Fråga en Biolog

Jag undrar hur många böcker trycks varje år inom ett så brett område som evolution. Är det tusentals? Men det är väl bara några få som kommer ha genomslagskraft, och sen går väl böckernas fakta ut efter 3 år. Det är väl mest tidskrifter som görs på ett löpade band, eller?

Det är svårt att uppskatta detta. Största delen av den nya forskningen inom evolution publiceras i vetenskapliga tidskrifter, som du säger. Enligt databasen Web of Science har det publicerats över 380 000 artiklar med anknytning till evolution de senaste 5 åren (!). Om man söker efter böcker om evolution på Wikipedia kommer det upp en lista över 86 populärvetenskapliga böcker genom tiderna: https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Books_about_evolution. Okända böcker med liten upplaga och fackböcker listas väl inte där, men enligt min erfarenhet brukar de stora förlagen för facklitteratur (t.ex. Oxford University Press eller Wiley-Blackwell) komma ut med en handfull böcker vardera varje år som handlar om evolution. Så antalet böcker om året ligger kanske runt några tiotal upp till ett hundratal om året, vilket är långt färre än antalet artiklar.

-Jessica Abbot.

april 9, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

För några veckor var det högvatten (+90 cm) vid vår sommarstuga som ligger vid Kimsundet, Gästrikland. Då kommer det in havsvatten och/eller åvatten i sjöboden (sjöboden ligger precis vid åmynningen till havet) genom en smal springa(ca 2 cm bred). Sedan det blev normalt vattenstånd och vattnet runnit undan var jag där för kolla att allt var okey. Då hittade jag några märkliga spillningar i sjöboden. Se bifogad bild. Vad kan det vara? Samma sak var det för ett antal år sedan. Då trodde jag det var en sjöfågel som kommit in då en lucka i golvet lossnat och flutit upp. Så var det inte nu då det endast är springan mellan golv och tak som är öppen.

Det är svårt att avgöra utan storleksreferens och utan att själv undersöka fynden, men jag spekulerar lite.

Om det vita man ser på bilden är ben- eller skalrester tycker jag spontant att utter ligger bra till. Alternativt mink, men de brukar ha en långt mer regelbunden, avlång, form på avföringen. Här kan lukten ge en bra fingervisning: (färsk) avföring från utter luktar ganska behagligt, lite söt- och tranaktigt, medan minkens avföring har en stark och genomträngande lukt.

Inget av alternativen passar dock särskilt bra om ditt båthus verkligen är tätt och inte alls har någon väg in från land eller vatten, men djur brukar ju å andra sidan vara skickliga på att hitta in- och utgångar som vi själv inte känner till!

-Andreas Nord

april 8, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vad som behöver mest vatten mellan djur och växter. Även hur många procent vatten av allt som går åt jordbruket / uppfödan av djur.

Intressant fråga, det kan absolut finnas extrema vatiationer i naturen, men otvetydigt måste en växt med samma vikt som ett djur använda mest vatten. En aktiv björk eller en dadelpalm suger upp och avdunstar uppemot ett ton vatten per dag. Ökenväxter kan spara mycket på vatten, men inte i närheten av hur lite vatten som djur kan klara sig på! Landväxterna som helhet avdunstar per år ca. 72 biljoner ton vatten (alltså 72 tusen miljarder ton) dvs 72 000 kubikkilometer eller 3.5 ggr Östersjöns volym.

Eftersom växterna på jorden väger ca 200 ggr så mycket som alla djuren, så blir djurens direkta vattenavgivning (utandning, kiss och svett) försumbar.

Dessutom, 90-95 % av biomassan förloras när du föder upp djur på vegetarisk mat, och det betyder att vattnet går åt nästan uteslutande för växtodlingen för att göda djuren.

april 7, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad betyder ordet ”dägga”?

Det är ett gammalt ord för att dia, alltså när en däggdjurshona ger mjölk åt sina ungar.

-Andreas Nord

april 6, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Eftersom majoriteten av fotosyntesen sker dagtid betyder det att det är mindre syre i luften nattetid, med tanke på att cellandning fortfarande sker under natten? Dvs syre förbrukas i högre grad än det bildas under natten.

Ja, växter, bakterier, svampar, protister och djur (i den ungefärliga betydelseordningen) netto-använder syrgas och producerar koldioxid under natten (lika mycket). Men det finns mycket syre så det blir en väldigt liten förändring. Jag har inga siffror på detta men mellan sommar och vinter (när fotosyntes inte sker här) är variationen ca 10 ppm. Det är nästan ingenting jämför med 21% (=210 000 ppm) syrgas, men en märkbar skillnad i koldioxid som nu ligger på knappt 400 ppm i snitt.

-Allan Rasmusson

april 3, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har gjort en undersökning genom att odla ärter i jord och delat de i 3 olika kategorier, där jag vattnar ena med kranvatten, andra med outspätt fimpvatten och den tredje med fimpvatten. Växterna har nu blivit stora fast växterna som jag vattnat med outspätt vatten och fimpvatten har fått lite mögel. Jag undrar alltså hur påverkas egentligen växterna när jag vattnar de med fimpvatten?

Jag antar att du försöker se om fimpvatten kan förgifta växterna? Det skulle man ju kunna tänka sig men samtidigt ska man komma ihåg att allt är gift bara man kommer upp i tillräckligt höga koncentrationer. Låga mängder fimpvatten skulle säkert också kunna ha stimulerande effekt. Kanske de inte stimuleras av just nikotinet men fimpvattnet kanske innehåller annat som de kan ha nytta av. Det beror på hur sterila fimpar du jobbar med. Om du arbetar med fimpar som du plockat från marken kanske bakterier och svampar börjat omvandla ämnen i fimparna och dessa ämnen kanske växten kan ha nytta av eller gör dem ännu giftigare.

Odlar du i blomkrukor med vanlig planteringsjord? Jag skulle istället lagt ärtorna i fimpvattnet direkt och observera hur växten börjar ta sig ut från fröet. Det hade varit ett snabbare och ”renare” experiment. Med snabbare menar jag att du kan göra flera försök och testa olika saker då de gror på ett par dagar. Med renare menar jag att du inte får sidoeffekter av jorden som också tillför näring och som också absorberar ämnen från fimpvattnet. Dessutom har du mycket mikroorganismer i jorden som också påverkar ditt experiment. Det är en konst att designa bra experiment.

Att du får mögel på växterna som vattnas med fimpvatten indikerar kanske att mögelsporer finns på fimparna som du använder. Alternativet är att ärtorna blir mer känsliga för svampinfektioner när de vattnas med fimpvatten. Roa dig med att designa ett försök som skulle visa hur det föreligger med detta.

-Mats Hansson

april 2, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilket spår är det här efter för djur? Ca. 10 cm stora.

Jag tycker det är ganska svårt att få en bra uppfattning av spårstämpeln och spårlöpan från dessa bilder, men de tydliga klomärkena för mina tankar till spår av grävling.

-Andreas Nord

april 1, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har länge undrat varför så många hatar koriander. Jag har på senare tid hört att det finns en ”hata koriander”-gen, skumt tyckte jag. Har nu hört om genen 0R6A2 som uppfattar smaker (som jag förstog?), men får fortfarande inte svar på varför koriander då. Stämmer detta, o vad bekräftar detta? Hittar inga säkra källor ang. detta.

Ja, det stämmer att genen OR6A2 har förknippats med en negativ smakupplevelse från koriander. Exakt varför det är så vet man inte med säkerhet, men troligtvis är det för att den ena varianten av denna gen gör att man blir mer känslig för vissa kemiska föreningar (aldehyder) som finns i koriander. Smak- och luktreceptorer kan binda olika ämnen mer effektivt beroende på receptorns form, och formen bestäms av vilken genvariant man bär på. Så de som ogillar koriander binder förmodligen dessa ämnen mer effektivt, vilket leder till en starkare smakupplevelse som lätt kan uppfattas som överväldigande och därmed äckligt.

Precis som för alla egenskaper, kan man dock tillägga att generna inte är allt. Har man som ung lärt sig att förknippa positiva upplevelser med smaken av koriander kommer man förmodligen att gilla den ändå, även om man bär på den ”känsligare” genvarianten. Det förklarar varför en maträtt kan anses vara en delikatess i vissa länder men jätteäckligt i andra (tänk surströmming).

Den ursprungliga studien, som är tillgänglig för alla att läsa, finns här om du är nyfiken: https://flavourjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/2044-7248-1-22

-Jessica Abbott

mars 31, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har en fyr och längst upp på skorstenen finns en platta, 270 mm i diameter, på denna platta sitter bl.a. fiskmåsar lortar ner taket nedanför vilket måste elimineras. Min fundering är såhär:  C:a 30-35 mm från plattans ytterkant sitter tre skruvar, innanför dessa skruvar spänner jag fast en ring av mässingstråd. Från denna ring går det mässingstrådar uppåt som samlas ihop i mitten och bildar därmed en kon. Nertill går trådarna vågrätt ut c: 30 – 35 mm till plattans kant. Är detta rätt  tänkt? Min fråga är: vilket är ett lämpligt avstånd mellan trådarna vid ringen och lutningen på konen och därmed konens höjd?

Jag tycker nog att det faller lite utanför vårt uppdrag att råda om hur man gör sig av med djur, så därför blir svaret lite kortare än vanligt. Din idé kan säkert fungera, men avseende trådarnas inbördes avstånd och placering tror jag att du får prova dig fram. Tänk dock på att djur är påhittiga och anpassningsbara, så det kan mycket väl tänkas att de med tiden överlistar dina åtgärder.

-Andreas Nord

mars 30, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag jobbar på förskola och vi har ett gråsuggehotell hos oss över vintern. Vi hade 5 st i höstas och har nu upptäckt att dom har förökat sig. Min fråga är nu hur dom förökar sig och hur många ägg dom kan lägga?

Gråsuggor är spännande djur, och det tycker säkert barnen också! 

En av anledningarna till att jag tycker gråsuggor är roliga är att de kan föröka sig både sexuellt (dvs. genom att en hona och en hane parar sig) och ’asexuellt’ där en hona lägger obefruktade ägg (det kallas ibland för jungfrufödsel). Det här vi skrivit lite mer om här:

https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/om-grasuggor/

Antalet ägg varierar ganska stort, och beror t.ex. på hur stor honan är och när på året äggläggningen sker. En större hon lägger fler ägg än en mindre, och honorna verkar lägga större kullar när det är ganska gynnsamt väder på våren och mindre kullar under den torra sommaren och svala hösten. En studie av en tunisisk gråsuggeart, som är kusin till våra svenska, rapporterar att honor som var 7,5 mm långa la omkring 16 ägg, medan honor som var 16,5 mm långa la nästan 200. Under sommar och höst var medelantalet ägg omkring 30, medan det under våren var 125. Jag skulle tro att det är någotsånär likt vad våra svenska gråsuggor presterar.

-Andreas Nord

mars 27, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar