommer upp i tillräckligt höga koncentrationer. Låga mängder fimpvatten skulle säkert också kunna ha stimulerande effekt. Kanske de inte stimuleras av just nikotinet men fimpvattnet kanske innehåller annat som de kan ha nytta av. Det beror på hur sterila fimpar du jobbar med. Om du arbetar med fimpar som du plockat från marken kanske bakterier och svampar börjat omvandla ämnen i fimparna och dessa ämnen kanske växten kan ha nytta av eller gör dem ännu giftigare.
Odlar du i blomkrukor med vanlig planteringsjord? Jag skulle istället lagt ärtorna i fimpvattnet direkt och observera hur växten börjar ta sig ut från fröet. Det hade varit ett snabbare och ”renare” experiment. Med snabbare menar jag att du kan göra flera försök och testa olika saker då de gror på ett par dagar. Med renare menar jag att du inte får sidoeffekter av jorden som också tillför näring och som också absorberar ämnen från fimpvattnet. Dessutom har du mycket mikroorganismer i jorden som också påverkar ditt experiment. Det är en konst att designa bra experiment.
Att du får mögel på växterna som vattnas med fimpvatten indikerar kanske att mögelsporer finns på fimparna som du använder. Alternativet är att ärtorna blir mer känsliga för svampinfektioner när de vattnas med fimpvatten. Roa dig med att designa ett försök som skulle visa hur det föreligger med detta.
-Mats Hansson
Grävlingsspår?
Vilket spår är det här efter för djur? Ca. 10 cm stora.
Jag tycker det är ganska svårt att få en bra uppfattning av spårstämpeln och spårlöpan från dessa bilder, men de tydliga klomärkena för mina tankar till spår av grävling.
-Andreas Nord
Varför ogillar vissa koriander?
Jag har länge undrat varför så många hatar koriander. Jag har på senare tid hört att det finns en ”hata koriander”-gen, skumt tyckte jag. Har nu hört om genen 0R6A2 som uppfattar smaker (som jag förstog?), men får fortfarande inte svar på varför koriander då. Stämmer detta, o vad bekräftar detta? Hittar inga säkra källor ang. detta.
Ja, det stämmer att genen OR6A2 har förknippats med en negativ smakupplevelse från koriander. Exakt varför det är så vet man inte med säkerhet, men troligtvis är det för att den ena varianten av denna gen gör att man blir mer känslig för vissa kemiska föreningar (aldehyder) som finns i koriander. Smak- och luktreceptorer kan binda olika ämnen mer effektivt beroende på receptorns form, och formen bestäms av vilken genvariant man bär på. Så de som ogillar koriander binder förmodligen dessa ämnen mer effektivt, vilket leder till en starkare smakupplevelse som lätt kan uppfattas som överväldigande och därmed äckligt.
Precis som för alla egenskaper, kan man dock tillägga att generna inte är allt. Har man som ung lärt sig att förknippa positiva upplevelser med smaken av koriander kommer man förmodligen att gilla den ändå, även om man bär på den ”känsligare” genvarianten. Det förklarar varför en maträtt kan anses vara en delikatess i vissa länder men jätteäckligt i andra (tänk surströmming).
Den ursprungliga studien, som är tillgänglig för alla att läsa, finns här om du är nyfiken: https://flavourjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/2044-7248-1-22
-Jessica Abbott
Kommentarer