Havsörnen, Haliaeetus albicilla, är Sveriges största rovfågel. Den kan mäta imponerande 2,5 meter mellan vingspetsarna. En så stor fågel måste väl lägga stora ägg, eller? Bilden är tagen av Yathin S Krishnappa.
Jag och min förskolegrupp är nyfikna på örnar och framför allt deras ägg. Vi undrar hur stora havsörnens ägg är och hur mycket de väger.
Jag har ingen personlig erfarenhet av havsörnsägg, men det jag hittar på nätet är att äggen är ungefär 75 x 57 mm stora och väger 120 gram. Det verkar helt rimligt. Som jämförelse väger ett hönsägg ungefär 50 gram.
– Åke Lindström
Så här står det i Rudolf Söderbergs bok ”Våra fåglars ägg och bon” från 1948: ”Havsörn. Äggen 2 (sällan 1 eller 3), grönaktigt vita, ofläckade, sällan med några få matta, rostfärgade fläckar. Längd 70 till 83 mm, tjocklek 56 till 62 mm.”
Söderberg anger att äggens medelvikt är 13 gram, men det gäller säkert för urblåsta ägg.
Kan daggmaskarna klara sig i en sån här tunna vintern igenom? Bilden är tagen av Mimmi 79.
Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bilden är tagen av Michael Linnenbach.
Den gröna daggmasken, Allolobophora chlorotica, är vanlig i trädgårdar och odlingar. Bilden skickades in av Håkan Wallander.
Vi tror att daggmaskarna nog skall klara sig bra i en större tunna med jord vintern igenom, så länge jorden inte blir helt tjälad. Om det händer tror vi dock att det är svårt att vara daggmask!
Kan daggmaskar överleva vintern i en stor 50-liters blå plasttunna full med jord från sommarkrukorna?
I princip ska det nog gå bra, men det beror såklart på hur kallt det är där tunnan står. Om det är risk att hela jordvolymen fryser är nog hoppet ute för maskarna, men så länge det finns jord som inte tjälen nått borde det gå bra. Det betyder alltså att tunnan kanske inte ska stå ute hela året om ni har väldigt kalla vintrar, men att det säkert kan göra det om ni har milda vintrar eller om ni förvarar tunnan i ett utrymme med några plusgrader vintern igenom.
– Andreas Nord
Det är också viktigt att tunnan har hål i bottnen så att vattnet rinner ut. Stannar vattnet i tunnan drunknar maskarna.
Puckelflugor, i flugfamiljen Phoridae, är en oerhört artrik och dåligt utredd grupp. Det finns långt över tusen olika i Sverige och säkert lika många till som väntar på att upptäckas. Väldigt få kan säga vilken art som är vilken. Klart är dock att puckelflugor lever lite varstans och på många olika sätt. Vissa är kända för att dyka upp i stora antal inomhus, precis som i det här fallet. Bilden skickades in av Teresa W.
Jag har ett stort problem med små flugor i olika storlekar som tog sig in i min lägenhet i mitten av september. De påminner om bananflugor men är lite större och svarta. Trots alla mina försök att bli av med dem (jag har dammsugit upp dem, använt insektsspray och olika flugfällor) lyckas jag inte.
När jag visade bilder på flugorna för Anticimex föreslog de att det troligtvis är vindsflugor och att jag får ha dem hemma tills frosten kommer. Inget medel hjälper till annars. Jag kollade på internet och fick se bilder av vindsflugor och jag tycker de ser ganska annorlunda .
Jag är noga med att hålla rent hemma och från att flugorna började invadera lagar jag ingen mat hemma och äter sällan något i lägenheten. Jag slänger soporna ofta och torkar alla ytor noggrant. Ändå hjälper det inte! De finns i hela lägenheten: i badrummet, i hallen, på dörrar och på fönster i mitt enda rum där jag har kokskåpet. De cirkulerar över mig , gårpå min laptop och även på mig. Oavsett vad jag gör för att döda dem lyckas jag inte få flugfritt. En gång, på kvällen, dödade jag nästan alla flugor som fanns i mitt hem, sen tätade jag fönster och alla dörrar. Nästa dag hade jag återigen massor av flugor. Vad är det för något, och vad kan jag göra?
Du har helt rätt, vindflugor ser helt annorlunda ut. Det du fått in i ditt hem är puckelflugor, flugfamiljen Phoridae. Det är en extremt artrik familj med nästan tusen arter i landet, och väldigt få personer skulle kunna säga vilken art det är du hittat. Puckelflugor kan leva på en mängd olika sätt, det finns parasiter och nedbrytare och växtätare, mm. En del arter är dock kända för att kunna dyka upp i stora antal inomhus. Larverna hos dessa arter brukar leva av att bryta ner organiskt material, och då särskilt döda djur. Eftersom du varit så noggrann med att inte lämna några matrester eller kompostmaterial framme så skulle jag gissa att flugorna hittat något annat i huset som inte du tagit dit. Ett sannolikt scenario är att det någonstans i lägenheten, i husets väggar, eller i ventilationen finns ett dött djur – en död fågel, gnagare eller dylikt.
Den goda nyheten är att även om du inte lyckas hitta det dom lever av så kommer dom ganska snart ha ätit upp det mesta av det döda djuret och försvinna från din bostad.
– Viktor Nilsson-Örtman
Problemet har löst sig. Det var ett fel i min lägenhet. Jag hittade i badrummet ett ställe där flugorna lade sina ägg. Det visade sig att packningen var borta vid WC-anslutningen. När en reparatör fixade denna sak blev det torrt och därför mycket bättre med flugorna. Tack vare Er fick jag veta vad jag hade att göra med och därför blev det mycket lättare att bli av med flugorna!
Uppländsk vallört (Symphytum x upplandicum) är en hybrid mellan fodervallört (Symphytum aperum) och äkta vallört (Symphytum officinale). Den är vanlig i hela Götaland och Svealand, men förekommer ställvis också längre norrut. Bilden är tagen av Ulf Jonsson.
Det här skulle jag säga är en vallört. Men är det en äkta vallört eller en uppländsk vallört? Eller något annat? Bilderna är tagna 19 september i Uppsala, på en äng ett stenkast från Ekoln.
Det är uppländsk vallört (Symphytum x upplandicum).
Större snabelsvärmaren, Deilephila elpenor, är en vackert kanelbrun nattfjäril med rosa anstrykningar på vingar och kropp. Larven är också ganska spektakulär med sin storlek och tjusiga ögonfläckar. Larverna tycker särskilt mycket om att äta rallarros (Epilobium angustifolium). På sensommaren lämnar de värdväxten och ger sig av för att hitta en lämplig plats att förpuppa sig på. Då är det inte sällan vi människor korsar larvens väg! Bilden är tagen av Åke Lindberg.
Jag hoppas att ni kan identifiera den här larven. Jag hittade den med gammalt trävirke och liknande i Skåne. Den hade två stora ögon.
Du har mött en larv av en vacker nattfjäril som på svenska heter större snabelsvärmare och på vetenskap Deilephila elpenor. Det är en ganska allmän fjäril som är spridd över hela landet. Larven påminner lite om den mindre snabelsvärmarens, Deilephila porcellus, men larven av den arten har inget “analhorn” (den lilla taggen i bakänden). Särskilt tycker den om att äta rallarros/mjöke, men larven utvecklas också på en del andra växter. Vi har skrivit mer om saken här, och Artdatabanken har bra information här.
Att du hittade larven tillsammans med gammalt trä har inget med dess värdväxtval att göra. Det är en väl vuxen larv som nu är på jakt efter en lämplig plats att förpuppa sig på.
Kattugglan, Strix aluco, är en ganska vanlig uggla nära människor. Den har ett ganska karakteristiskt läte som hörs på lång väg. Bilden är tagen av Martin Mecnarowski.
Våra experter tror att det är en kattuggla som ropar i natten. Ljudfilen skickades in av Cecilie Jansson.
Vet ni vad för fågel detta är, om det är en fågel? Jag spelade in ljudet efter att det blivit mörkt.
Jag och en kollega har diskuterat detta och vi är rätt säkra på att det ”andra” lätet är en kattuggla, det som kallas för ”xylofon-lätet”. Det ”första” lätet är troligen också kattuggla, men inte helt mitt i prick. De kan dock låta på många olika sätt. Å andra sidan har vi inget bättre förslag.
Röda brännmaneten, Cyanea capillata, finns längs den svenska västkusten. Hos oss är den i regel inte så stor. Redan exemplaret på den här bilden är ovanligt stort. Ute i Atlanten blir den en riktig bjässe – rekordet är omkring två meter i diameter! Bilden är tagen av Lie Fredholm.
Jag hittade de här monstren på Öresunds strand, i Hittarp en mil norr om Helsingborg i november. Två var såhär stora, omkring 35 cm i diameter, och ett antal var mindre.
Det skulle vara väldigt roligt att få veta vad det är. En vanlig brännmanet, fast ovanligt stor? Hoppas att det inte är en ny, invasiv art!
Det är mycket riktigt vanlig röd brännmanet, om än stor för våra kustvatten. Rekordstora exemplar i Atlanten kan nå 2 meter i diameter med trådar upp till 40 meter långa.
Större husspindel, Eratigena atrica, är en vanlig besökare i och omkring våra hem. Den imponerar med sin storlek och färgteckning, men är på inget sätt farlig för människor. Faktum är att den är ett riktigt nyttodjur som håller andra småkryp i schack! Bilden skickades in av Sara Ekdahl.
Vi bor i ett relativt nybyggt radhus med två våningar utan källare och vind. Allt är nytt och fräscht och det finns knappt några springor i väggar och fönster. Den senaste månaden har vi hittat fyra olika större husspindlar, trots att vi har haft insektsnät för fönstren och inte har haft några öppna.
De har helt obekymrat kommit springande över parkettgolvet. Till saken hör att jag har spindelfobi och är ytterst observant flera dagar efter att ha stött på en spindel. Jag har även städat alla rum noggrant, men inte sett skymten av någon spindel. Därför blir jag så förvånad när de ändå dyker upp igen.
Är det rimligast att tro att dessa spindlar kommit in i bostaden ganska nyligen innan vi sett dem, till exempel genom ett luftintag? Eller kan de ha bott i bostaden länge, kanske till och med fötts här men hållit sig gömda under långa perioder och bara gett sig ut på vandringar nu mot höstkanten? Om det sistnämnda är fallet så är det imponerande hur de håller sig stilla och gömda, för de syns verkligen bra när de rusar fram över golvet!
Både större och mindre husspindel (Eratigena atrica respektive Tegenaria domestica) lever i och runt omkring våra hus. De håller till på mörka platser, som källare, vind, uthus, under altaner och så vidare. Där bygger de trattformade nät i mörka hörn och sitter och trycker mest hela tiden. Större husspindel (E. atrica) lever både utomhus och inomhus medan mindre husspindel (T. domestica) är mer renodlat inomhuslevande.
Jag tror på en kombination av att de både fanns när ni flyttade in i huset samt att de kommer in när de är ute och rör på sig. Vid den här tiden på året (sensommaren till tidig höst) ger sig hanarna ut på jakt efter honor att para sig med och de är för det mesta dessa man ser springa omkring. Honorna lever ett stillsamt liv i sina trattformade nät. De kan komma in genom väldigt små springor i huset, till exempel ett luftintag, när en har fönster/dörrar på vädring.
Skogskackerlackan, Ectobius lapponicus, är den enda kackerlackan som finns naturligt i Sverige. Namnet till trots är den vanlig utomhus över hela landet. Till skillnad mot exotiska kackerlackor är detta dock aldrig ett skadedjur. Hittas den inomhus har den alltid och ofelbart följt med in utifrån. På bilden ser vi en vuxen skogskackerlackshona med tjusigt kanelbruna täckvingar och en bred, avrundad, bakände. Hanarna har en bakåt avsmalnande bakkropp och ganska långa vingar som går ett stycke utanför bakänden. Bilden är tagen av Malin 33.
Vad är detta för insekt? Jag har hittat 4 stycken inne i vårt hus vid olika tillfällen, i vardagsrummet och i köket. Vi bor nära en skog.
Det är en skogskackerlacka, Ectobius lapponicus. Det är den enda naturligt förekommande kackerlackan i Sverige. Den finns i hela landet och är allmän överallt. Viktigt är att den aldrig uppträder som skadedjur, men ofta letar sig in utifrån.
Skogskackerlackan, Ectobius lapponicus, är den enda kackerlackan som finns naturligt i Sverige. Namnet till trots är den vanlig utomhus över hela landet. Till skillnad mot exotiska kackerlackor är detta dock aldrig ett skadedjur. Hittas den inomhus har den alltid och ofelbart följt med in utifrån. Bilden är tagen av Kristina Bergman.
Jag bor i Göteborg och hittade idag mitt på dagen en kackerlacka inomhus under en matta. Jag kan inte själv avgöra om det är en skogskackerlacka eller inte. Jag har inte sett flera och den var någonstans mellan 0,5 – 1 cm lång. Otroligt tacksam för hjälp att avgöra om den är ofarlig eller inte så att vi vet vad vi ska göra.
Du kan vara helt lugn: jag kan inte se något på din bild som inte stämmer med en skogskackerlacka. Det är en nymf, alltså en kackerlacka som ännu inte är vuxen, vilket gör att den får ett litet mörkare och blankare utseende. Du ser bland annat att den saknar de ljusbruna täckvingarna som vuxna skogskackerlackor har. Kackerlackor liksom flera andra insektsgrupper, t.ex. bärfisar och gräshoppor, har det vi brukar kalla för ofullständig förvandling. Det betyder att en ung kackerlacka som precis kläckts ur ägget ser ut ungefär som en vuxen i miniatyr. Sedan växer de och byter hud (”ömsar”) allteftersom, tills de är vuxna. Då slutar de växa. En kackerlacka byter kostym 4-5 gånger innan den är vuxen. Det står i kontrast till djuren som har fullständig förvandling, t.ex. fjärilar och skalbaggar, där det ur ägget kläcks en larv, som sedan växer och förpuppar sig. Ur puppan kommer den vuxna insekten fram. Där är alltså alla olika livsstadier väldigt olika varandra.
Kommentarer