Rhizomorfer under barken på ett träd. Bilden skickades in av Bitte Fossbo.
På min promenad i naturreservatet Årstaskogen idag fick jag syn på det här vackra mönstret under barken på denna döda tall. Jag tog ett foto på håll och trodde det var gångar i träet. En kvinna jag mötte gick närmare och såg att linjerna i själva verket låg utanpå träet, som en slags ådror. Vad kan detta vara?
Det är så kallade rhizomorfer, som är tätt packade svampmycelietrådar som en del vednedbrytande svampar bildar för att transportera vatten eller näring. Troligtvis är det en art av Honungsskivling Armillaria sp. som producerat dessa.
Gallbildning orsakad av Rabdophaga rosaria. Bilden skickades in av Solveig Alvefur.
Har vid två tillfällen hittat ’sly’ med en blomställning som ser ut som en ros. Jag undrar vad det är för något. Har bilder på den senaste jag hittat och den är tyvärr brun och höstvissen. Den förra var i full grönska, blomman hade samma gröna färg som övriga blad. Jag har trott att det var något insektsangrepp som gav upphov till formationen men hoppas nån av er kan förklara vad det egentligen är för växt.
Det är gallbildning orsakad av Rabdophaga rosaria.
Fettspindel, Steatoda bipunctata. Bilden tagen av Bob Ionescu.
Jag var på en skogstur utanför Kalix igår och gick bl.a över en frusen myrmark. Vi har ännu inte fått så mycket snö, ca 5- 10 cm hade täckt den helfrusna myrmarken. Det som förbryllar mig är följande; nästan för varje meter vi gick såg vi ganska stora men även små svarta (brunsvarta) spindlar. Liknade vargspindlar, även de som var små. Kan det ha varit ungar? En del var helt helt stela, stilla, av kylan (-2°C) men de flesta rörde på sig och kröp fram i snön. Har aldrig sett så många spindlar i snö förut. Finns det något skrivet om detta beteende? Varför har inte de här spindlarna vintrat in för länge sedan? Hela senhösten och vinterperioden har varit ganska kall (ner till -15).
Jag frågade spindelkännaren Fredrik Arvidsson om detta. Såhär svarar han:
”Spindlar är mer eller mindre aktiva året om. Skulle nog säga att de flesta arter är aktiva under vintern bara att de vanligtvis håller till längre ner under förna och annat. Har hört något om ”anti-freeze molekyler” som kan hjälpa dem att inte frysa fast, men de de blir ju trots allt slöa (som hon beskriver) när de blir kalla. Vanligtvis tror jag de kan komma upp på snön när det är lite varmare under vintern och solen skiner.
Finns många vargspindelarter på myrmarker och var de frispringande så var det troligen spindlar från den familjen, och de ”små” kan mycket väl varit icke fullvuxna.”
Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden skickades in av Charlotte Andersson.
Var hemma hos mina föräldrar idag och hittade en spindel som jag aldrig förut sett! Och undrar så klart vad det kan vara för en spindel? Bifogar en liten dålig bild men hoppas ni kan se!
Fredrik Arvidsson, som är en duktig spindelkännare, hälsar att det här ser ut som en korsspindel (Araneus diadematus) som är vanlig runt hus och i trädgårdar. Man ser ett tydligt kors på djurets bakkropp.
Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden skickades in av Magnus Nilsson.
Jag trodde först att det var en Kvadratspindel som flyttat hem till mig men när jag tittade närmre på den så är det nog inte en sådan, men vad är det då för spindel?
Nu har spindelkännaren Fredrik Arvidsson tittat på din bild. Han hälsar det ser ut att vara en korsspindel (Araneus diadematus) som är vanlig i trädgårdar. Han säger vidare att det är lite beskuggning på bilden just där korset skall vara, men att han ändå tror på den arten eftersom resten av spindelns utseende passar bra in.
Under vintern måste träden skydda sig från att frysa sönder.
Min fråga till er är att ifall du går ut en dag och det är 0 grader Celsius på termometern, nästa dag ska det bli hälften så varmt eller även dubbelt så kallt. Hur många grader Celsius är det ute då? Finns det någon vetenskaplig förklaring av detta?
Fysikaliskt så talar temperaturen i luften om vilken rörelseenergi luftmolekylerna har, alltså hur snabbt de rör sig. Om luften tillförs energi och värms upp börjar molekylerna i luften (främst syre och kväve) att röra sig snabbare. Molekylerna rör sig inte åt något speciellt håll utan det är en slumpmässig rörelse åt alla möjliga håll det är fråga om. Om en fysiker skulle säga att det ska bli hälften så varmt, skulle hen nog mena att luftmolekylernas energi skulle gå ner till hälften. Det är svårare att se vad dubbelt så kallt skulle betyda. För att luftmolekylernas energi direkt ska kunna kopplas till en temperatur måste man använda Kelvin-skalan. Där är 0 Kelvin den absoluta nollpunkten: luftmolekylerna står helt still. Det motsvarar -273,15 grader Celcius. 0 grader Celsius motsvarar 273,15 K. Om man håller sig till Kelvin-skalan är det rimligt att prata om dubbelt så varmt till exempel.
Vi använder oftast Celsiuskalan för att det är bekvämt. 0 grader Celcius är vattnets fryspunkt och det är naturligt för oss att i det dagliga livet skilja på plus- och minusgrader. 100 grader Celcius är vattnets kokpunkt och det är ju också något vi upplever i vardagen. Men att säga att +20 grader Celcius är dubbelt så varmt som +10 grader Celcius är inte fysikaliskt.
-Gästinlägg av Gabriella Stenberg-Wieser, Institutet för rymdfysik
Svårt bara från bild. Min gissning är att detta är rävspillning, från en räv som ätit mycket bär som gjort avföringen mörk och mjuk. Grävlingens dito brukar vara lite ”slemmigare”. Dessutom är grävlingen ett ganska renligt djur: oftast lämnar den sin avföring i grunda gropar som kallas för latriner mer än som här, direkt på marken.
Man kan lätt skilja på räv- och grävlingsspillning på lukten. Rävens spillning har en ganska frän lukt (den ”luktar räv”), medan grävlingsspillning luktar aromatiskt, sött och myskaktigt.
Bara baserat på utseendet skulle man kanske kunna tänka sig igelkott som syndare just i ditt fall, kanske särskilt som det är mycket insekter i spillningen. Men jag tycker att det är lite för mycket spillning, och att de enskilda bitarna är allt för grova jämfört med din fot.
Hjortskalle? Bilden skickades in av Ann-Katrine Lilleås.
Kan du av dessa bilder, säga vilket djurart det tillhör?
Det är en svår vinkel, sådär rakt bakifrån, och så jag vågar inte säga något säkert. Dock ser skallen avlång ut (kan ju också bero på vinkeln), vilket får mig att tänka på en hjort av något slag. Det finns ingen storleksreferens eller några uppgifter om var du har hittat skallen, men givet omgivningarna och ett ganska smäckert utseende tänker jag att rådjur ligger bra till. Som sagt, se detta som en fingervisning mer än ett helt säkert svar.
Mossa fran Svalbard. Bilden tagen av Andreas Weith.
Vad innebära mossans livscykel för genetiken?
Det var en bra och intressant fråga, som visar att du tänkt till lite grand!
Mossor är generationsväxlare, vilket innebär att de har skiftar mellan två olika generationer som ser olika ut. Alla landväxter är generationsväxlare, men mossor utmärker sig genom att den dominerande generationen är haploid vilket innebär att finns endast en uppsättning kromosomer i varje cell. De flesta andra växter har en dominerande diploid generation. Det vi uppfattar som mossor på marken i skogen är alltså den haploida generationen, som också kallas gamofytgenerationen eftersom den producerar könsceller = han- och hongameter. Efter befruktning utvecklas den diploida sporofytgenerationen som sitter fast på honindividet. I sporkapseln bildas sporer efter reduktionsdelning så att sporerna som bildas är haploida.
Livscykeln får en del speciella genetiska konsekvenser:
• Eftersom det bara finns en kromosomuppsättning i den dominerande fasen av livscykeln så kan inte anlag vara dominanta eller recessiva, utan alla anlag uttrycks. Det betyder att anlag som är fördelaktiga i en viss miljö kan slå igenom mycket snabbare än hos en diploid organism.
• Vid självbefruktning – då han- och hongameter bildade från samma individ förenas – får sporofyten två identiska uppsättningar av kromosomer och alla sporer som bildas efter meiosen blir identiska. Detta är en extrem form av inavel.
• Alla spridningskroppar (sporer eller olika typer av fragment eller groddkorn bildade av gamofyten) är haploida och bär därför bara en enda uppsättning av anlag.
Man har länge spekulerat om vad livscykeln har för effekt på mossornas genetiska variation och en del har menat att mossor skulle vara genetiskt utarmade och evolutionärt . De flesta studier visar att mossor inte avviker påtagligt från andra organismer i detta avseende, men det finns stora skillnader mellan arter som inte i första hand har med livscykeln att göra.
Kommentarer