Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Döda ekorrar

Ekorre, Sciurus vulgaris.

Vi har idag hittat 3 döda ekorrar vid ett träd i vår skog som ligger i vittsjö i Hässleholms kommun. Den ena var nog död sen några timmar tillbaks då den inte var likställa. Den andre var stel men var fin i pälsen den tredje torde legat ganska länge då den inte hade päls kvar och börjat brytas ned. Min fråga är vad kan ha hänt. Vi har inte sett något bo i träden men kan de samlats kring den som dog Först? De så ut att vara 1 års ungar. Svårt att avgöra hur gammal den tredje var. Jag är tacksam för svar eller iaf om ni vill delge era tankar om detta.

Vad som orsakat ekorrarnas död är svårt att svara på utan att ha sett kadavren. Om det var ungar tror jag snarare att det kan ha funnits ett bo nära, än att de har samlats kring det redan döda djuret. Kanske kan det annars ha varit någon bra födokälla som dragit dit ekorrarna?

Vad som sedan hänt dem kan man bara spekulera i. Kanske kan det vara sjukdom eller svält? Var de hela och fina bör det inte ha varit något rovdjur som varit på dem. Om de dött av svält tror jag nog att du borde ha noterat att de var väldigt magra, åtminstone de nyligen döda djuren som ännu inte kommit så långt i förruttnelseprocessen. Jag gissar därför att någon sjukdom kan vara orsaken.

Om det t.ex. varit så att det funnits någon lämplig mat där ni hittade ekorrarna kunde man tänka sig att det från början var ett sjukt djur som kom dit för att äta, och sedan spridde smittan bland vad det nu var som ekorrarna åt. Något liknande ser man ibland kring fågelbord på vintern om man inte är noga med att emellanåt rengöra sina fodertråg.

Jag hoppas att det här svaret ger dig lite vägledning. Jag är medveten om att det är ganska svepande, men det är helt enkelt svårt utan att ha inspekterat djuren eller åtminstone sett en bild på kadavren och platsen de hittades på. Tills dess får det bli mer åt gissningshållet.

-Andreas Nord

mars 26, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fröspridning

Fågelfrön. Bilden är tagen av Algont.

Jag och mina kompisar undrar hur frön kan sprida sig på olika sätt.

Först några ord om frön och frukter. Varje frö kommer från en frukt som i sin tur varit en blomma. När fröna är mogna kan de antingen falla ur sin frukt och spridas ett och ett, eller spridas tillsammans, inneslutna i sin frukt. Beroende på vad det är för växt kan spridningen av frön eller frukter ske med vind, vatten eller olika slags djur. Det är viktigt att fröna sprids till ställen med bra ljus och fuktighet så att de kan gro och växa upp till nya individer.

Vindspridda frön och frukter är ofta små eller försedda med spröt, hår eller vingar som gör att de lättare fångas upp av vinden. Det kan räcka att de faller lite långsammare så att vinden kan föra dem med sig några meter åtminstone – så att de inte landar precis under moderplantan där det kanske är för skuggigt. Ett bra exempel på vindspridning är maskrosens frukter som ser ut som fallskärmar.

Vattenspridda frön omges ofta av luftfylld eller ”fluffig” vävnad som gör att de kan flyta långa sträckor på vattenytan. Här är kokospalmen ett bra exempel. Kokospalmen finns längs många tropiska kuster eftersom deras frukter – kokosnötterna – kunnat flyta från strand till strand med havströmmarna.

Frön och frukter som sprids med djur har ofta taggar, krokar eller klibbigt slem på utsidan som gör att de fastnar på djuret päls, fjädrar eller fötter. Då kan de spridas flera hundra eller tusen meter, kanske hundratals kilometer om det är en fågel som bär fröna eller frukterna. Frön kan också spridas i ätliga frukter som lockar till sig olika djur genom sin doft, smak och lysande färg. Många djur och även vi människor gillar söta, saftiga frukter som blåbär, äpplen och persikor. Alla dessa innehåller frön som kan spridas när vi äter frukterna, till exempel när vi spottar ut kärnan i en persika.

Slutligen finns det växter med ”aktiv spridning” där frukten exploderar och sprutar eller slungar ut fröna så att de hamnar flera meter från moderplantan. Bra exempel på detta är sprutgurka och jättebalsamin, som man kan läsa mer om på nätet.

-Stefan Andersson

mars 25, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur gammal kan en val bli?

Späckhuggare, Orcinus orca. Bilden tagen av Robert Pittman.

Enligt en avisering på sociala medier fick jag en uppgift om en val som skulle vara ca 230 – 260 år gammal. Aminosyror i ögonen skulle kunna fastställa dess ålder. (En val som alltså är äldre än USA) Min fråga är alltså om djuret är levande eller om det har hittats som dött. Oavsett är det spännande eftersom ett vattenlevande djur i dött tillstånd icke skulle ha förutsättningar till bevarande.

Såvitt jag vet är det grönlandsvalen (en av få nästan uteslutande arktiska valar) som är den val som blir allra äldst. Det har man mycket riktigt kunnat visa genom att analysera förändringar i en aminosyra (asparaginsyra) i ögonen. Dock finns det en ganska hög osäkerhet i åldersuppskattningen, så det är inte säkert att de grönlandsvalar som man uppskattar till mer än 200 år gamla faktiskt är det. Att de blir mycket, mycket gamla för ett varmblodigt djur är dock alldeles klart, och det är fullt möjligt att det finns grönlandsvalar som är ungefär lika gamla som USA. Att förstå åldrande i dessa djur blir också ett viktigt verktyg för bevarande. Det här är en (av många) valar där bestånden verkligen gått i botten på grund av storskalig valfångst i högarktis, och med så höga åldrar och motsvarande lång generationstid tar det såklart väldigt länge innan bestånden eventuellt återhämtar sig. Då måste såklart andra förutsättningar också vara på plats. Nuförtiden är grönlandsvalen lyckligtvis skyddad från industriell jakt, och den enda kvarvarande fångsten är den som diverse ursprungsbefolkningar i Arktis ägnar sig åt.

Annars är det väl mest grönlandshajen som man talat om när det kommer till åldersbestämning via ögonen. Det har visat sig att de här djuren blir ohyggligt gamla, med en uppskattad ålder omkring 300 år och könsmognad först vid 150 års ålder! Det har till och med föreslagits att de kan bli uppemot 500 år gamla, men jag tror inte att man har hittat ett så gammalt djur. Det här djuret lever främst på stora djup i kalla vatten, och växer mycket långsamt, omkring 0,5 till 1 cm per år. Man ser den också ganska regelbundet i Sverige, främst längs Bohuskusten. Hos oss kallas den håkärring.

-Andreas Nord

mars 24, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Korsa bananflugor

Wildtyp och bar-eye mutanter. Från The Mechanism of Mendelian Heredity, av Morgan (1922).

Jag går första året på gymnasium och läser naturvetenskap. Jag hade laboration att korsa två olika arter av bananflugor för att studera deras arvsgågar. Jag korsade 3 st hanar av arten som heter mutant (Bar) med 3 st honor av arten som heter mutant (Cyo). Det har gått tre veckor efter korsningen men de har inte parat sig och man ser inte heller något ägg i röret . Efter ca 4 veckor dog alla utan få ungar. Vad beror det på?

Bar är oftast en markör för en såkallad ”balancer”-kromosom, i detta fall X-kromosomen. Cyo är en balancer för bananflugornas kromosome 2. En balancer innehåller samma gener som en vanlig kromosom, men i en annan ordningsföld, vilket gör att den inte kan utbyta information med en vanlig kromosom. De används för att styra hur olika kromosomer ärvs, och få fram flugor av en specifik (känd) genotyp.

Vi jobbar i mitt labb med flugor med bar-mutationen, och de är lite klenare än vanliga flugor. Mutationen gör de blinda också. Det finns dock ingen anledning att tro att just bar och Cyo är inte kompatibla såvitt jag vet. I teorin borde man då kunna få avkommor från en sådan korsning. Men du kanske har haft otur. Hade hanarna varit sterila skulle honorna förmodligen ha lagt ägg som aldrig hade kläckts. Så jag gissar att det är något som är fel med honorna så att de inte kan lägga ägg. Kanske inavel, ifall populationsstorleken har varit liten?

-Jessica Abbott

mars 23, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spyboll?

Spyboll från en rovfågel? Bilden skickades in av Peter Griepenkerl Lööf.

Vi hittade denna spillning vid sommarhuset på Värmdölandet, Stockholm. Cirka 7 cm lång. Räv eller igelkott har flera vänner föreslagit men det verkar orimligt med tanke på storleken.

Jag tycker att det är lite svårt att avgöra bara från den här bilden, men min magkänsla är att det inte rör sig om vare sig räv- (för symmetrisk och tjock; rävens spillning är ofta spetsigt utdragen i ena änden) eller igelkottsspillning (för stor och för mycket hår).

Storleken, den väldigt symmetriska formen, och den stora mängden hår får mig istället att tro att detta är en spyboll från en rovfågel, dvs. en sammanpressad boll av delar av bytet (t.ex. hår, fjädrar, benrester) som fågeln inte kan smälta och därför kastar upp igen.

-Andreas Nord

mars 20, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur tidigt kan svidknott kläckas?

Svidknott. Bilden tagen av Tommy Halvarsson.

Hur tidigt på året är det teoretiskt möjligt för svidknott att kläckas. Har häst med överkänslighet mot svidknott och vill veta om jag behöver täcka hästen mot knottbett tidigare i år om vårvintern blir fortsatt ”varm” . Bor i Skåne.

Jag har inget svar på hur tidigt svidknott teoretiskt kan kläckas, men i största allmänhet är insekters liv och larvutveckling väldigt temperaturstyrd, så om den väldigt milda vintern fortsätter är det inte alls omöjligt att vi många arter av insekter kommer att kläckas tidigare i år än normalt. Ännu är det dock lite för kallt för att det ska hända någonting. Om våren också kommer tidigt, och i synnerhet om den också blir väldigt mild, är det än mer rimligt att insekterna tittar fram tidigare.

-Andreas Nord

mars 19, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mata fåglar med rågkross?

Decorative
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.

Är det OK att mata kråkor med rågkross och pumpafrön? Har lite över men vill inte göra fåglarna sjuka. Det brukar komma lite måsar också där jag har mitt lilla kråkgäng.

Jag kan inte se att det skulle vara dålig mat för fåglarna.

-Andreas Nord

mars 18, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ben i skogen

Ben av nöt? Bilden skickades in av Kennerth Eliasson.

När jag var ute i skogen i helgen och gallrade hittade jag benfynd på en märklig plats. Det var på min fattighet i centrala Småland, i en väldigt oländig del, man kunde med svårighet ta sig till platsen. Ben hittades under ett stort klippblock, som bildade tak över platsen. Jag har svårt att tänka mej att tex en räv har dragit dit rester av ett större djur till den platsen är för stora benrester och inte rimligt att det skulle samlas där. Jag också svårt att tror att ex en älg, om det nu är älgben, skulle ta sej till den platsen för att dö av ålder eller kanske efter att ha blivit skadskjuten vid jakt. Det är helt enkelt för oländigt.

Men om man skulle kunna få veta vilket slags djur benen kommer från så kanske man skulle förstå mer. Jag skickar med tå bilder, på den ena ställde jag dit motorsågen så det kan bli referens över storleken på benen. Går det utifrån bilderna avgöra vad för typ a djur de kommer från? 

Det här tycker jag ser ut som lår-, bäcken- och revben från ett nötkreatur. Jag tror nog inte alls att man ska underskatta räven. Samtidigt tycker jag att benen är så prydligt travade så jag undrar om det kanske kunde vara så att någon som tränat med hundar har lämnat benen där?

Älgben också är ett rimligt förslag. Det är såklart lättare om man själv kan inspektera benen och fyndplatsen.

Bara för att förtydliga: jag menar inte att det eventuella nötkreaturet har dött på platsen, utan att ett annat djur burit dit benen. Jag tycker nog fortfarande att det ser ut att vara alldeles för få ben, och för lite päls, för att djuret (även om det är en älg) har dött på platsen. Det brukar bli ganska ”skräpigt” där ett stort djur dör, så om det inte finns fler skelettdelar alldeles nära tror jag nog att det är sannolikt att någon/något har flyttat på benen från dödsplatsen.

-Andreas Nord

mars 17, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spår av järv?

Spår av järv? Bilden skickades in av Charlotte Haraldsson.

Ikväll såg vi dessa stora spår i snön utanför Matfors, Sundsvall. Kan det vara järv? Jag bifogar bilder på hur den gått igenom ett dike, ett med våra skoabyryck bredvid (stl 45 och 36) och när djuret suttit på en stock m.m  det är samma spår på de lite ljusare bilderna, bara tagna lite tidigare på kvällen. 

Jag tyckte det var svårt att se på flera av bilderna, men särskilt i de ljusare fotona du skickade tycker jag att man ser fem tår, en ganska stor, asymmetrisk trampdyna, och en litet droppformad spårstämpel. Det menar jag talar för järv. Det var väl också i just där, i gränstrakterna mellan Gävleborgs och Västernorrlands län, som skogsjärvarna först kom tillbaka i början av 1990-talet.

-Andreas Nord

mars 16, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Snok på hösten

Snok, Natrix natrix. Bild tagen av Marek Szczepanek.

Jag har de senaste dagarna nu i oktober träffat på snokar intill vår bäck. Det är inte merän 11-13 g ute o inte så soligt. Är det vanligt att de är aktiva så sent på året. Aldrig upptäkt snokar så sent på året förr.

Precis som våra andra ormar och ödlor så övervintrar snoken. Det brukar de göra ungefär från oktober. Nu när hösten har varit så mild är de alldeles säkert aktiva lite längre än vad de brukar. Jag såg t.ex. snokar i Skåne en bra bit in i oktober förra året.

-Andreas Nord

mars 13, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg