Fråga en Biolog

I vår bokberså byggde getingar ett bo. Eftersom de valt ett olämpligt ställe intill vårt trädgårdsbord så tog jag tyvärr bort det, men jag undrar vilken art det kan ha varit. Boet var drygt en decimeter stort och hängde på en gren på en och en halv meters höjd. När jag tog bort det så började några getingar bygga igen (med på en bild). En av dem tror jag kan ha varit drottningen vilken var gulare och större än de andra som var ovanligt svarta.

Av våra olika sociala getingar, alltså de som bor tillsammans, brukar en tala om arter med korta och långa kinder. Kinden i det här fallet betyder området mellan facettögats nederkant och käkens överkant. Till de kortkindade arterna räknas släktet Vespula, dit bland annat vanliga getingen (Vespula vulgaris) och tyskgeting hör (Vespula germanica). Dina bilder visar dock en långkindad art, vilket ses ganska bra på bilden där en geting tittar ut ur boöppningen. De långkindade förs till släktet Dolichovespula. Baserat på kindernas och överläppens utseende, samt färgen i ansiktet, tyder det mesta på du har sett nordgetingar, Dolichovespula norvegica. Namnet till trots förekommer den i hela Sverige, även om den är vanligare längre norrut. Du kan läsa mer om arten här.

Den stora getingen med rödbruna teckningar är en bålgeting, Vespa crabro, som inte är särskilt nära släkt med nordgetingen och som till skillnad från denna bygger sina bon i håligheter i träd. Vad den gör där vet jag faktiskt inte. Det är anmärkningsvärt att den andra getingarna inte ger sig på den!

– Andreas Nord

Tack för svar. När jag inte fick något svar i somras skickade jag även frågan till Jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet. Fick då svar att det var takgetingar.

Ja, takgeting är systerarten till nordgeting. De skiljs bland annat på hur den mörka teckningen i ansiktet ser ut. Jag tolkade dina djur som mer lika nordgeting i det avseendet, åtminstone när jag undersökte flera individer där ansiktet syntes bra (bilderna på boet). Däremot håller jag med om att bilden på den ensamma getingen som tittar ut påminner mer om takgeting. Min samlande bedömning av hela samhället var dock en annan.

– Andreas Nord

april 27, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag vore tacksam för svar om vad det är på den bifogade bilden. Det ser ut som en mindre humla, luddig och rektangulär. Den beteende sig som en humla och svävar precis ovan gräsmatta. Det är mängder av dessa nu, här i Vallåkra utanför Helsingborg i Skåne. 

Av vad jag kan se är detta alls ingen humla, utan ett annat slags bi som hör till det stora släktet sandbin (Andrena). Jag är ingen biexpert, men nog tycker jag att det här ser ut att vara sälgsandbi, Andrena vaga. Det är en de allra tidigaste sandbina och det kan börja flyga redan i mitten av mars om det är varmt ute. Som namnet antyder tycker sälgsandbiet om att besöka blommande sälgar, men det är så kallat oligolektiskt vilket betyder att det samlar pollen från flera olika arter i släktet Salix (viden). Sälgsandbiet tycker om öppen mark med litet inblandning av lättgrävd sand. Här kan du läsa mer om arten.

Ett annat bi som påminner starkt om sälgsandbi är sobersandbi, Andrena cineraria. Det är också en ganska tidig art, som börjar flyga omkring mitten av april i södra Sverige, där det samlar pollen från en rad olika örter. Sobersandbiet är också stort och kraftigt, men honan har till skillnad från sälgsandbiet ett tydligt svart band på mellankroppen. Hanarna är mer lika varandra. Din beskrivning av ett humlelikt, rektangulärt, och kraftigt bi, tillsammans med de tjocka fotlederna, får mig att tro att dit exemplar är en hona, och då menar jag att det är just ett sälgsandbi. Här kan du hursomhelst läsa mer om sobersandbiet. Vi har också skrivit mer om den arten tidigare, se här.

– Andreas Nord

april 25, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi hittade dessa två skalbaggar i en gammal stubbe som vi har på vår tomt. De liksom borrar sig in i stubben, så jag tror att de bor där. Videon är inspelad i Kolmården i Östergötland i början av augusti 2021.

De här tjusiga skalbaggarna hör till skalbaggsfamiljen långhorningar (Cerambycidae på vetenskap), som vi har omkring 120 olika av i Sverige. Det här är en av de största och pampigaste arterna. Den kallas för taggbock på svenska (titta på taggarna på mellankroppen) och Prionus coriarius på vetenskap. Det är en ganska sällsynt skalbagge som finns i södra delen av landet. Här lever den i död, hård ved från både löv- och barrträd. Larverna tycker mycket om grova tallar. Eftersom just död ved är en typ av livsmiljö som är på stark retur i hela landet är taggbocken upptagen som ”Nära hotad” (NT) på den nationella rödlistan. Här kan du läsa mer om taggbocken. Vi har också skrivit om arten tidigare. Här finns de inläggen.

– Andreas Nord

april 22, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag bor i Jönköpings län, i den södra delen. Jag har sett bålgetingar många gånger, men blir väldigt fundersam över vad jag blev stungen av i juli i fjol. Jag tål vanliga getingstick bra. Jag har till och med fått 20 stick och har inte haft ont av dem alls. I juli förra året skulle skulle jag flytta en gräsklippare som stått ute i ett år. Då såg jag en 4 centimeter stor geting bredvid gräsklipparen. När den stack mig kändes det precis som en 230 V elstöt på handen. Dagen efter skulle jag försöka flytta klipparen igen och då väller det fram 4 centimeter långa getingar som jag tror kryper ned i marken, alternativt under gräsklipparen. Jag skulle försöka flytta klipparen igen för att se om boet är under den eller om det är i marken.

Är det bålgetingar som kan ha byggt bo under jord? De är rödbruna, gula och svarta. Sticket var otroligt smärtsamt jämfört med ett vanligt getingstick.

Baserat bara på den angivna storleken och upplysningen om rödbrun färg gör att det bålgeting, Vespa crabro, är den enda sannolika kandidaten här. Det är den enda getingen som blir så pass stor (även om 4 centimeter stämmer mer på drottningar än på arbetare). Bålgetingar bygger sina bon i håligheter, till exempel i ihåliga träd eller i fågelholkar men ibland kan de också anlägga ett bo på vindar eller i fasaden på ett hus.

De flesta getingar som gör ”pappersbon” kan också anlägga bona under markytan. Det finns alltså inga särskilda ”jordgetingar”, även om det ibland talas om det. Däremot har jag aldrig hört talas om att bålgetingar bygger bon under mark. Klart är dock att bålgetingen är vår allra fredligaste geting och att en måste provocera dem ordentligt för att de ska gå till attack. Det får mig att tro att du nog har stört deras bo på ett eller annat sätt. Det hade varit spännande om det faktiskt hade varit så att det fanns under jorden, eller för den delen i eller under gräsklipparen.

Nu är frågan ganska gammal, men det hade varit intressant att veta om du fick reda på var boet fanns.

– Andreas Nord

april 21, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har ett fritidshus i Stjärnhov i Södermanland. Den första insekten har vi sett ute vid vårt fritidshus. Den är 1,5 till 2 centimeter lång och väldigt argsint med kraftiga käftar. Den flyger.  Inomhus har vi haft ett flertal av djuret på den andra bilden. Vi är därför oroliga för att det är något skadedjur. Vi såg dem först den 1 juli och de är omkring 5 millimeter, kanske lite större.  De sitter på väggen eller i taket. Vi tror inte att de flyger, men det svårt att säga. Kan det vara något skadedjur som äter på huset, till exempel husbock eller så?

Den första insekten är en långhorning (i skalbaggsfamiljen Cerambycidae, med omkring 120 svenska arter) som på svenska kallas för bitbock och på vetenskap för Spondylis buprestoides. Den är omisskännelig med sina stora och kraftiga käkar (som kan ge hårda nyp) och korta antenner. Larven utvecklas och förpuppar sig i hård tallved, och sedan gnager sig skalbaggen ut ur stammen. Då är kraftiga käkar bra!

Den andra skalbaggen är desto intressantare. Det är alldeles klart något som är mer eller mindre nära släkt med en svartbagge. Tankarna förs till någon av de så kallade kamklobaggarna i skalbaggsfamiljen Alleculidae. Det är dock svårt att bilda sig en säker uppfattning om arttillhörighet från bilden allena. Jag har därför diskuterat ditt djur med Christoffer Fägerström på entomologiska museet. Vi har enats om att ditt djur har likheter med någon av arterna i släktet Allecula, även om den angivna storleken är i underkant och antennerna känns väl korta och knubbiga. Vi har två arter som båda är mer eller mindre sällsynta och upptagna på den nationella rödlistan. I Sörmanland är den gulbenta kamklobaggen, Allecula morio, den mest sannolika. Det är dock anmärkningsvärt att hitta det här djuret inomhus. Tiden för observationen, juli, stämmer förvisso bra med djurens aktivitetstopp, men det här är skalbaggar som utvecklas i svampangripen ved i grova ihåliga ädellövträd. Det är möjligt att den skulle kunna kläckas fram från ved som tagits in, men om ved med rätt beskaffenhet för larvutvecklingen ska vara tjänlig att elda med så måste den ha torkat upp så pass att larverna nog knappast skulle klara sig bra. Dessutom brukar vi ju elda mer på vintern än mitt i sommaren. Det kan eventuellt vara någon annan kamklobagge, till exempel i släktet Mycetochara, men det stämmer dåligt på det generella intrycket. Dessutom är benfärgen för mörk för det, så om inte bilden är väldigt mörk så rimmar det dåligt. Något skadedjur är det i alla händelser inte!

Har du fler bilder på insekt 1, gärna ur andra vinklar (taget rakt uppifrån är bäst) så kan vi nog komma närmare.

– Andreas Nord

april 19, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fråga en Biolog önskar alla följare en glad och fridfull påsk! 

Väl mött efter helgen,

Expertpanelen

april 14, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken sorts insekt är detta? Kan det vara någon vivel? Den var ungefär 10 millimeter lång.

Det här ser ut att vara bandade ollonviveln, Curculio venosus. Det är en vanlig skalbagge vars larv utvecklas i ekollon. Det ser ut som en hane med tanke på den korta snabeln. Hos honan är denna ungefär lika lång som täckvingarna. Bandade ollonviveln liknar mest nötvivel, Curculio nucum (som utvecklas i hasselnötter). Hos denna art är skutellen, alltså den lilla ”pricken” där täckvingarna möts, lika bred som lång och inte längre än bred som på din bild.

– Andreas Nord

april 13, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vad detta är för växter? Kan bilden längst till vänster möjligen visa en skogskornell? Växten på den mellersta bilden stod i en dikeskant, i ett fuktigt och skuggigt läge i Zon 1. Bilden längst till höger är från ett träd med grön stam och även en hel del gröna grenar. Vad kan det vara?

Bilden längst till vänster är en kornell, men utan blad eller blommor/frukter går det inte att avgöra om det är skogskornell (Cornus sanguinea), videkornell (Cornus sericea) eller rysk kornell (Cornus alba). Den första är en ursprungligt vild art i Sverige medan de bägge senare är förvildade trädgårdsväxter som uppträder mer eller mindre invasivt i naturen.

Den mellersta bilden visar klibbal, Alnus glutinosa.

Bilden längst till höger visar någon art i släktet viden, Salix. Det mest sannolika är sälg, Salix caprea.

– Torbjörn Tyler

april 12, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har fått något konstigt angrepp på mina afrikanska margueriter. Det ser ut som råttskit ! De står på balkongen, så plantorna har alltså ingen markkontakt. Det är fullt på bordet under krukan varje morgon. Senare hittade jag larven på bilden till höger på några blad. Kanske det kan förklara ”råttlorten” som jag trodde det kunde vara. Vad är detta för larv och kan det vara dess avföring?

Larven på bilden ska bli en nattfjäril, och av vad jag kan se rör det sig om ett grönsaksfly, Lacanobia oleracea. Den vuxna fjärilen är brunaktig med tjusigt ockrafärgade märken framtill på vingarna. Den förekommer allmänt i Sverige upp till södra Norrland i inlandet, och längre norrut längs kusten. Grönsaksflyets larver lever på många olika slags växter och är nog så glupska. De anses till och med kunna göra ekonomisk skada i handelsträdgårdar och andra odlingar. Det kan du läsa mer om här. Det är med all säkerhet avföring från larven eller larverna som du hittar på bordet.

Här finns en utbredningskarta över fynd av grönsaksfly i Sverige, och här finns lite mer information om arten samt fler bilder.

– Andreas Nord

april 11, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I vår trädgård i Göteborgs södra skärgård växer honungsört [honungsfacelia, red. an.] och på den såg jag denna lilla insekt klamra sig fast. Den var kanske 5 mm lång och ser ut som ett bi. Är det det?

Det ser ut att vara ett vägbi (familjen Halictidae) och en art av släktet Halictus (bandbin). Troligen är det den vanliga arten ängsbandbi Halictus tumulorum som Carl von Linné beskrev, men det beror lite på var fotot är taget. Blomman är väl honungsfacelia, vilket talar för att det är den vanliga arten och inte exempelvis den snarlika men sandmarksberoende arten kustbandbi, Halictus confusus. 

Här finns mer information om ängsbandbiet, samt en utbredningskarta.

– Mikael Sörensson, gästexpert

april 8, 2022

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar