Fråga en Biolog

Spillning i snön

Vi menar att den här spillningen kommer från någon slags hund som ätit av ett vildsvin. Given spillningens storlek, förefaller varg att vara det mest sannolika djuret.

I januari hittade jag denna spillning på stigen upp till huset. Spillningen låg närmare vägen än huset. Djuret verkar inte ha gått i snön utan på vägen. Det var bara spår från rådjur och hare i snön och det ser ut som detta djur ätit något annat djur. Vad kan det vara?

Det är spillning från något hunddjur som har ätit av ett vildsvin. Det syns på de långa, kraftiga borsthåren som näppeligen kan komma från något annat djur. Det vanligaste är räv, som ju förvisso inte kan slå ett vildsvin men väl äta på ett trafikdödat sådant. Spillningen är dock väl stor och bred för att komma från en räv. Om ni har varg i området, tycker jag att det är mest sannolikt att spillningen kommer från en sådan.

Att djuret har gått på vägen och inte i snön är rimligt – de flesta djur följer precis som människor minsta motståndets lag, och det är lättare att gå på barmark än i djupsnö.

– Andreas Nord

Stort tack för ert intressanta svar. Spillningen hittade jag i Norduppland. I omgivningarna vet jag att det finns vildsvin och varg har synts i grannkommunen. Dock vet jag inte om att någon har sett varg där vi bor. Det var också intressant att få veta att djuret ätit ett vildsvin.

mars 31, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad för musselskal hittade vi i vikingabyn?

Musselskal som hittats kring härden i den stora hallen i Uppåkra utanför Lund i Skåne. Hjärtmusslan till vänster lever i havsmiljöer, medan de stora dammusslorna till höger i bild lever i sötvatten. Är detta rester efter en vikingamåltid? Bilden skickades in av arkeolog Elin Säll, som arbetar med utgrävningen.

Jag är en av arkeologerna som undersöker hallen i Uppåkra för Arkeologiska institutionen vid Lunds universitet. I höstas påträffade vi fragment av musslor. Vilken sort det kan vara? Är samtliga dammusslor? Och går de att äta?

Det rör sig med all säkerhet om dammusslor, precis som du föreslår. Lite svårt att bestämma de högra fragmenten, men det vänstra med hela skalet ser ut som vanlig dammussla, som numera heter Anodonta anatina på vetenskap. Jag tror att de andra också är denna art.

Om de går att äta? Jag har aldrig provat! Och inte heller hört om att sötvattensmusslor numera används som föda. Men de är ju stora och den muskulära foten borde vara en bra munsbit, speciellt när vattendragen inte var förorenade. Hittade ni skalen i ’köksavfallet’?

– Christer Brönmark, gästexpert

De lager som vi undersökte är från ca 4-500 e.Kr. Nu är det inte många fragment, kanske kommer fler när vi undersöker mer i vår. Jag undrar om det kan vara förknippat med att man suttit nära en härd? Kanske kan de varit en munsbit?
De lager som vi undersökte är från ca 4-500 e.Kr. Nu är det inte många fragment, kanske kommer fler när vi undersöker mer i vår. Jag undrar om det kan vara förknippat med att man suttit nära en härd? Kanske kan de varit en munsbit?

Kul med hjärtmusslan, också för den har ju ett marint ursprung. Kanske kan jag artbestämma den om jag får se den i verkligheten.

– Per Carlsson, gästexpert

Tack för svaret! Jag återkommer gärna för det är möjligt att fler framkommer under kommande grävsäsong.

mars 27, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem lämnar spillning på vinden?

Vi tror att det är en skogsmård, *Martes martes*, som har tagit vinterkvarter på vår frågeställares vind. Mårdar är allätare, och gör sig gärna hemmastadda i uthus och på vindar. Bilden skickades in av Jonas Åberg.

Jag hittade den här spillningen på vinden i vår stuga vid kusten i norra Uppland. Det varit i januari, efter att stugan stått tom några månader. Jag har hittat ganska många liknande högar tidigare, men det här är första gången jag hittar en färsk spillning. Korvarna är 10-15 millimeter i diameter. Spillningen var relativt torr, gick enkelt att plocka upp med ett papper och lämnade knappt någon fläck på golvet (puh). Jag kände ingen särskild lukt, men undersökte inte så nära. Vad kan det vara för något?

Detta bör vara spillning av skogsmård, Martes martes. Vi tänker oss ofta mårdar som typiska rovdjur, men faktum är att de är föga sparsmakade och äter allt från fåglar och gnagare till nötter och frukt. I det här fallet ser det ut som att mården har försett sig av fallfrukt. En annan egenhet mårdar har, är att de gärna tar vinterkvarter inomhus, till exempel i sommarstugor eller på vindar. Det är lätt för mården, som är både vig och skicklig på att klättra.

– Andreas Nord

Det gick kvickt, tack så mycket! Skogsmård låter i och för sig ganska trevlig men jag försöker nog bomma igen vinden då den inte är rumsren. Förhoppningsvis trivs den under stugan istället.

mars 26, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är detta ett snickarbi?

Flera olika slags blomflugor, bland annat den här slamflugan (blomflugesläktet
*Eristalis*) försöker efterlikna bin för att se farligare ut för olika rovdjur. Tittar man nära, avslöjar sig flugan dock genom att bara har ett par vingar (bin har två vingpar) och en sugsnabel där bina har käkar. Bilden är tagen av Alfred Essemyr.

Vid tre tillfällen i somras flög såna här djur in i min lägenhet i Visby. En dag satte sig en av dem på en tavla på väggen och lät sig fotograferas. När jag skulle ta en bättre bild med en tändsticksask som storleksreferens, flög den tyvärr ut genom balkongdörren. Är det ett snickarbi?

Det är faktiskt inget bi alls, utan en fluga som försöker att se ut som ett bi! Närmare bestämt är det en blomfluga i släktet slamflugor, Eristalis. Det finns flera snarlika arter och de allra flesta är vanliga. Att det inte är ett bi, syns särskilt på att ditt djur bara har ett vingpar, medan bin alltid har både fram- och bakvingar. Bin har också långa antenner, flugor korta, och stirrar man biet i ansiktet ser man att det alltid har käkar. Flugor har en sugsnabel.

En rolig egenhet bland slamflugor (och några andra blomflugor) är att deras larver lever i grunda vattensamlingar. För att kunna andas, har larverna en lång svans som fungerar som en snorkel. De kallas för ’råttsvanslarver’ och om dessa har vi skrivit mer på den här länken.

Snickarbin är med stor sannolikhet på väg att etablera sig på allvar i södra och sydöstra Sverige. Det här är dock jättelika djur, blankt kolsvarta och minst fyra gånger så stora som din blomfluga.

– Andreas Nord

mars 25, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför fryser inte fåglarna om fötterna på vintern?

Hur kan måsar och andra djur i kalla områden stå helt obekymrade på kalla isflak vintrarna igenom? Saken har sin grund ett speciellt, strängt kontrollerat, nätverk av blodkärl i benen och fötterna. Saken har länge fascinerat forskare. Bland de första som skrev om ämnet var den legendariske djurfysiologen Lance Irving, som forskare på ämnet redan i början av 1950-talet. Här syns den ostasiatiska måsen skiffertrut, *Larus schistisagus*, inta sin middag på ett isflak. Bilden är tagen av GruenesMonster72.

Jag undrar varför fåglarna inte fryser om fötterna på vintern.
-Rut, 7 år

Ett mycket spännande ämne! Det har sin grund i hur fåglarna reglerar sin blodcirkulation. För det första kan fåglarna i stor utsträckning kraft minska eller kraftigt öka blodcirkulationen ut i fötterna eftersom det finns finurlig muskulatur kring blodkärlen som försörjer benen. Det gör att fåglarna pumpar ut mycket mindre varmt blod till benen när det är kallt. För det andra, har fåglar i sina ben ett intrikat nätverk av artärer och vener som löper i nära anslutning till varandra. Eftersom värme flödar från varmare till kallare källor, betyder det att det varma blodet som kommer från hjärtat (i artärerna) ”lämnar över” värme till det kalla blodet som varit ute i fötterna och vänt (i venerna). Detta kallas för ”motströms värmeväxling”, och gör så att blodet som når fågelns fötter är nästan lika kallt som omgivningen, medan blodet som ska tillbaka in i kroppen har värmts upp nästan till kroppstemperatur. Därigenom undviker fåglarna att förlora massor av värme till det kalla underlaget, och slipper samtidigt kylas ned av kallt blod som är på väg tillbaka in i kroppen. För det tredje har åtminstone vissa fåglar i kalla områden bättre skor på fötterna: studier av korp, som finns från ökenområden till långt norr om polcirkeln, visar att lagret med död hud under fötterna ökar ju längre norrut korparna lever. Forskarna tolkar det som ett sätt att undvika att korparna får frysskador på fötterna när de går på is och snö. De har tjockare mockasiner, helt enkelt.

Vi skriver om fåglarnas fötter som värmeväxlare i vår Kunskapsbank. Kolla in den här länken, och surfa vidare till fliken ”Kalla och varma fötter”. Det finns också en fin och förklarande figur om fåglarnas sinnrika fötter i tidningen Forskning och Framsteg. Du hittar den här.

– Andreas Nord

mars 24, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem invaderar huset?

Vedspegelbock, *Phymatodes testaceus*, är en vanlig långhorningar i södra Sverige. Larven lever i och under barken på björk och ek och förpuppar sig där på våren, och den vuxna skalbaggen tittar fram på våren och försommaren. Eftersom vedspegelbock utvecklas i björkbark är det ganska vanligt att de hittas inomhus. De följer nämligen med veden in, och stugvärmen får skalbaggen att tro att våren är kommen. Något skadedjur är vedspegelbocken emellertid aldrig. Bilden skickades in av Cathrine Björklund.

Vi har hittat ”rätt så många” sådana här inne i vårt hus. De flyger runt och är närgångna. Vad är det för något, och är de farliga såtillvida att de bor i, eller äter, trä, och så vidare?

Det är en skalbagge i familjen långhorningar (Cerambycidae) som vedspegelbock på svenska (Phymatodes testaceus på vetenskap). Det är en vanlig långhorning i hela Götaland. Larven utvecklas i och under barken på björk och ek och förpuppar sig där på våren. De vuxna skalbaggarna kläcker i maj och juni, lever några veckor, parar sig och lägger ägg.

Det är ganska vanligt att hitta vedspegelbockar inomhus. Varför då? Jo, för att de gärna ynglar i ved med barken kvar. När vedträna tas in i stugvärmen tror skalbaggen att det är dags att komma fram. Det här utnyttjas av många entomologer som ”kläcker fram” olika slags vedinsekter genom att ta in ved, grenar eller trädsvampar i värmen. Ni behöver alls inte vara orolig för baggarna – de är aldrig någonsin skadedjur.

– Andreas Nord

Skönt och veta vad det är – stort tack för snabbt svar!

mars 21, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur har detta hänt med trädet?

Hur blev trädet på detta vis? Jo, det har försvarat sig mot någon slingerväxt, troligtvis vildkaprifol, som börjar klättra upp för stammen. Trädet tjocknar på asymmetriskt för att försöka knäcka den spirande slingerväxten. Bilden är tagen av Erik Alkert.

Hur har trädet på bilden har blivit som det är? Jag misstänker mänsklig inblandning, men hur har det i så fall gjorts? Trädet står i en skogsdunge mellan två villaområden.

Någon slingerväxt eller lian, troligast vildkaprifol, har slingrat kring stammen när trädet var yngre och trädet har då försvarat sig på detta sätt.

– Torbjörn Tyler

Det påminner on klätterväxtskador, till exempel från kaprifol. Trädet tjocknar asymmetriskt för att försöka knäcka den omslingrande stammen.

– Allan Rasmusson

Tack för ett intressant samt oväntat svar. Ni är bra!

mars 20, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken insekt i veden från norra Skåne?

Markskinnbaggen *Rhyparochromus vulgaris* har ett begränsat utbredningsområde i Sverige. Sitt starkaste fäste har den i Östergötland. Djuret lever av olika fröer som det hittar på marken. Vintertid kan de söka sig inomhus för att övervintra, men något skadedjur är den aldrig. Bilden är tagen av Mona Ohlin.

Denna insekt dök upp förra året i den kluvna veden som vi köpt av en vedhandlare i Vinslöv i norra Skåne. De följde sedan med veden in och var riktigt pigga. Vi hittade dem överallt i huset; på gardiner, i taket, på väggarna, ja, till och med i badrummet! Även detta året har vi hittat dem när vi tagit in ved. Behöver jag vara orolig för att det är ett skadedjur?

Det är en markskinnbagge – avlägset släkt med bärfisar och andra – som heter Rhyparochromus vulgaris. Den saknar svenskt namn. Det här är ett roligt fynd av en insekts som faktiskt är ganska sällsynt, trots artnamnet vulgaris som betyder ”vanlig”.

Arten lever av olika slags fröer och är aldrig något skadedjur. Däremot tycker den om att övervintra inomhus, eller till exempel i vedtravar. Det är därför vanligt att de hittas inomhus när stugvärmen väcker dem ur vintersömnen. Djuret har en väldigt splittrad fyndbild. Den är egentligen bara allmän, faktiskt nästan bara funnen, i Östergötland. I resten av södra Sverige finns endast enstaka fynd. Att ni hittar den i mängd i norra Skåne är därför mycket glädjande. Jaga fatt på djuren, och släpp ut dem!

– Andreas Nord

Tusen tack för ditt svar!

mars 18, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Småkryp inomhus mitt i vintern

Större björkbärfis, *Elasmostethus interstinctus*, är en av våra vanligaste bärfisar. Den tycker särskilt om björk, men kan hittas på många olika slags lövträd. Liksom de flesta andra bärfisar, övervintrar större björkbärfis som vuxen. Den söker sitt vinterkvarter i det översta marklagret, under bark, eller på vintergröna växter som gran och thuja. När vårvärmen kommer, vaknar den till liv och letar efter en partner att göra nya bärfisar med. Det kan såklart hända sig att man oavsiktligt får med sig bärfisar inomhus på vintern, till exempel med ved eller granris. Stugvärmen lurar djuren att tro att våren är kommen, vilket kan leda till oväntade besök i hemmet. Bilden är tagen av Bo Sandell.

Jag hittade denna lilla bagge krypande på min hand inomhus i början av januari. Jag har försökt att googla på den men inte hittat något. Kan ni hjälpa mig?

Djuret du har hittat är ingen skalbagge, utan en skinnbagge i familjen kölbärfisar. Närmare bestämt är det ett djur som på svenska kallas större björkbärfis, och på vetenskap heter Elasmostethus interstinctus. Större björkbärfis är vanlig i hela landet, och både vuxna och ungar livnär sig framförallt av björk. Bärfisen övervintrar som vuxen, och jag tror att den har kommit med er in till exempel med ved, granris, eller något annat typiskt vintrigt. När djuret kom in i värmen vaknade det till i tron att våren är kommen.

Att det inte är en skalbagge ser du bland annat om du vänder på djuret. Alla skinnbaggar har en lång sugsnabel som de äter med, medan alla skalbaggar har käkar. Dessutom syns det på din bild att djuret har få, men långa leder i antennen. Skalbaggar har minst 9, korta, antennleder.

– Andreas Nord

Tack så mycket för ett snabbt och utförligt svar! Då är det säkert så att den kommit in med veden som vi eldar med.

mars 17, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spillning från vilket djur?

Vi tänker oftast på spillning från älgar och andra hjortdjur som varianter på torra, hårda kulor. Det stämmer bra när älgarna äter torra och svårsmälta saker som bark och kvistar. På våren och sommaren, och en stund in på hösten, äter djuren framförallt färskt foder och då blir spillningen lösare. Älgens sommarspillning kan faktiskt vara ganska lik en komocka. Bilderna är tagna av Magnus Häger.

Jag hittade den här högen på tomten till vår sommarstuga i Skebobruk, norr om Norrtälje. Vad för djur kan ha lämnat den där?

Storleken på spillningen, tillsammans med det allmänna utseendet, gör att jag tror att detta är sommarspillning från en älg. Vi tänker oftast på älgspillning som olika varianter av torra och hårda kulor, men det gäller bara på senhöst, vinter och vår när älgarna äter torra, svårsmälta saker (t.ex. bark och kvistar) som stannar så länge i magtarmkanalen att nästan allt vatten absorberas. När det finns grönska ute äter älgarna istället en stor del lättsmält, färsk föda som passerar magtarmkanalen fortare, och då ändrar spillningen form.

Spillningen på bilden ser nog så gammal ut, så jag tror att den lades långt tidigare än frågan sändes in.

Vi har skrivit om älgens sommarspillning vid några tidigare tillfällen. Kolla in den här länken.

– Andreas Nord

mars 14, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar