Fråga en Biolog

Kackerlacka på badrummet – ska jag vara orolig?

Brunbandad kackerlacka, *Supella longipalpa*, hör egentligen hemma i Nordamerika. Den har dock spridit sig över hela världen via importvaror, och förekommer nu som skadedjur i många olika länder. Den hittas också med viss regelbundet i Sverige, där den riskerar att etablera sig inomhus om förutsättningarna är de rätta.

Vi hittade denna insekt i badrummet i Umeå igår kväll. Är det en kackerlacka? Den var drygt en centimeter lång och rörde sig snabbt.

Det är absolut en kackerlacka, men inte någon av våra inhemska arter. Du har istället hittat brunbandad kackerlacka, Supella longipalpa. Det är en larv, som också kallas för nymf, vilket man ser på att den saknar vingar som ligger över bakkroppen. Hos brunbandade kackerlackan är nymfen lätt att känna igen, eftersom den alltid har det karakteristiska utseendet som din bild visar. Brunbandad kackerlacka hör hemma i Nordamerika, men den kommer regelbundet till Sverige med importvaror. Den används även som ”foderinsekt” inom terrariehobbyn och den ouppmärksamme djurägaren riskerar därför att sprida arten i sitt, eller andras, hem. Dessvärre klarar sig brunbandad kackerlacka bra inomhus och den kan därför etablera sig som skadedjur.

Det går i nuläget inte att säga med säkerhet om ni har en population av brunbandad kackerlacka hemma – ”en kackerlacka, är ingen kackerlacka”. För att vara på den säkra sidan rekommenderar jag dock att ni tar kontakt med en skadedjurssanerare så att de kan göra en bedömning. Skadedjurssanering är inkluderat i nära nog alla hem- och villaförsäkringar.

– Andreas Nord

januari 14, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för märklig geléklump på altanen?

Gullkrös (*Tremella mesenterica*) är en gelésvamp som lever som parasit på svampar i släktet tätskinn (*Peniophora*), genom att ta näring ur tätskinnets mycel. Hos oss hittas gullkrös ofta på ek, och den kan bilda fruktkroppar hela året. Man hittar den ofta på vintern, kanske för att kröset syns särskilt bra när träden inte har löv. Bilden skickas in av Maria Lundahl.

Mina föräldrar som bor i Ljungbyhed i nordvästra Skåne hittade tidigare idag detta på sin trälagda uteplats. Det var tydligt geléartat. Storleken på trallen är 12 till 15 centimeter. Vad kan det vara?

Med hjälp av svampexperten Jan Svensson har vi kunnat konstatera att det här är en så kallad gelésvamp som kallas för gullkrös på svenska, och heter Tremella mesenterica på vetenskap. Den lever som parasit på en annan slags svamp som kallas för tätskinn (Peniophora), där gullkröset stjäl näring från tätskinnets mycel med hjälp av speciella svamphyfer.

Gullkrös lever på olika lövträd, hos oss särskilt på ek. Jag ser att det ligger en liten ekkvist på trädäcket, så gissningsvis har svampen trillat ned från en närbelägen ek. Man hittar ofta gullkrös på vintern, kanske för att det är extra lätt att se på de avlövade träden. På den här länken kan du läsa mer om gullkrös.

– Andreas Nord

Tusen tack, kul att få lära sig. Det stämmer precis att det växer stora ekar runt trädäcket!

januari 13, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

God Jul och Gott Nytt År!

Jenny Nyström (1854-1946) var en svensk konstnär och illustratör som idag särskilt är känd för sina julkort. Nyström föddes i Kalmar, växter upp i Göteborg och gick på konstskola där samt i Stockholm, där hon senare slog sig ned. Tillsammans med läkaren Daniel Stoopendaal fick hon sonen Curt Nyström Stoopendaal, också han en känd julkortsillustratör. Jenny Nyströms omfattande produktion innefattar bland annat omkring 3000 julkort jämte tusentals övriga bilder och teckningar.

Nu går Fråga en Biolog på jullov. Under lovet kommer vi inte att vara riktigt lika aktiva på bloggen. Vi är tillbaka igen efter trettonhelgen. Under tiden går det precis lika bra som vanligt att posta frågor på bloggen, via e-post eller på Facebook och Twitter.

Tack för i år, och väl mött 2025!

Vi önskar er alla en god och fridfull jul,

– Expertpanelen

december 23, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det som bits?

Klokrypare är avlägset släkt med både spindlar, skorpioner, och fästingar. Ibland kallas de för pseudoskorpioner. I Sverige finns ett 20-tal olika arter. Många trivs nere i marken där de jagar olika småkryp, andra föredrar ihåliga träd, och vissa klokrypare hittas framförallt inomhus. De senare kallas för bokskorpioner, eftersom de kan hittas i gamla böcker där de äter upp skadeinsekter som förstör pappret. Däremot angriper klokrypare *aldrig* människor. Vi tror istället att det mest sannolika är att det är något av klokryparens bytesdjur som är boven i dramat vår frågeställare beskriver.

Insekten på bilden hittade jag i min säng. Jag har under snart ett år haft problem med vad jag tror är bett på kroppen. Kan detta möjligen var orsak till dessa ”bett”? Jag vore mycket tacksam om ni kunde hjälpa mig att fastställa vad detta ”odjur” är.

Djuret du hittat i sängen är en klokrypare, som ibland också kallas för pseudoskorpion. Det är en slags spindeldjur, vilket betyder att de är avlägset släkt med såväl spindlar och kvalster som skorpioner.

I Sverige finns ett 20-tal olika klokrypare, som alla ser ut som på din bild med långa, framåtriktade klor och en rund-oval bakkropp. Flera arter lever i markförnan, medan andra föredrar hålträd. Det finns också klokrypare som lever inomhus – de kallas för bokskorpioner. Gemensamt för de alla är att de är glupska rovdjur som glatt förser sig med allehanda småkryp. Bokskorpionerna, som jag skulle att du har hittat, hittas där det finns olika små bytesdjur de kan äta, till exempel kvalster eller stövsländor som lever av gammalt tapetklister, papper och liknande.

Det är med allra största sannolikhet inte klokryparna som har bitit dig. Däremot är det möjligt att deras bytesdjur, i synnerhet kvalster, kan orsaka obehag och kliande utslag, men det är jag inte skickad att uttala mig om med stor säkerhet. För att bli av med småkryp i sänglinne brukar det räcka att frysa textilierna i någon vecka. Det kan såklart vara svårt att åstadkomma om det är mycket material, men på vintern går det såklart bra att utnyttja naturligt låga temperaturer utomhus.

Till sist kan det vara en bra idé att också utesluta vägglöss. Det är ganska stora insekter som har ökat enormt under de senaste två decennierna. De ger upphov till svårt kliande bett, och trots sin storlek lever de en undanskymd tillvaro och kan därför vara svåra att upptäcka.

– Andreas Nord

december 19, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för fluga?

En fjärilsmygga i myggfamiljen Psychodidae. Vi har ett 60-tal olika arter i Sverige. De flesta lever utomhus, men vissa arter utvecklas gärna i avloppen till handfat och liknande, där larverna förser sig av den film av organiskt material som oftare än inte täcker rörens insida. Bilden är tagen av Birgit Linnér Göthe.

Flugor som denna finns på en toalett på mitt gym. Säkert ett tiotal som sitter på kaklet och flyger snabbt iväg då jag försöker ta dem. De är 5 till 6 millimeter stora och vad jag kan se helt svarta. Jag har aldrig sett sådana tidigare. Vad är det, och ska de bort?

Det är en fjärilsmygga, en av många myggor som inte suger blod. Fjärilsmyggor först till en helt egen familj bland myggorna (Psychodidae). Vi har 63 olika arter fördelade på 23 olika släkten i Sverige. De har det här väldigt typiskt kvadratiska utseendet med korta och runda vingar, och ger just det här lite fjuniga och ”mjuka” intrycket. Ganska ”fjärilslika”, med andra ord. Att det inte är en fluga, trots att den är ganska kort och klumpig jämfört med hur vi tänker oss en mygga, är lättast att se på antennerna. Alla myggor har mer eller mindre långa antenner, med minst 5 segment (”leder”) som alla har liknande form. Flugor, å andra sidan, har bara tre antennsegment, och varje enskilt segment ser olika ut jämfört med de andra.

Det här är djur som gillar när det är fuktigt, så man hittar dem ofta i kök, badrum, källare och kring blöta blomkrukor. Det beror på att larven vill ha det blött. De bits inte, och våra svenska arter har såvitt jag vet inte heller några andra effekter på människors hälsa. Det behöver alltså inte tas bort, men om de vållar stort obehag kan en effektiv metod vara att slå kokande vatten i avloppet.

Vi har skrivit om fjärilsmyggor tidigare. Följ den här länken.

– Andreas Nord

december 18, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för småkryp som liftar med skalbaggen?

En skogstordyvel, Anoplotrupes stercorosus, full med så kallade foretiska kvalster. Trots att skalbaggen är alldeles ”nedlusad” är kvalstren inte direkt farliga för den. De använder bara tordyveln som en buss, för att ta sig från en plats till nästa. Blir det alldeles för många passagerare kan skalbaggen dock få svårare att flyga och gå. Filmen skickades in av Christian Horn.

Jag har oftast baggar som flyger in i verkstaden på kvällen och lägger sig på rygg. En höstkväll kom en skalbagge som hade fullt med andra kryp på sig. Vad det är för kryp, och äter de på skalbaggen?

Det är en skogstordyvel, som på vetenskap heter Anoplotrupes stercorosus. Det är en vanlig skalbagge i framförallt skogsmark i hela Sverige. Larven lever av rutten svamp, kadaver, eller spillning, och den vuxna skalbaggen ser man mest på våren och hösten. Krypen som kryper på baggen är kvalster. Just den här typen av kvalster är inte farliga för tordyveln – de använder bara baggen som ett transportmedel för att ta sig mellan olika platser. Skogstordyvlar lever av kadaver, i dynga och bland ruttnande svampar eller vegetabilier. Här finns också mycket mat för kvalstren, som genom att åka snålskjuts på skalbaggen enkelt kan förflytta sig mellan olika födokällor. Om det blir alldeles för många kvalster kan skalbaggen dock få svårt att röra sig.

På den här länken kan du läsa mer om skogstordyveln.

– Andreas Nord

december 17, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Katten tog en fladdermus – men vilken?

Brunlångöra, *Plecotus auritus*, är alltjämt en av våra vanligaste fladdermöss. På flera håll i södra Sverige är arten dock stadd i minskning. Vanliga hotbilder mot fladdermöss innefattar bland annat förlust av naturliga habitat och ljusföroreningar. Friströvande tamkatter utgör också ett stort problem för både fladdermöss och andra djur, såväl i Sverige som utomlands. Bara här hos oss faller tiotals miljoner fåglar, fladdermöss, och insekter offer för katter varje år.

Min dotter hittade igår en död fladdermus inomhus som hennes katt kom in med. Den var redan död när hon hittade den. Fotot är inte så bra, så det är svårt att nyckla den, men öronen ser långa ut. Vet ni vad det är?

Det är en brunlångöra (Plecotus auritus), en av två svenska fladdermöss med riktigt långa öron. Det är en av våra vanligare fladdermöss, men eftersom den har minskat på många håll är den upptagen på den svenska rödlistan i kategorin ’missgynnad’ (NT). Brunlångöra hotas bland annat av habitatfragmentering, minskande insektspopulationer, minskande boplatser (kolonierna är beroende av gamla byggnader), och inte minst ljusföroreningar i våra alltmer upplysta samhällen. Liksom för de flesta andra smådjur, är utekatter också ett problem.

På den här länken kan du läsa mer om brunlångöra.

– Andreas Nord

december 16, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En fästing med klor?!

Är detta en fästing? Det ser verkligen ut som en fästing, men finns det fästingar med klor?

Nej, det är ingen fästing. Klorna skvallrar om att det rör sig om en klokrypare, som ibland också kallas för pseudoskorpion. Det är, precis som kvalster (dit fästingar hör), en helt egen grupp bland spindeldjuren. Det betyder att de är avlägset släkt med såväl spindlar som skorpioner.

I Sverige finns ett 20-tal olika klokrypare, som alla ser ut som på din bild med långa, framåtriktade klor och en rundoval bakkropp. Flera arter lever i markförnan, medan andra föredrar hålträd. Det finns till och med klokrypare som lever inomhus – de kallas för bokskorpioner. Gemensamt för de alla är att de är glupska rovdjur som glatt förser sig med allehanda småkryp som stövsländor, hoppstjärtar och kvalster.

– Andreas Nord

december 13, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Blomsterreflektioner från sommaren

Kamomill, *Matricaria chamomilla*, har mindre blomkorgar och litet toppigare gult centrum på blomman, jämfört med den liknande växten baldersbrå. Bilden är tagen av Gaspar Alves.

I somras var jag och några kompisar ute och plockade kamomill utanför Lund. Det fanns också mycket baldersbrå i området. Spontant verkade blommorna på baldersbrå vara större än kamomillens. Finns det några vetenskapliga belägg för detta? Har ni andra tips för att se skillnad på kamomill och baldersbrå?

Ja, baldersbrå har i genomsnitt längre strålblommor och bredare blomkorgar än kamomill.

– Torbjörn Tyler

Det lättaste sättet att skilja de båda arterna åt är att dela en blomkorg och se om blomfästet är ihålig eller kompakt. Kamomill är ihålig och baldersbrå är kompakt. Annars kan man förstås gå på doften, kamomill doftar ljuvligt sött.

– Sofie Olofsson

Ja, det stämmer att blommorna, eller rättare sagt blomkorgarna, oftast är bredare på baldersbrå. Den centrala, gula delen av blomkorgarna hos kamomill brukar dessutom bli mer kägelformig (toppig) än hos baldersbrå, och gör man ett tvärsnitt ser man att korgarna är ihåliga hos kamomill och kompakta hos baldersbrå. Det är bara kamomillens korgar som har den typiska kryddlukten när man gnuggar dem mellan fingrarna.

– Stefan Andersson

december 13, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad var det som simmar här?

Flera olika slags blomflugor har vattenlevande ”råttsvanslarver”. Själva råttsvansen kan vara mycket längre än larvens kropp och är i själva verket ett andningsrör. En slags snorkel, alltså. Det gör att larven kan leva långt nere i dyn men ändå andas luft från atmosfären. Bilden är tagen av Patrik Persson.

Vad är detta? Den simmade omkring i en kartong på en odlingslott i Helsingborg i somras.

Det är en så kallad ”råttsvanslarv” som flera olika slags blomflugor har, bland annat slamflugor (blomflugesläktet Eristalis) och solflugor (blomflugesläktet Helophilus). Själva svansen fungerar som en snorkel och gör att larven kan leva i små vattensamlingar med låg syrehalt eftersom den kan utnyttja syrgas i luften.

Vi har skrivit mer om råttsvanslarver tidigare. Följ den här länken för mer information.

– Andreas Nord

december 11, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar