Fråga en Biolog

Vem äter upp min flenört?

Vuxen individ av ljusa flenörtsviveln, *Cionus scrophulariae*). Bilden är tagen av Siga.

Jag har lite flenört på tomten och i år har den blivit helt kaläten. Det är mest bara nerverna kvar. Det har inte hänt förut. Det är små kladdiga larver med runda genomskinliga kokonger. Vad är det för något som äter flenörten? Vi bor i Sonö vid sjön Närdingen utanför Norrtälje.

På din beskrivning låter det som larver av en skalbagge i den stora familjen vivlar (med drygt 500 svenska arter). Vi har två arter som är knutna till just flenört – ljusa flenörtsviveln Cionus scrophulariae och mörka flenörtsviveln Cionus tuberculosus. De vuxna skalbaggarna är ganska allmäna i Götaland och är aktiva från ganska tidigt på våren. De är mycket vacker men också välkamouflerade. Dessutom drar de gärna in sina ben och faller till marken när den blir störd. Den kan därför vara svår att få syn på om en inte vad vad en ska leta efter dem.

Mörka flenörtsviveln är lite mörkare tecknad och har ett mörkt längsband på mellankroppen, medan den ljusa dito har en alldeles vit mellankropp.

– Andreas Nord

september 7, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för bi som är herre på täppan här hemma?

En hane av ett tapetserarbi (bisläktet *Megachile*). Den vanligaste arten i Skåne är stocktapetserarbi, *Megachile willughbiella*. Sannolikt är det den arten som mutat in sitt revir i frågeställarens trädgård, men det går inte att avgöra med fullständig säkerhet från bilden. Fotograf är Carl Linnér.

Det här biet har mutat in sitt territorium i min trädgård där den tacklar alla andra insekter som försöker landa på blommorna. Blommorna den vaktar är framförallt klöver. Jag har sett den själv besöka klöverblommor, även om den verkar föredra salvian. Den kan även svävflyga en liten stund när den siktar in sig på en inkräktare. Den är ute och patrullerar nästan hela tiden.
Har ni någon idé om art?

Det är en hane av något av de större tapetserarbiarterna. Kanske stocktapetserarbi Megachile willughbiella, som väl är den vanligaste arten i Skåne.

– Mikael Sörensson, gästexpert

september 6, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är skensmultron giftiga?

Bären hos skensmultron (*Potentilla indica*) ser mycket ut som vanliga smultron (*Fragaria vesca*), men skensmultronet är i själva verket en fingerörter (rosväxtsläktet *Potentilla*). Särskilt goda är bären inte heller, men en tar inte skada av att äta dem. Bilden är tagen av Kurt Stüber.

Är bären från skensmultron giftiga för småbarn?

Nej, skensmultronets (Potentilla indica) bär är helt ofarliga.

– Torbjörn Tyler

september 6, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur ska vi skydda fågelboet på marken?

Koltrasten, *Turdus merula*, bygger öppna bon, gärna alldeles i människans närhet. Liksom hos våra andra trastar anläggs boet i en buske eller i ett träd, men inte på marken. Det är därför osannolikt att det är ett trastbo som vår frågeställare hittade på tomten. Bilden är tagen av J.J. Harrison.

Vår son röjde det höga gräset och ormbunkarna bakom visthusboden vid vårt torp invid en sjö i Sörmland. Han var då mycket när att komma åt ett fågelbo som var nästan nere vid marken. Kan det vara taltrast? Hur kan vi bäst skydda boet?
Han avslutade givetvis röjningen i den delen. Vi prövade också att skyla boet försiktigt med lite ormbunkar så att det inte skulle ligga öppet. Vad mer bör vi göra – och vilken fågel kan det vara?

Det är svårt att avgöra vilken fågel det kan röra sig om med så pass lite information. Är boet aktivt, dvs. fanns det varma ägg eller levande ungar i boet? Om man är nära boet en stund så brukar förr eller senare en varnande förälder dyka upp och tala om att man är oönskad. Då är det lättare att få reda på vilken art det är.

Jag vet inte varför ni tror på taltrast, men trastar generellt bygger lite en bra bit högre än marknivån, i en kraftig grenklyka, eller på en avsats en bit upp från marken. Taltrastar är dessutom mindre knutna till människoboningar i Sverige än t.ex. koltrast (om det nu alls är ett trastbo).

Det behövs ett foto på boet och/eller på en förälder för att kunna säga något mer. Men oavsett vilken art det rör sig om är det bästa rådet bara att ni håller er borta ett tag.

– Åke Lindström

september 3, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tjusig spindel på verandan

En snabblöparspindel (spindelfamiljen Philodromidae) i släktet halmspindlar (*Tibellus*). Det finns två arter att välja på, men våra experter kan inte helt avgöra vilken av dem detta är. Bilden är tagen av Felicia Sandman.

Vad är det för spindel jag hittade på verandan igår, i mitten av juni?

Spindeln på bilden är en snabblöparspindel (Philodromidae) i släktet Tibellus. Det finns två arter att välja mellan: ängshalmspindel (Tibellus oblongus) och kusthalmspindel (Tibellus maritimus). Troligast är det en ängshalmspinde,l men jag kan inte säkert avgöra från bilden vilken av dem det är.

– Ellen Sandström

Det är en halmspindel i släktet Tibellus. Vi har två arter i landet: ängshalmspindel (Tibellus oblongus) och kusthalmspindel (Tibellus maritimus). Dom varierar ganska mycket i färgteckning, och ibland behöver man studera deras genitalier för att vara säker på vilken av arterna det är. En ”bildkaraktär” som dock förefaller vara pålitlig är att ängshalmspindeln i de allra flesta fallen har två karaktäristiska parfläckar långt bak på bakkroppen, vilka kusthalmspindeln alltid tycks sakna. Kusthalmspindeln kan dock ha en massa prickar på andra ställen på bakkroppen, så det är viktigt att man kollar på rätt prickar. Din spindel har dessa prickar, och jag skulle därför säga att det är en ängshalmspindel. Det är också den klart vanligare arten.

– Viktor Nilsson-Örtman

september 3, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fladdermus i Uppland

Nordfladdermusen, *Eptesicus nilssonii*, brukar allmänt anses vara Sveriges vanligaste fladdermus. Trots det har den minskat ohyggligt den senaste decennierna i Sverige, på sina håll med så mycket som 60-85%. Värst är minskningen i områden med gatlyktor. Bilden är tagen av Karin Kindblom.

Den här lilla krabaten hittade vi på trappan ner till vår brygga på Ådö i Upplands-Bro. Nu är vi nyfikna på vilken slags fladdermus det kan vara.

Bilden visar en nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), med den typiska bruna pälsen på ovansidan. På bilder som denna kan det ibland vara svårt att skilja den från gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), men denna har mer rundade öron än nordfladdermusen vars öron är något spetsigare. Denna art är tämligen allmän i Skandinavien och Östra Europa, och vidare österut.

– Anders Hedenström, gästexpert

september 2, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gröna ägg i trädgården?

Gröna bärfisen, *Palomena prasina*, är ett vanligt djur som en oftast hittar på olika träd och buskar under för- och sensommaren. Innan den blir en bärfis är den ett ägg, som på den här bilden. Fotograf är Karin Enström.

Jag hittade en samling tätt sittande gröna ägg under ett björnbärsblad i min trädgård utanför Norrtälje, Uppland. Jag ser att det finns vita flygare på övriga blad. Är detta deras ägg eller är det istället ägg från något nyttodjur som vill hjälpa mig?

Det är ägg från en grön bärfis, Palomena prasina. Den är vanlig över hela landet. Det är inte alltid det är så lätt att se vilken insektsart det är som lagt ägg, men i det här fallet går det!

– Viktor Nilsson-Örtman

september 1, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor spindel med ljusa ränder på Vikbolandet

Vad är det för spindel jag har hittat? Bilden är tagen i Östergötland, i Arkösund längst ut på Vikbolandet i början av juni.

Spindeln på bilden är en presentspindel, Pisaura mirabilis. Den tillhör spindelfamiljen vårdnätspindlar, Pisauridae.

– Ellen Sandström

september 1, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem skrämde hunden?

Grävlingen, Meles meles, är ett hemlighetsfullt men vanligt djur i människans närhet. En karismatisk kamrat med oförtjänt dåligt rykte som gärna besöker trädgårdar i jakt på föda nattetid. I tillägg är det ett av våra allra vackraste däggdjur. Bilden är tagen av BadgerHero.

I morse skällde vår hund och reste hela raggen och försökte komma under altanen, vilket inte lyckades. Senare på eftermiddagen upptäckte jag en rejäl hög med spillning i vår trädgård. Kan det vara en grävling på besök?

Det kan mycket väl vara grävling, som ju är vanlig men sällan sedd. Det är dock svårt att avgöra utan en bild. Kanske kan du återkomma med en sådan?

– Andreas Nord

Jo, vi har konstaterat nu att det är grävling. Vi har sett den!

Kul att ni sett den. Grävlingar är roliga djur!

– Andreas Nord

augusti 30, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur länge kan en svan hålla andan?

Knölsvanen, *Cygnus olor*, är ett stort och vackert inslag i vår fågelfauna. Ofta ses svanarna i sakta mak stoppa huvudet under vattenytan i jakt på olika vattenväxter som utgöras deras föda. Men hur länge kan svanarna egentligen hålla andan? Ett lämpligt experiment för en aspirerande ornitolog! Bilden är tagen av Frankie Fouganthin.

Jag har en fråga som jag ofta funderar på: hur länge kan en svan hålla andan under vattnet? Det är oftast knölsvanar som jag ser.
Hälsningar från Harry 6 år

Bra fråga Harry,

som i alla fall inte jag kan svara exakt på. Jag har letat lite på nätet men inte hittat någon bra information. På en film på YouTube var det en svan som hade huvudet under vattnet som längst 24 sekunder. Men jag skulle tro att de klarar mycket längre än så. Pingviner, som ju också är fåglar, är kända för att kunna vara under vattnet upp till 20 minuter. Eftersom deras mat ibland finns på stora djup måste de kunna vara under vattnet så länge för att kunna äta.

En svan betar på sjöbotten när den har huvudet under vattnet. Den behöver därför inte vara så länge under vattnet. Istället kanske den vill titta upp lite oftare så att inget rovdjur, till exempel en örn, försöker ta den.

Det bästa av allt med din fråga är att du kan ta reda på det själv. 😊 Gå till en plats där det finns en svan och använd en klocka eller en mobiltelefon för att se hur länge den har huvudet under vattnet. Sedan kan du skriva till oss och berätta vilket som var den längsta tiden du mätte upp.

Lycka till!

– Åke Lindström

augusti 27, 2021

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar