Fönstermygga, Sylvicola cinctus? Bilden skickades in av Lars Bladh.
Upptäckte denna idag,är nyfiken på vad det är för sort,trodde först att det var ngn mygga,vet ngn det där hos er vad det är för typ? Från det ena till det andra, fick redan häromnatten 8 st myggbett, ganska jobbiga bett som höll i sig i 4 dagar. Bor på Ingarö Sthlm.
Det är en fönstermygga, familjen Anisopodidae, med sju arter i Sverige. Alla är i släktet Sylvicola och saknar svenska namn. Jag är ingen expert på dessa och bilden är svår, men tycker nog att det avbildade djuret ger en känsla av arten som heter Sylvicola cinctus.
Det är inte detta kryp som orsakat dina kliande bett, eftersom fönstermyggor inte suger blod!
Orientskatan, Pica serica, är en vanlig fågel i Sydkorea.
Min man jobbar för närvarande i Sydkorea och skickar massor av vackra naturfilmer från sina promenader. Just nu är det körsbärsblomning och enormt vackert överallt. Men jag har reagerat på att jag aldrig hör eller ser några fåglar! Inget kvitter överhuvudtaget, vare sig det är i en stad eller på landet. När jag påpekade det så sa han att det stämde, det enda han hade sett var några skator. Fåglar lyser generellt med sin frånvaro. Jag förstår att ni knappast är experter på Sydkoreas fågelliv, men jag kan inte sluta tänka på detta och hoppas att ni kanske kan bidra med någon teori om hur detta kommer sig. Är det normalt för den här delen av världen? Eller är det ett problem? Saknas insekter? Eller är det som med kanariefåglar i gruvorna förr i tiden – har luftföroreningarna tagit dem allihop? (Sydkorea har ju periodvis mycket stora problem med inkommande luftföroreningar från Kina.) Ska det vara så här?
Det är såklart väldigt svårt att svara på, men såklart är alla de punkter du nämner viktiga för att fåglar ska trivas. I tillägg behövs lämpliga boplatser, som för många arter kan vara nog så svårt att hitta i tätbebyggda områden. Vi ser ju samma sak här hemma, att naturen i mångt och mycket för flytta på sig när vi breder ut oss. På landsbygden ser det såklart annorlunda ut, men även här drabbas fåglarna hårt av mänsklig aktivitet, åtminstone i modernt jord- och skogsbruk som ofta (men lyckligtvis inte alltid) karakteriseras av utpräglade monokulturer med mycket litet utrymme för biologisk mångfald.
Men man ska inte heller vara alltför pessimistisk. Om jag förstår saken rätt har din man varit i Sydkorea under början av året, och särskilt under körbärsblomningen som jag uppfattar sker någon gång i mitten eller slutet av mars. Det här är nog en ganska besvärlig tid om man vill se många fåglar. Jag gissar att man där befinner sig i en period där de fåglar som kommit för att spendera vintern i landet förbereder sig, eller redan har gett sig av, mot sina häckningsplatser och att de flyttfåglar som är på väg in inte riktigt har anlänt ännu. Dessutom är det kanske lite väl tidigt på året för att stannfåglarna ska ha kommit igång att sjunga för fullt. Det ser vi här hemma också – tidigt på våren är sångaktiviteten hos vanliga fåglar, som talgoxe, blåmes och bofink, ganska sporadisk.
Det här är såklart mest spekulationer. Men nog tror jag att man borde besöka samma platser som din man nu har varit på lite senare på våren, när man förväntar sig att det ska vara större (sång)aktivitet hos fåglarna!
Spenat, Spinacia oleracea. Bilden från Shutterstock.
Jag undrar över mineralinnehåll i växter. Det sägs ju att t. ex. Persilja innehåller järn. Men gäller det oavsett var persiljan är odlad? Jag har alltid trott att växten tar upp det från marken, men alla jordar innehåller väl inte järn? Vidare funderar jag på om järnet är essentiellt för växten, växer det t. ex. inte Persilja om järn saknas? Tänker att om man ska odla hemma i fönsterkarmen så måste man kanske ha koll på mineralinnehåll i jorden om det ska bli näringsrika grönsaker, eller?
Alla gröna bladgrönsaker är bra källor till järn, och om de odlas i Sverige har de normalt inte brist på järn. Detta eftersom vi har gott om järn i berggrunden och jordarna är normalt sura till neutrala. Järnbrist är typiskt ett problem i basiska jordar, då järnet är svårlösligt vid högt pH. Järnbrist sysns typiskt som blekhet hos blad (kloros). Se t ex https://en.wikipedia.org/wiki/Iron_deficiency_(plant_disorder).
Järn behövs av nästan alla organismer för en uppsjö av reaktioner.
Är men känsligare i ryggen än kvinnor? Hur sitter känsel celler i ryggen? Var kan jag hitta den information? Är nyfiken på hur det fungerar överhuvudtaget.
Människor och andra djur har celler som känner av smärta överallt i kroppen. De kallas för nociceptorer, eller smärtreceptorer i vardagligt tal. Smärtreceptorer i huden gör att man känner om man t.ex. har lagt handen på en varm platta, medan smärtreceptorer i muskler eller organ gör att man kan känna om man har ont inuti kroppen, t.ex. i ryggen. Lite förenklat kan man säga att smärtreceptorn sänder information till sin ”cellkropp” som finns i något som kallas för dorsalrotsganglier i nära anslutning till ryggmärgen. Därifrån slussas signalen in i ryggmärgen och vidare till hjärnan, och sedan bestämmer kroppen vad som ska göras. Ibland registreras smärtan som något som gör ont, och man kanske tänker på att inte stödja på en öm fot, och ibland reagerar kroppen instinktivt innan man själv hinner tänka, t.ex. genom att man snabbt rycker bort en hand man lagt på spisen.
Om män lättare får ont i ryggen än kvinnor vet jag inte, men jag tror att det är osannolikt. Däremot upplever olika personer smärta väldigt olika. Det som gör ont på mig gör kanske inte ont på dig, och vice versa. Det finns också människor som inte kan registrera smärta överhuvudtaget. Det är en allvarlig, eller åtminstone mycket besvärande, åkomma. Det kan t.ex. leda till att man inte flyttar sin hand från den där varma plattan innan det börjar lukta bränt och man redan skadat sig allvarligt, att man inte känner om man trampar på en spik eller glasbit, osv.
Om du vill läsa lite mer om hur smärta fungerar och registreras hos djur kan du följa länken nedan. Texten är lite teknisk, men ändå ganska överkomlig, tycker jag.
Det finns faktiskt väldigt ny forskning som visar att det kanske finns skillnader i hur hanar och honor känner av smärta. Se https://www.nature.com/articles/d41586-019-00895-3. Försök på möss visar att smärtalstring hos vissa celler kan se lite olika ut hos hanar och honor, och att de därför kan reagera olika på t.ex. nålstick. Det innebär inte nödvändigtvis att smärtan upplevs som svårare hos det ena eller det andra könet, men kan kanske förklara varför smärtstillande medel verkar funka lite bättre hos vissa individer. Jag håller dock med Andreas om att de individuella skillnaderna är förmodligen större än några skillnader mellan könen.
Ärtsandbi, Andrena wikella. Bilden tagen av Dick Belgers.
Jag har en gammal skruttig altan av stenplattor och sand som vi håller på att riva för att göra en ny användbar. I sanden under översta lagret stenplattor är det en massa hål och väldigt mycket vad vi tror är sandbin eller vårsidenbin som flyger in och ut. All sand måste bort för att göra den nya altanen men vi vill såklart inte ta död på alla dessa värdefulla bin! Vi undrar därför om det finns något sätt att få dem att flytta innan lastaren kommer och öser bort all sand?
Snabbt svar, med stort mått av gissning: om larverna inte hunnit utvecklas till puppor (vilket tar – olika antal beroende på art – månader från att de läggs) har jag svårt att tänka mig att det går att rädda dem. Bättre isf att stoppa de vuxna så snart som möjligt från att bygga mer. Då kanske de börjar bygga någon annanstans om man har tur.
-Gästinlägg av Lina Herbertsson, Forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning
Kanske kunde ni, om det är möjligt, underlätta nykoloniseringen genom finna en annan plats för (åtminstone delar av) den bortschaktade sanden på er tomt.
Celldifferentiering från stamcell till vävnad. Bilden skapades av OpenStax College.
Jag undrar vad ni tycker är det roligaste med att jobba som biolog. Tycker det låter som ett roligt och spännande jobb.
För mig är det en ynnest att jobba med något som är långt mer komplicerat än ens egen fattningsförmåga.
Biologers arbete kan vara mycket olika. Man kan jobba som biolog på många organisationsnivåer, från cellernas system av samverkande molekyler, via komplexa organismers invärtes system för att få cellerna att fungera tillsammans, upp till stora ekosystems samverkan mellan arter. Man kan använda många olika teknikarsenaler. Man kan ha olika mål, från grundforskningens kunskapssökning inom alla organisationsnivåer ovan, till att ta fram tillämpningar inom medicin, miljövård och bevarandebiologi, matproduktion etc., eller att utveckla samhällets biologiska allmänbildning som lärare eller annan kunskapsförmedlare. Alla dessa är viktiga, och du kan säkert hitta något som passar dig!
Än så länge så har man så vitt jag vet inte lyckats hitta jordlikt liv på någon annan plats i universum förutom just här på jorden. Men bara för att det inte finns jordiskt liv, alltså det som vi ”biologiskt” anser vara en levande varelse betyder väll inte det att det nödvändigtvis inte finns avancerade ”livsformer” på andra ställen. De livsformerna kanske bara inte uppfyller kraven för det liv vi har här på jorden, men att det ändå finns någon annan typ av liv som vi inte utforskat. Vad tror ni om detta?
Det är en svår fråga. Först och främst är jag osäker på vad du menar med “avancerad”. Logiskt tänkande? Själv tycker jag att allt liv är mycket avancerat. Redan en ensam bakteriecell, med sin samverkan av tiotusentals delar (proteiner, nukleinsyror, fetter, kolhydrater, småmolekyler etc.) är synnerligen avancerad. De flercelliga eukaryoterna skall vi inte tala om. Växternas förmåga till uppfattning om omgivningen och att ta “intelligenta” beslut baserade på minnet av tidigare episoder i livet är extremt avancerat.
Det har spekulerats mycket genom tiderna hur liv skulle kunna se ut om det uppstått separat från det jordiska. Jag brukade skämta, att om en person faktiskt skulle träffa en utomjordisk livsform så är det troligare att hen ringer till Anticimex en till en UFO-organisation. För att ta något extremt – astronomen och poeten Peter Nilsson spekulerade om liv i form av metallkomplex inuti supernovor; ett liv vi aldrig skulle kunna få kontakt med – Lönlös spekulation? Utomjordiskt liv skulle knappast se ut som oss. Dock, det är extremt många pusselbitar som måste ha fallit rätt på plats för att vårt eget liv skulle uppstå, och det är omöjligt att gissa vilka andra varianter som skulle kunna finnas. Vi naturvetare har framgångsrikt jobbat på med att dra slutsatser om det vi vet, och undvikit spekulation.
-Allan Rasmusson
Astronomer och astrobiologer jobbar i nuläget framförallt med att försöka hitta tecken på liv som liknar jordens på andra planeter (dvs, kol- och vattenbaserad med syremetabolism). Inte för att det anses vara den enda möjliga typ av livsform, men snarare för att det annars svårt att veta vad man ska leta efter.
Om vi tittar på livets utveckling på jorden kan vi dra en preliminär slutsats att det är ganska svårt att utveckla intelligent liv, jämfört med enkla livsformer som bakterier. Det verkar nämligen ha gått snabbare att utveckla bakterieliknande livsformer från kemiska system, än att ta steget från bakterier till komplexa djur. Därför gissar jag att om vi hittar utomjordiskt liv kommer det med största sannolikhet att vara bakterieliknande livsformer (om vi lyckas känna igen dem!).
Större träfjäril, Cossus cossus. Bilden tagen av Entomart.
Såg en mycket lång 10cm citrongul larv på Skärtorsdagen ute på min semesterö utanför Ronneby. Tjockleken var ca 1 cm och ej hårig. Litet svart huvud. Inga teckningar på segmenten som var 12-14 st. Var kan det ha varit för insektslarv? Hittar inga liknande bild på nätet. Tyvärr kameralös just denna dag.
Det är alltid svårt utan bild, men den väldiga storleken i kombination med ett litet, svart, huvud för tankarna till larven av större träfjäril (ibland även kallad trädödare), Cossus cossus. Det är en ganska vanliga figur, där larven lever i allehanda lövträd. Den lämnar dock träden för att förpuppa sig i jorden, och då kan man finna den krypandes på marken som du har gjort.
Det enda är väl att den här larven är orange eller rödbrun, och inte särskilt citrongul. Men variation finns det ju, så kanske kunde du söka på bilder av större träfjärilens larv och se om det ser rätt ut?
Sommarljus, Oenothera lindheimeri. Bilden skickades in av Joumana Solibi.
Jag vill veta vad detta är för växt och om det finns frö, för att odla. Dessa finns på ett hotell när bassängen i Grekland . Det är långa strå med små blommor som verkar tåla värme.
Hamster, Mesocricetus auratus. Bilden tagen av Keith Pomakis.
Är lärare och min fråga kommer först från en elev men har nu snurrat runt i arbetslaget efter det. Årets nationella prov i svenska innehåller faktatexter om hamstrar. Det står där att hamstrar i det vilda gräver långa tunnlar under jorden. Men var gör den av jorden som den gräver loss? Först skvätter den väl upp sanden runt hålet, men när den kommit en bit ner? Pressar den ihop jorden då bara? Bär den ut den i kinderna? Hur gör den?
Jag har försökt söka lite information med varierande framgång, så svaret blir kanske lite mer av en spekulation. Men: jag tror nog att hamstrar i huvudsak knuffar eller skyfflar ut jorden ur sina gångar, precis som många andra tunnelgrävande smådäggdjur gör. De använder säkert munnen till viss del i tunnelbygget, åtminstone ser det ut som att de gör det i de videos jag hittat. Men tills syvende och sist är det nog mer effektivt (dvs. mer jord på kortare tid) att knuffa ut massorna de gräver undan med kroppen istället för att bära ut det lite åt gången i kindpåsarna. Se här hur hamstrar gräver:
Tittar man på andra hålgrävare med stora kindpåsar, kindpåsråttor (familjen Geomyidae med ett drygt 30-tal arter i Central- och Nordamerika; kallas ’gopher’ på engelska), så verkar det åtminstone som att de i huvudsak skyfflar jorden framför sig när de gräver ut sina stora och komplicerade tunnelsystem. Här är en bra videoupptagning på hur det kan gå till:
Kommentarer