Är smörgåskrasse en c3, c4 eller cam- växt?
Smörgåskrasse är en typisk C3-växt. Det finns inga kända arter med C4- eller CAM-fotosyntes i familjen korsblommiga växter.
-Stefan Andersson
Smörgåskrasse
Korsspindel
Var hemma hos mina föräldrar idag och hittade en spindel som jag aldrig förut sett! Och undrar så klart vad det kan vara för en spindel? Bifogar en liten dålig bild men hoppas ni kan se!
Fredrik Arvidsson, som är en duktig spindelkännare, hälsar att det här ser ut som en korsspindel (Araneus diadematus) som är vanlig runt hus och i trädgårdar. Man ser ett tydligt kors på djurets bakkropp.
-Andreas Nord
Korsspindel
Jag trodde först att det var en Kvadratspindel som flyttat hem till mig men när jag tittade närmre på den så är det nog inte en sådan, men vad är det då för spindel?
Nu har spindelkännaren Fredrik Arvidsson tittat på din bild. Han hälsar det ser ut att vara en korsspindel (Araneus diadematus) som är vanlig i trädgårdar. Han säger vidare att det är lite beskuggning på bilden just där korset skall vara, men att han ändå tror på den arten eftersom resten av spindelns utseende passar bra in.
-Andreas Nord
Dubbelt så kallt
Min fråga till er är att ifall du går ut en dag och det är 0 grader Celsius på termometern, nästa dag ska det bli hälften så varmt eller även dubbelt så kallt. Hur många grader Celsius är det ute då? Finns det någon vetenskaplig förklaring av detta?
Fysikaliskt så talar temperaturen i luften om vilken rörelseenergi luftmolekylerna har, alltså hur snabbt de rör sig. Om luften tillförs energi och värms upp börjar molekylerna i luften (främst syre och kväve) att röra sig snabbare. Molekylerna rör sig inte åt något speciellt håll utan det är en slumpmässig rörelse åt alla möjliga håll det är fråga om. Om en fysiker skulle säga att det ska bli hälften så varmt, skulle hen nog mena att luftmolekylernas energi skulle gå ner till hälften. Det är svårare att se vad dubbelt så kallt skulle betyda. För att luftmolekylernas energi direkt ska kunna kopplas till en temperatur måste man använda Kelvin-skalan. Där är 0 Kelvin den absoluta nollpunkten: luftmolekylerna står helt still. Det motsvarar -273,15 grader Celcius. 0 grader Celsius motsvarar 273,15 K. Om man håller sig till Kelvin-skalan är det rimligt att prata om dubbelt så varmt till exempel.
Vi använder oftast Celsiuskalan för att det är bekvämt. 0 grader Celcius är vattnets fryspunkt och det är naturligt för oss att i det dagliga livet skilja på plus- och minusgrader. 100 grader Celcius är vattnets kokpunkt och det är ju också något vi upplever i vardagen. Men att säga att +20 grader Celcius är dubbelt så varmt som +10 grader Celcius är inte fysikaliskt.
-Gästinlägg av Gabriella Stenberg-Wieser, Institutet för rymdfysik
Rävspillning?
Är detta räv eller grävling?
Svårt bara från bild. Min gissning är att detta är rävspillning, från en räv som ätit mycket bär som gjort avföringen mörk och mjuk. Grävlingens dito brukar vara lite ”slemmigare”. Dessutom är grävlingen ett ganska renligt djur: oftast lämnar den sin avföring i grunda gropar som kallas för latriner mer än som här, direkt på marken.
Man kan lätt skilja på räv- och grävlingsspillning på lukten. Rävens spillning har en ganska frän lukt (den ”luktar räv”), medan grävlingsspillning luktar aromatiskt, sött och myskaktigt.
Bara baserat på utseendet skulle man kanske kunna tänka sig igelkott som syndare just i ditt fall, kanske särskilt som det är mycket insekter i spillningen. Men jag tycker att det är lite för mycket spillning, och att de enskilda bitarna är allt för grova jämfört med din fot.
-Andreas Nord
Hjortskalle?
Kan du av dessa bilder, säga vilket djurart det tillhör?
Det är en svår vinkel, sådär rakt bakifrån, och så jag vågar inte säga något säkert. Dock ser skallen avlång ut (kan ju också bero på vinkeln), vilket får mig att tänka på en hjort av något slag. Det finns ingen storleksreferens eller några uppgifter om var du har hittat skallen, men givet omgivningarna och ett ganska smäckert utseende tänker jag att rådjur ligger bra till. Som sagt, se detta som en fingervisning mer än ett helt säkert svar.
-Andreas Nord
Mossors livscykel
Vad innebära mossans livscykel för genetiken?
Det var en bra och intressant fråga, som visar att du tänkt till lite grand!
Mossor är generationsväxlare, vilket innebär att de har skiftar mellan två olika generationer som ser olika ut. Alla landväxter är generationsväxlare, men mossor utmärker sig genom att den dominerande generationen är haploid vilket innebär att finns endast en uppsättning kromosomer i varje cell. De flesta andra växter har en dominerande diploid generation. Det vi uppfattar som mossor på marken i skogen är alltså den haploida generationen, som också kallas gamofytgenerationen eftersom den producerar könsceller = han- och hongameter. Efter befruktning utvecklas den diploida sporofytgenerationen som sitter fast på honindividet. I sporkapseln bildas sporer efter reduktionsdelning så att sporerna som bildas är haploida.
Livscykeln får en del speciella genetiska konsekvenser:
• Eftersom det bara finns en kromosomuppsättning i den dominerande fasen av livscykeln så kan inte anlag vara dominanta eller recessiva, utan alla anlag uttrycks. Det betyder att anlag som är fördelaktiga i en viss miljö kan slå igenom mycket snabbare än hos en diploid organism.
• Vid självbefruktning – då han- och hongameter bildade från samma individ förenas – får sporofyten två identiska uppsättningar av kromosomer och alla sporer som bildas efter meiosen blir identiska. Detta är en extrem form av inavel.
• Alla spridningskroppar (sporer eller olika typer av fragment eller groddkorn bildade av gamofyten) är haploida och bär därför bara en enda uppsättning av anlag.
Man har länge spekulerat om vad livscykeln har för effekt på mossornas genetiska variation och en del har menat att mossor skulle vara genetiskt utarmade och evolutionärt . De flesta studier visar att mossor inte avviker påtagligt från andra organismer i detta avseende, men det finns stora skillnader mellan arter som inte i första hand har med livscykeln att göra.
-Gästinlägg av Nils Cronberg, mossexpert
Grön bladspindel
Vad är detta för spindel? Den ser ut som en något mindre husspindel, men grön, som för övrigt bor hos oss. Jag har sökt på nätet men hittar ingen med den smala bakkroppen. Den är väldigt rörlig förflyttar sig snabbt även mellan våningarna i vårt boende.
Det är ett exemplar av den tjusiga arten grön bladspindel, Micrommata virescens.
-Andreas Nord
Hur äter salamandrar?
Vi har ett arbete inom groddjur och vi undrar om salamandrar har samma långa tunga och äter på samma sätt som grodorna….
Men annars hur äter salamandrar?
Salamandrar äter på lite olika sätt beroende på hur de lever. Vissa arter lever bara på land, och är bättre anpassade för att äta lite snabbare byten som de kan fånga på avstånd, medan arter som helt eller delvis lever i vatten (man brukar kalla dem ’akvatiska’ arter) är bättre anpassade att fånga långsammare byten på närmare håll. I grund och botten handlar det om hur deras respektive käkapparater (dvs. över- och underkäken och de olika ben och broskbitar som ”hör till”) är utformade.
Det betyder att landlevande salamandrar i allmänhet har en tunga som de kan skjuta ut, precis som många grodor. Allra skickligast är de så kallade lunglösa salamandrarna (familjen Plethodontidae). Här kan ni se hur detta kan se ut:
https://www.youtube.com/watch?v=6AeuGBXa7_o
https://www.youtube.com/watch?v=mRrIITcUeBM
Hos de egentliga salamandrarna (familjen Salamandridae; hit hör de två svenska arterna) är förmågan att skjuta ut tungan mer begränsad. Den mest extrema här är kanske guldstrimliga salamandern (Chioglossa lusitanica) som bara finns i norra Portugal och nordvästra Spanien. Den kan skjuta ut tungan riktigt långt. Den andra extremen är de helt, eller till stor del, vattenlevande salamandrarna som inte alls kan skjuta ut tungan utan istället antingen skapar ett ’baksug’ när de öppnar munnen under vattnet eller direkt attackerar bytet med sina käkar. Det är ganska rimligt när man tänker på det – om man mest lever under vattnet är det inte så fördelaktigt, om ens möjligt att skjuta ut tungan!
Jag har inte hittat någon som sett speciellt på hur våra två svenska arter, större- och mindre vattensalamandern (Triturus cristatus respektive Triturus vulgaris) äter, men av vad jag själv har observerat utomhus i Sverige verkar ingen av dessa arter direkt skjuta ut tungan när de fångar bytesdjur.
Den bifogade bilden visar hur stor variationen i användandet av tungan kan vara bland de egentliga salamandrarna kan vara. Från vänster till höger blir djuren allt mer vattenlevande.
Hoppas detta svar kan leda ert arbete vidare!
-Andreas Nord
Citrusfruktmott?
Vill du hjälpa mig vad detta är för en varelse som fanns i en mandarin och den svarta grejen?
Det är en fjärilslarv av något slag, men jag vet inte alls vilken.
Rent utseendemässigt tycker jag att djuret bär likheter med citrusfruktmott, Citripestis sagittiferella. Det är från början en sydostasiatisk art som kan ställa till stor oreda i citrusodlingar. Den har observerats i importerad frukt i Europa vid några tillfällen. Just i Sverige är det sannolikt ingen större fara om fjärilen skulle kläckas fram (vi odlar ju inga citrusfrukter här), men i sydligare delar av Europa där det finns stora citrusodlingar tror jag att det hade kunnat ställa till en hel del oreda.
-Andreas Nord
Kommentarer