Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
När jag samlade ihop den sista veden och lyfte på plåten som jag haft som botten såg jag en hel del gångar och en stor hög med ekollon! Min fråga är, kan detta vara ett ekorrbo eller samlar skogsmöss på ekollon också? Jag ser ofta ekorrar i närheten men aldrig hört talas om att de bygger under jord.
Skogsmöss kan säkert samla ekollon också. Och en ekorre skulle näppeligen krypa in under en plåt på marken. Vilken mössen säkert tycker är ett utmärkt skydd!
-Bodil Enoksson
Jag var på en park i Bonn i helgen. Där fanns några vattendrag och då kom några djur simmade. Vad heter djuret?
Jag säger sumpbäver (Myocastor coypus). Det här är från början en sydamerikansk art som togs till Europa för pälsindustrin. Den har sedan rymt från pälsfarmer och etablerat sig på många håll på kontinenten. Som jag förstår det anses de vara ganska besvärliga eftersom de ställer till en del oreda där de finns, bland annat genom att gräva ut stora tunnelsystem i strandbrinkar och på närliggande åkermark. Det svenska namnet till trots är den mycket närmare släkt med marsvin än bävrar.
Jämfört med en bisamråtta (Ondatra zibethicus) är sumpbävern mycket större (bisamråttan är ungefär som en kanin eller lite mindre), har en kraftigare mustasch, tydlig simhud mellan tårna på bakfötterna, och överlag ett litet grovhugget utseende med större öron och ögon. Bisamråttan har dessutom en svans som är lite plattad från sidorna, ungefär som en bäversvans på högkant (men smalare, såklart). Bisamråttan har också kommit till Europa för pälsens skull. Den finns bland annat i norra Sverige, dit den invandrat från Finland.
-Andreas Nord
Jag undrar över mineralinnehåll i växter. Det sägs ju att t. ex. Persilja innehåller järn. Men gäller det oavsett var persiljan är odlad? Jag har alltid trott att växten tar upp det från marken, men alla jordar innehåller väl inte järn? Vidare funderar jag på om järnet är essentiellt för växten, växer det t. ex. inte Persilja om järn saknas? Tänker att om man ska odla hemma i fönsterkarmen så måste man kanske ha koll på mineralinnehåll i jorden om det ska bli näringsrika grönsaker, eller?
Finns det någon kunskap om vilken frekvens på ljud som måsar inte tål?
Ja, det finns forskning kring ljud som ett sätt att hålla oönskade djur borta, bland annat fiskmås. Metoden går antingen ut på att hitta en frekvens som liknar artfränders larmrop, eller som gör fysiskt ont. I båda fallen finns det problem med metoden. Ljud som skrämmer bort djur funkar tillfälligt, men fiskmåsar så pass intelligenta att de lär sig rätt snabbt att det är ingen fara och kommer tillbaka. Det kan också vara svårt att hitta ett ljud som är störande för djur men inte för människan. En kombination av olika signaler (t.ex. ett högt ljud tillsammans med en blinkade lampa) kan göra åtgärden mer effektiv kortsiktigt, men i det långa loppet kommer måsarna alltid att lära sig att de kan strunta i ljudet utan konsekvenser.
-Jessica Abbott
Jag undrar ifall ni vet vad salthalten i en potatis är? Jag har själv försökt finna svaret fast har tyvärr inte lyckats.
Enligt Wikipedia så är salthalten (natriumklorid) i en potatis 6 mg/100 g.
-Jessica Abbott
Jag går på Jensen gymnasium åk 1. Vi har just nu i uppgift att skriva en uppsats om en bioteknik i samhället och har fått specifika frågeställningar. En av våra källor i uppgiften behövde vara mail från forskare. Jag fick biotekniken GMO. Min frågeställning är om vi bör förädla majs för att förse dem med sämre ekonomi med näringsrik mat? Hur ser ni på detta, tror ni det skulle vara möjligt. Finns det sätt att förse dem med näringsrik mat? Blir det tillräckligt näringsrikt?
Jag antar att du läst på om GMO och förstår någotsånär kopplingen mellan gener och hur dessa styr en växts egenskaper, utseende, osv. Modifierar/ändrar man koden/baserna i en DNA sekvens som en gen är uppbyggd av så kan man få en förändring i växtens egenskaper, utseende, osv. Sådana här förändringar sker naturligt hela tiden i alla våra celler. Det är det som är mutationer. Oftast blir det ingen effekt, ibland blir det en effekt, ibland är effekten bra för cellen/organismen men ibland kan det bli riktigt illa (ex man kan få cancer). Man kan öka antalet mutationer i en cell genom olika typer av strålning (ex röntgen strålning) eller behandling med kemikalier (ex natrium azid, NaN3). Detta har utnyttjats sedan 1928 i växtförädling över hela världen och all vete, korn, havre, osv. på åkrarna runt Lund har sådana mutationer i sig, då växtförädlarna hittat de individer i sina växtförädlingsförsök där växten har fått en egenskap som var bättre ur ett tillämpat perspektiv. Att göra mutationer med strålning och kemikalier räknas som icke-GMO-metoder.
En GMO-växt är en GMO-växt för att den har främmande DNA i sig. Oftast använder man sig av bakterien Agrobacterium tumifaciens som är en bakterie som angriper växter. Det är så den bakterien fungerar liksom B-Streptokocker angriper oss och ger oss halsfluss. Vad man gjort är att ”tämja” denna Agrobacterium och utnyttjar dess system för att infektera en växt till att överföra det DNA man vill ha infört i en växtcell.
Ofta använder man Agrobacterium för att slå ut en viss gen i växten. Detta kan man också göra med strålning och kemikalier men skillnaden är att man med Agrobacterium kan träffa just den gen man vill åt. De andra metoderna är slumpmässiga och går inte att rikta in mot en önskad gen. Därför måste man med icke-GMO-metoderna strålning och kemikalier undersöka väldigt många växt-individer eller celler för att hitta rätt växt/cell. Lite som att leta efter en nål i en höstack. Detta är idag möjligt med hjälp av supereffektiva DNA-sekvenseringsmetoder som utvecklats enormt under de senaste 10 åren. Då företag vet att de inte kan sälja GMO-växter har man istället använt sig av DNA sekvenseringsmetoder för att få fram nya sorter där man letat upp rätt växt/cell. Således behövs inte GMO-tekniken för att slå ut en gen.
Däremot behövs den om man vill införa en gen och ge en växt nya egenskaper. Då själva definitionen av GMO är att den innehåller främmande DNA kan man inte komma runt detta med DNA-sekvenseringsmetoder. En införd gen är alltid en införd gen.
Vad nytt är på gång? Har du hört om CRISPR/Cas9? I detta system utnyttjar man en typ av ”bakteriers immunförsvar” för att modifiera en växt (går också att modifiera djur och andra organismer). I detta system kan man ganska precist slå ut en gen. Men då en utslagen gen med hjälp av Agrobacterium lämnar en bit Agrobacterium DNA i genen, ser man inte något främmande DNA från CRISPR/Cas9 i ”barnbarnen” av en sådan behandling. Däremot gör man det i ”barnen”. Enligt ett EU beslut i juli 2018 räknas CRISPR/Cas9 gjorda växter som GMO-plantor. Det stora bekymret kommer att bli hur man skiljer en växt med en utslagen gen tillverkad via strålning eller kemikalier som inte är GMO-metoder, från en växt som kan se exakt likadan ut i sitt DNA men är framtagen med CRISPR/Cas9 som alltså är en GMO-metod.
Man kan också införa en gen med CRISPR/Cas9 men då har man ju satt in en främmande gen och den är absolut klassad som GMO.
Okey, så till din uppgift ”om vi bör förädla majs för att förse dem med sämre ekonomi med näringsrik mat”. Ordet ”bör” uppmanar ju till att man ska försöka och det är absolut en hedervärd handling men vem ska göra det? En parallell; i världen finns många sjukdomar. Särskilt i fattiga länder. Ändå inriktar sig läkemedelsindustrin på välfärdssjukdomar i länder där de sjuka kan betala för sig. Hemskt kan man tycka men förtag har som sin grej att tjäna pengar. Samma sak med växtförädlingsföretag. De måste tjäna pengar för att existera och finns ingen som kan betala för deras produkt även om de behöver produkten i ett fattigt land, så går företaget i konkurs. Personer på företag är nödvändigtvis inte sämre människor och många företag driver projekt i fattiga länder som goodwill. Det vill säga, de driver välgörenhetsprojekt för att tillfredsställa sig själva, sin personal och deras kunder. Det finns alltså en anledning för företag att göra detta även om det inte är företagets drivande inkomstkälla. Ansvaret kanske därför ligger på en annan nivå, politisk nivå? Är detta något för FN, EU, Sverige, dig eller mig? Ska någon ta fram denna majs så måste ju denna person också kunna få sitt liv att gå runt under tiden personen jobbar med projektet.
Kan vi då förädla majsen för att göra den näringsrik? Ja, det borde gå. Växter som ska ätas av djur och människor ska helst vara proteinrika (jag antar att detta är vad din lärare menar med näringsrik). Växtförädling av växter med högre proteininnehåll tar växtförädlare ständigt fram. Sakta men säkert. De använder icke-GMO-metoder och korsningar för att få fram nya sorter och de mäter dess proteininnehåll. De gör mycket DNA-sekvenseringar. Mig veterligen har inga större möjligheter uppenbarat sig med GMO-tekniker. Slå ut gener kan man som sagt göra med strålning och kemikalier kombinerat med DNA-sekvensering och då behövs inte GMO. Men stora genombrott kanske fås om man sätter in 50 olika gener med GMO-metoder. Nu är det mest en gen som sätts in i varje försök. Eftersom det inte finns någon efterfrågan på GMO grödor, så driver heller inte företagen på för att forska hur man gör för att sätta in 50 olika gener men skulle konsumenterna acceptera det och köpa produkterna skulle den utvecklingen gå snabbare. Men man vet ju heller inte vilka 50 gener man skulle satsa på. Där finns mycket forskning kvar att göra.
Nästa fråga var ”finns det sätt att förse dem med näringsrik mat? Blir det tillräckligt näringsrikt?” Detta är också en stor fråga som kan besvaras på olika sätt. Är det krig så är det svårt att få fram mat över huvud taget. Har maten sämre näringsinnehåll, så kanske man kan äta lite mer för att kompensera, så vad är då tillräckligt näringsrik? Kanske din lärare egentligen menar den stora frågan om det finns möjlighet att förse en ökande världsbefolkning med mat (innan befolkningskurvan planar ut, vilket den verkar göra)? Det tror jag. Äter vi mer vegetariskt så skulle mycket vara vunnet och det ligger utanför GMO-frågan.
-Mats Hansson
Jag har en fråga om artbildning. Vid något tillfälle framträder ju vårt släkte Sapiens. Om jag förstått rätt så finns det inte ett specifikt ögonblick då den första människan föds utan det rör sig snarare om en period då små gradvisa förändringar leder till det nya släktet. Skulle någon av er kunna förklara detta lite bättre? Det är svårt att greppa.
Det är vanligt att tycka att det är svårt att förstå. Problemet är att artbildning är en process som tar tid. Man kan inte riktigt hitta en speciell punkt där det sker. Du kan jämföra det med fosterutveckling. Ett befruktat ägg kallas för embryo fram till den nionde veckan, sedan kallas det ett foster fram till födseln. Men det finns inget magiskt i övergången från embryo till foster eller foster till spädbarn, utan fosterutvecklingen är en kontinuerlig process.
Det är samman sak med artbildning. Om två populationer inte kan föröka sig med varandra brukar man kalla dessa för två olika arter. Men det finns en massa mellanstadier, allt från att två populationer bara ser lite olika ut, till att de undviker att para sig med varandra, till att de producerar hybrider som är sterila eller har sämre överlevnad. Att inte kunna para sig över artgränser kallas för reproduktiv isolering, och det byggs upp kontinuerligt allt eftersom två populationer blir mer och mer olika varandra. Se bilden ovan, som visar hur två olika populationer tar form och slutar para sig med varandra.
När det gäller människans evolution vet vi att moderna människor och neandertalare (som brukar betraktas som olika arter) kunde få barn tillsammans, men att det verkar inte ha skett speciellt ofta. Det tyder på att det fanns ett ganska stort mått av reproduktiv isolering mellan oss och neandertalarna. Vi hade blivit så olika att vi inte längre var riktigt kompatibla.
-Jessica Abbott
Idag har jag letat efter bra fakta om skinnbaggar. Jag undrar om hur de gör när de äter, eller suger i sig växtsaft.
Skinnbaggar har inga käkar, i motsats till t.ex skalbaggar. Istället har de en sugsnabel som de använder för att suga i sig vätska från födan. Den ligger normalt sett, med några undantag, vikt tätt mot kroppen när djuren inte äter, så det är inte alltid man ser den om man inte vänder på skinnbaggen (eller tittar på när den äter, för den delen).
Vissa skinnbaggar är uteslutande växtätare, ändra är rovdjur, och andra är lite mer opportunistiska. Hos dem alla fungerar sugsnabeln på ett liknande sätt.
Man kan säga att den består av två delar, ett yttre hölje som ger skydd och stadga, och en inre del som utgör själva födoapparaten. Lite förenklat kan man säga att det är uppbyggt ungefär som hos oss: höljet är en omformad överläpp, medan själva snabeln är omformade käkar.
I snabeln finns två kanaler; en för att spruta in olika ämnen (enzymer) som bryter ner djur- eller växtvävnad så att den blir i flytande form och därför lättare att äta om man inte kan tugga, och en kanal där födan tas in i kroppen. In- och utflödet av vätska sköter skinnbaggen genom att använda muskler inne i huvudet för att driva två små pumpar, en till varje snabelkanal.
Vill du se hur just riddarskinnbaggen äter är det bästa att leta på tulkört, som är den huvudsakliga värdväxten i Sverige.
-Andreas Nord
Igår gick vi över isen i Stockholms skärgård från Ljusterö -Storön. Mitt ute på isen stötte vi på en spindel. I förmiddags var vi ute på en promenad och stöter på en likadan spindel på andra sidan Storön denna också på isen men närmre land. Det som inte syns på bilden är att själva delen mellan huvud och bakropp är lite gulbrun resten brunsvart ca 1 cm. Vad är det för spindel och hur kommer det sig att de är ute på isen?! Igår var temp någon plusgrad och nu på förmiddagen samma.
Tyvärr går det inte att se vilken art av spindel det är. Det är sällan som spindlar rör sig i så låg temp. Har bara sett ett par stycken röra sig i sån kyla. De hamnar i dvala normalt när det är såpass kallt. Denna har tydligen kunnat röra sig trots kylan.
-Lars Jonsson
Jag skulle vilja veta hur gestagen påverkar kroppen kemiskt samt hur gestagen påverkar vår miljö och dess organismer vid exponering i naturen?
Gestagener eller progestogener är könshormon som är naturliga signalsubstanser som är mycket viktiga för fortplantningen i många djur inklusive människor, de kan även användas för att syntetiskt reglera fortplantning vilket är varför de finns i flera sorter av p-piller.
Många djur har liknande biologiska processer för hur de reglerar sig fortplantning vilket återspeglas i att de styrs av samma signaler med hormoner och receptorer. Därför är det inte förvånande när man hittat påverkan inuti olika arter som fiskar och snäckor som blivit utsatta för läkemedelsrester, molekylerna ser ingen skillnad mellan en människa eller en fisk så länge signalerna passar i signalsystemet. Detta kan leda till allt från störningar på östrogenreceptorn till att avkomman får utvecklingsproblem. De flesta reningsverk i Sverige har ännu idag inte reningssteg som avlägsnar läkemedel som finns i vårt avloppsvatten (läkemedel som vi människor använder, kan även komma från tamboskap). Vattenlevande organismer är därför särskilt utsatta för våra läkemedelsrester och kan påverkas vi mycket låga nivåer eftersom de är i direktkontakt med vattnet. Viktigt är därför att samhället börjar ställa om till nya sätt att se på läkemedels livscykel, från användning till deras slutstation som inte bör vara i naturen.
-Gästinlägg av Maria Hansson, lektor i ekotoxikologi
Kommentarer