Fråga en Biolog

Vet ni varför det finns mer flundror i vattnen kring Ösel, Estland, än i vattnen utanför Östergötland? Jag trodde det skulle vara tvärtom, att de smutsigaste avloppen var på andra sidan Östersjön och att det var den värsta boven. Men det är nog inte så, eller? Marken där är kalksten, som på Gotland , har det betydelse? Jag har tillbringat alla mina 60 somrar i skärgården och de senaste 15 har jag inte laggt några flundrnät, det är ingen idé. Så vet ni något om varför det är SKILLNAD mellan östra och västra Östersjön?

Det här är såklart svårt att svara på utan mer information om hur vattnet och omgivningarna ser ut, eftersom det är mycket som styr livet under ytan. Av vad jag förstår är Ösel förhållandevis avskilt från fastlandet och ganska beskogad. Östergötlands skärgård gränsar väl därför i större utsträckning kanske till jordbruksmark, och om jag minns rätt finns också en hel del tung industri i trakterna. Hur det ser ut på den estniska sidan när det kommer till just industrier vet jag inte så mycket om. Klart är dock att din observation t.ex. kan bero på ganska små regionala skillnader i markanvändning, närliggande industrier, och fisketryck. Jag har som jämförelse en bekant som berättar om goda fångster av plattfisk på nordöstra Öland, som ju är ganska nära dina trakter.

I största allmänhet kan man säga att det är svårt att generalisera i alltför stor grad. Även om delar av våra grannländer i öst kanske inte är så miljövänliga, så finns också många fina naturområden kvar. Många delar av Baltikum har faktiskt fortfarande kvar landskapstyper som sedan länge har försvunnit eller minskad kraftigt i Sverige. På samma vis måste man komma ihåg att skenet kan bedra. I Sverige har vi fortfarande mycket landsbygd och stora skogar. Men den allra största delen av dessa marker är mycket starkt präglade av vårt intensiva, enformiga, jord- och skogsbruk, som har katastrofala följder för djur och natur. Det vi gör på land avspeglas förr eller senare också i vattnet, vilket den dåliga vattenkvalitén i delar av svenska Östersjön vittnar om.

Hoppas detta ger någon vägledning.

-Andreas Nord

mars 12, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi hittade detta stora fotspår i leran, och kan bara tänka oss Björn eller en grävling som glidit i leran och fått ett större fotavtryck i leran?
Eller är det något annat djur som kan ge så här stora avtryck, med så djupa ”tår”.

Den väldiga storleken och de stora, runda tårna menar jag utesluter annat än ett avtryck av björnens bakfot. Det hade såklart varit bra att veta var bilden är tagen, och att se flera spårstämplar och en bild på delar av spårlöpan, men storleken och avtryckets form är ändå tydlig här. Alla tårna syns inte, men det beror nog på att någon har trampat framme i spåret.

Grävlingen har liksom björnen fem tår. Men avtrycket är smalare, tårna är längre, och klorna framträder tydligare. Spårstämpeln är dessutom ganska liten, inte betydligt större och bredare än en människas hand som på din bild. Steglängden är dessutom mycket kortare än hos björnen. På det här underlaget, som jag uppfattar som ganska hårt, tror jag också att man tydligare hade sett trampdynorna i ett grävlingsspår.

-Andreas Nord

mars 11, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi är tre gymnasieelever på naturvetenskapsprogrammet som just nu arbetar för fullt med vårat gymnasiearbete. Det handlar om hur olika människoorsakade störningar påverkar hur ekosystem mår. Vi har gjort en studie där vi odlat kattgräs och vattnat med vatten som vi tillsatt olika ämnen till. Vi har på så sätt simulerat olika störningar så som surt regn, tungmetaller och övergödning.

Kattgräset som utsattes för vatten med tillsatt konstgödsel (Opticrop, ett NPK-gödsel) har till vår förvåning växt minst jämfört med de andra typerna och vi undrar vad det beror på. Vi hittar nämligen bara de problem jordbrukets övergödning orsakar i vattenekosystem och kan därför inte komma på vad som orsakat resultatet. Vi har diskuterat kring att det kanske kan vara att kattgräset ”kvävts” av för mycket näringsämnen i jorden, men det verkar ju inte heller riktigt logiskt eftersom övergödning på land inte ger några direkta effekter – vad vi kan läsa oss till.

Att övergödning på land inte skulle ”ge några direkta effekter” är förstås helt fel. Att bl.a. kvävenedfall och konstgödsling lett till dramatiska förändringar i både artsammansättning och olika biologiska processer på land är ju mycket väl dokumenterat. I just det experiment som eleverna beskriver måste dock förklaringen vara en annan, och det sannolikaste är väl att de tillfört så mycket näringsämnen att gräset fått problem med för höga salthalter.

mars 10, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta för fågel?

Ojdå, det var lite lurigare än vad jag tänkt mig. Det är absolut en rödspov eller en myrspov, men vilken av dem. Oturligt nog är de bästa särskiljande dragen, benlängd, stjärtens och vingarnas teckning, inte synliga på bilden. Pratade med mina närmsta skådarkollegor och vi hade lite olika åsikter. Känslan är en rödspov, men näbben är för kort (jo faktiskt).

Bästa gissningen är en ung rödspov där näbben ännu inte vuxit ut. Kan frågeställaren tala om var och när bilden är tagen skulle det underlätta.

-Åke Lindström

mars 9, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag går tredje året på ProCivitas Malmö, Naturvetenskap och är mitt uppe i gymnasiearbetet. Då jag har fastnat lite på vägen hade jag uppskattat om det fans någon på universitetet han kunde bli hänvisad till för att få eventuell hjälp att komma vidare.

Arbetet går ut på att undersöka varför äggula koagulerar efter frysning och upptining. Alltså varför och vad som gör att äggulan förblir koagulerad efter att man först fryst och sedan låtit tina till rumstemperatur. Själv har jag provat att både frysa i en ”vanlig” frys (ca-20°C) men även med flytande kväve för att undersöka om resultatet varierar beroende på frysningstemperaturen samt hastigheten, resultaten är identiska.

mars 6, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vissa vill återuppliva sedan länge utrotade djur som mammuten. Varför återupplivar man inte djur som nyligen dött ut, som pungvargen? DNA från pungvargar finns ju i tex uppstoppade exemplar. Är det praktiskt svårt (vems livmoder ska den växa i)? Eller är det ekonomiskt eller etiskt problematiskt?

Det finns faktiskt flera försöka som pågår där forskare på olika sätt försöker återskapa arter som har dött ut nyligen. Ett av dem är ett projekt där man arbetar med pungvargen som utrotades i Tasmanien 1936. Det finns uppstoppade djur kvar, men cellerna och arvsmassan i dem är lika döda som i exempelvis mammutar som legat nedfrusna i tundran. Det betyder att cellerna inte går att använda för att exempelvis klona pungvargen. Men genom att analysera den fragmenterade arvsmassan kan man hitta de gener som skiljer pungvargen från sin nära släkting, den tasmanska pungdjävulen. Tanken är sen att använda genteknik för att bygga om pungdjävulen så att den får samma gener som pungvargen.
Det är ett projekt som är både dyrt och tar lång tid, och det finns fortfarande steg i processen som inte är vetenskapligt utvecklade ännu. Men det är möjligt att det kan komma att gå att göra i framtiden. De etiska problemen handlar både om hur de enskilda djuren skulle må och risker för biverkningar och lidande, men också om vad som skulle hända med en återskapad art. Vore det rätt att släppa ut den i det vilda eller kommer den att alltid leva i djurparker? Det är frågor som fortfarande inte har något svar.

-Gästinlägga av Torill Kornfeldt, författaren av Mammutens återkomst

mars 5, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I juni i år hade jag ofta en liten flygande insekt hemma hos mig. Jag kände inte igen den, och lyckades heller inte artbestämma den. Nu har samma insekt dykt upp på min arbetsplats (matematikhuset i Lund). Kan ni hjälpa mig att identifiera arten?

Det är en typ av mygga som kallas för fjärilsmygga och förs till den egna familjen fjärilsmyggor (Psychodidae). Vi har 63 svenska arter fördelade på 23 olika släkten. De har det här väldigt typiskt kvadratiska utseendet med korta och runda vingar, och ger just det här lite fjuniga och ”mjuka” intrycket.

De här är djur som gillar när det är fuktigt, så man kan ofta finna dem i kök, badrum, källare och kring blöta blomkrukor. Det beror på att larven vill ha det blött. De bits inte, och våra svenska arter har såvitt jag vet inte heller några andra effekter på människors hälsa.

Vilken art just detta är vet jag inte, eftersom jag inte har någon direkt erfarenhet av gruppen.

-Andreas Nord

mars 4, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

På min promenad i naturreservatet Årstaskogen idag fick jag syn på det här vackra mönstret under barken på denna döda tall. Jag tog ett foto på håll och trodde det var gångar i träet. En kvinna jag mötte gick närmare och såg att linjerna i själva verket låg utanpå träet, som en slags ådror. Vad kan detta vara?

mars 3, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har vid två tillfällen hittat ’sly’ med en blomställning som ser ut som en ros. Jag undrar vad det är för något. Har bilder på den senaste jag hittat och den är tyvärr brun och höstvissen. Den förra var i full grönska, blomman hade samma gröna färg som övriga blad. Jag har trott att det var något insektsangrepp som gav upphov till formationen men hoppas nån av er kan förklara vad det egentligen är för växt.

Det är gallbildning orsakad av Rabdophaga rosaria.

mars 2, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag var på en skogstur utanför Kalix igår och gick bl.a över en frusen myrmark. Vi har ännu inte fått så mycket snö, ca 5- 10 cm hade täckt den helfrusna myrmarken. Det som förbryllar mig är följande; nästan för varje meter vi gick såg vi ganska stora men även små svarta (brunsvarta) spindlar. Liknade vargspindlar, även de som var små. Kan det ha varit ungar? En del var helt helt stela, stilla, av kylan (-2°C) men de flesta rörde på sig och kröp fram i snön. Har aldrig sett så många spindlar i snö förut.
Finns det något skrivet om detta beteende? Varför har inte de här spindlarna vintrat in för länge sedan? Hela senhösten och vinterperioden har varit ganska kall (ner till -15).

Jag frågade spindelkännaren Fredrik Arvidsson om detta. Såhär svarar han:

”Spindlar är mer eller mindre aktiva året om. Skulle nog säga att de flesta arter är aktiva under vintern bara att de vanligtvis håller till längre ner under förna och annat. Har hört något om ”anti-freeze molekyler” som kan hjälpa dem att inte frysa fast, men de de blir ju trots allt slöa (som hon beskriver) när de blir kalla. Vanligtvis tror jag de kan komma upp på snön när det är lite varmare under vintern och solen skiner.

Det finns artiklar skrivna om detta ja, här är ett exempel: https://www.jstor.org/stable/23733634?seq=1

Finns många vargspindelarter på myrmarker och var de frispringande så var det troligen spindlar från den familjen, och de ”små” kan mycket väl varit icke fullvuxna.”

februari 28, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar