Vi har påträffat ett antal av denna bagge i vårt hus och undrar vad det är för art? Är det någon slags mjölbagge? Vi är oroliga att det är något slags skadedjur!
Det är någon av öronvivlarna i släktet Otiorhynchus, en skalbagge alltså. De är aldrig skadedjur inomhus, i den bemärkelsen att de lever i spannmål och annan torrskaffning, eller i trä i byggnadskonstruktioner. De här djuren lever istället av rötter och blad på olika vilda och odlade växter. Ibland kan de göra skada i planteringar eller i växthus, men för den vanliga ”hemmaodlaren” är det sällan några väldiga problem med dem. Gnagskadorna är typiska ”hålslag” i kanten på bladen. Det ser verkligen ut som att någon tagit en tugga. Populära växter är bland annat liguster, snöbär och syren. Tittar du där ser du säkert sådana gnagskador.
Det finns många olika öronvivlar i Sverige och det går inte att avgöra vilken art just du har hittat. Den vanligaste är jordgubbsöronviveln, Otiorhynchus ovatus, en ganska liten och blanksvart vivel som livnär sig på många olika slags växter och finns nästan överallt. En annan vanlig art är växthusöronvivel, Otiorhynchus sulcatus, som är ett stort och kraftigt djur med ovansidan beströdd med guldgula hår. Den kan en behöva vara lite observant på, för den kan också utvecklas i krukväxter inomhus. De vuxna djuren kommer fram på natten och gnager på bladkanterna, medan larverna lever i jorden och äter av växtens rötter. De kan ställa till det en del för enskilda växter, så kanske ska ni undersöka om ni har några krukväxter som är skadade och överväga att slänga dem. En omplantering kan hjälpa, men växthusöronviveln är långlivad och förökar sig bara genom jungfrufödsel, så det kan snabbt bli fler. Den angriper inget annat än växterna, men det kan ju vara tråkigt nog.
Med det sagt går det inte att avgöra just vilken öronvivel ni hittat. För att vara säker behövs skarpa närbilder. Det mest sannolika är ändå att djuren har kommit in utifrån – många öronvivlar är som sagt vanliga i vår omedelbara närhet – och även om de skulle leva i en krukväxt kommer eventuella skador att vara mer eller mindre begränsade till just den krukan. Vi hjälper gärna till med närmare bestämning, antingen från bild eller från faktiska djur som ni kan lägga i en liten filmburk och skicka till oss i Lund.
– Andreas Nord
Under sommaren får ni läsare möta alla experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till vår meste kvalster- och fästingexpert Lars Lundquist, som skriver såhär om sin forskning:
Kommentarer