Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Är det samma skator som bygger bo år efter år?

Det är såhär vi är vana vid att se våra skator – gnistrande vita och blanksvarta. I vårsolen alldeles klart en av våra tjusigaste, men kanske också mest underskattade, fåglar. Skator är dessutom intelligenta varelser med ett komplicerat socialt liv. Ett etablerat par stannar gärna i samma revir livet ut och återanvänder ofta gamla bon. Med tiden kan de bli mycket stora och tunga. Ungarna sprider sig inte särskilt långt från platsen de kläcktes på, kanske eftersom det är bra för dem att känna till närområdet. Bilden är tagen av Pierre Selim.

Jag har ett fint skatbo där flera skatungar kläcktes förra året . Är det samma par som fick ungar där förra året som nu börjat reparera boet? Eller kan det vara några av ungarna som bygger på detta bo i år?

Det kan mycket väl vara samma skator som reparerar samma bo igen. Det är vanligt att de använder samma bo år efter år. Tim Birkhead i Storbritannien har skrivit en numera klassisk bok om skator (den finns att låna på bibliotek, se här). I den står att läsa att skator bildar par som oftast håller ihop i flera år, och att ett par i medeltal häckar inom 25 meter från den plats de häckade året innan. Ett etablerat par av skator är alltså väldigt ortstrogna. Själva bobyggandet tar omkring 40 dagar om de börjar från början, men kortare när de reparerar ett återanvänt bo. Ett riktigt stort skatbo kan bestå av fler än 1500 småpinnar och väga över 10 kilo.

Ungarna etablerar sig ofta nära föräldrarna. I medeltal är ungarnas första häckning omkring 400 meter ifrån boet de kläcktes i (det varierar dock mellan 0 och 800 meter), och ungar som stannar närmare platsen de kläcktes på tenderar att överleva bättre. Det tror forskarna beror på att de har bättre lokalkännedom, de vet alltså vad som fungerar bra och dåligt på platsen där de bor. Trots att föräldrar och avkomma är så nära varandra, finns inga tecken på parningar mellan nära släktingar (till exempel mellan syskon, eller mellan föräldrar och ungar).

Det är glädjande att du intresserar dig för skatorna. Själv tycker jag att det är en av våra allra vackraste fåglar med sina glänsande svarta partier som kontrasterar mot gnistrande vitt, särskilt nu på vårkanten. De är dessutom påhittiga och synnerligen intelligenta.

– Andreas Nord

april 21, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Evolution Fåglar

Kommentarer

3 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för spillning jag hittade på gräsmattan?

Spillning av någon slags hjort i vår frågeställares trädgård. Med tanke på fyndplatsen, och utan någon vidare uppgift om hur stor spillningen är, tror vi att ett rådjur kan vara den skyldige. Bilden är tagen av Kerstin Olsson.

Vem har lämnat denna spillning på min gräsmatta?

Det här är spillning av någon slags hjort. Eftersom du skriver att du hittat spillningen på din gräsmatta vågar jag gissa på att det är ett rådjur som är den skyldige här. De tar sig ju gärna in i trädgårdar för att förse sig med olika läckerheter!

– Andreas Nord

april 20, 2023

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fotspår i snön

Det är lite svårt att vara helt säker baserat bara på bilderna, men vi vi att där en räv som sprungit runt i borlängeskogarna i jakt på mat. Bilden skickas in av Anneli Nilsson.

Jag såg fotspår i snön i ett naturreservat här i Borlänge, Dalarna, igår. Jag tog ett kort för att senare kunna kolla vad det var för djur, men det visade sig vara för svårt för mig. Prövar därför här, och hoppas att ni kanske har någon aning trots att bilderna inte är jättebra och att storleksjämförelse saknas. Taget från minnet skulle jag dock säga att tassavtrycken (utan ”hälen” inräknad) var runt 5 centimeter. Intill dessa spår upptäckte jag även mycket gula och gråa fjädrar och tror därför att djuret tillhörande spåren dödat en talgoxe.

Svårt, men jag tror att det är rävspår, baserat framförallt på bilden längst till höger i kollaget. Spårstämpeln visar på fyra framåtriktade tår, där det mellersta paret i  är placerade så pass långt fram att det går att dra ett rakt streck genom spårstämpeln utan att det vidrör vare sig sidotårnas fram- eller mellantårnas bakkant. Storleken, som angivits till 5 centimeter, passar också bra på rävspår. Här har vi skrivit mer om rävspår i snön.

Det går ju också att spekulera i tamkatt här, men jag tror inte det stämmer eftersom katter har en rundare spårstämpel med olika långa tår, och i regel överlappande fram- och baktår.

– Andreas Nord

april 19, 2023

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vart var alla gräshopporna sommaren 2022?

Backgräshoppa, Chorthippus brunneus, är en av våra allra vanligaste gräshoppor. Precis som sina släktingar övervintrar den som ägg och kläcks som en liten nymfer på försommaren. Nymfen kan inte spela förrän den blivit en fullvuxen gräshoppa på hög- eller sensommaren. Det är först då det gnisslar och knarrar och markerna! Liksom andra insekter kan populationerna av gräshoppor variera stort mellan olika år och mellan olika platser, beroende bland annat på hur vintern har varit och hur föregående års reproduktion såg ut. Det kan också hända att insektspopulationer minskar till följd av mänsklig påverkan, men det går inte att avgöra enkom baserat på hur många djur som finns under ett visst år. Bilden är tagen av Pjt56.

Var är alla gräshoppor i år?

Bor vid Hanöbukten.

Har sett en.

Har inte hört någon ”gnissla”.

Vad har hänt?

Antalet gräshoppor och andra insekter kan variera stort år till år. Det finns många olika anledningar till det, men på en viss plats kan det till exempel handla om hur våren och sommaren har varit avseende temperatur och torka. Gräshoppor övervintrar som ägg och kläcks på våren eller försommaren. Sedan äter de glatt av olika växter och tillväxer under sommaren. De är vuxna först på högsommaren, och det är först då de börjar spela. Det förklarar varför vi aldrig hör några gräshoppor på våren. De finns där, men de gör inget väsen av sig och de är väldigt små. Ibland är utvecklingen litet tidigare, ibland litet senare. Detta styrs i stor utsträckning av temperatur och nederbörd. Det kan ju också finnas lokala variationer i väder eller i hur miljö ser ut, som gör att populationerna varierar år från år. Olika typer av väderomslag tidigt på säsongen kan kanske också slå hårt mot de nykläckta gräshopporna, så att färre av dem når vuxen ålder.

Om vi tittar på en av våra allra vanligaste gräshoppar, backgräshoppan Chorthippus brunneus har populationerna i hela riket varit stabila de senaste 5 åren (2018 finns det inga data för):

Publika fynd av backgräshoppa, Chorthippus brunneus, 2018-2022 som inrapporterats i SLU Artdatabankens databas Artportalen.

Förhoppningsvis hör du fler gräshoppor i dina marker nästa år!

– Andreas Nord

april 18, 2023

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Olika djurspår i snön

Jag fotograferade två olika djurspår i snön idag (21 januari) och är osäker på vad det kan vara. Det är fotat i södra Dalarna, nära en liten sjö.

De runda spåren med fyra framåtriktade och olika långa tår, utan klomärken på den andra och tredje bilden, är typiska spår efter lodjur. Det är glädjande med sådana observationer av ett av våra mest spännande och mystiska djur (som dessvärre lever ganska farligt just nu).

Min första gissning var att de väldigt stora, ovala, avtrycken med tydliga klomärken, 5 tår och en asymmetrisk trampdyna var spår efter en järv – ett tidigare sällsynt djur som nu är på uppgång i skogslandskapet. Vår frågeställare konsulterade dock Länsstyrelsens experter, som efter att ha följt spåret en längre sträcka kunde konstatera att det är spår efter ett lodjur, där katten har ”dubbeltrampat” (alltså satt båda fötterna på samma plats) och spretat med tårna för att inte halka. Det visar att det inte alltid är så lätt att identifiera spår från bilder! 

Sannerligen en fantastisk promenad i vinterlandskapet!

– Andreas Nord

april 17, 2023

Inlägget postades i

Däggdjur Djur Ekologi

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Vad ska jag göra med alla nyckelpigor som vill övervintra hos mig?

Harlekinlpigan, Harmonia axyridis, är en nyckelpiga som ursprungligen hör hemma i Sydostasien. Den har i modern tid introducerats på många platser runt om i världen för biologisk bekämpning av bladlöss. Det visade sig att harlekinpigan skulle komma att bli mycket invasiv. I södra Sverige har den under det senaste årtiondet utvecklats till att på sina håll vara den allra vanligaste nyckelpigan, särskilt i stadsmiljö. Den övervintrar gärna i grupp inomhus, men just där gör den ingen direkt skada. Bilden är tagen av Jacopo Werther.

Jag har turen att mina fönster och balkongdörr är en koloni för övervintrande nyckelpigor. Men det är inte så hållbart att ha dem i balkongdörrens karmar. Jag behöver ju öppna ibland och då är det risk för att jag klämmer dem eller att de trillar in eller ut.

Jag undrar om det går att förvara dem på något sätt inomhus eller på balkongen, så de kan överleva tills de vaknar igen? 

Det är framförallt harlekinpigan, Harmonia axyridis, som övervintrar på det här sättet. Den betraktas som en skadeinsekt eftersom den kan ställa till med besvär på många sätt och också påverka den naturliga biodiversiteten negativt. Det står ganska mycket om den på till exempel Wikipedia, bland annat:

”På de platser där harlekinpigan i dag förekommer vilt betraktar man den alltmer som en skadeinsekt. En anledning är att den på hösten i stora svärmar söker sig in i bostadshus. Värst drabbade tycks de vara som bor i hus med en ljus fasad och ett öppet fält framför.

Nyckelpigorna kan även innebära en ekonomisk förlust för jordbrukare. Inför vintern behöver nyckelpigorna nämligen lagra socker och det hittar de på fruktodlingar. De lär inte göra någon skada på själva frukterna, men när dessa sen samlas in för exempelvis vinframställning, kan förekomsten av nyckelpigor förstöra smaken.”

Min tanke är att man helst inte ska gynna denna art överhuvudtaget.

– Olle Anderbrant

Vi har skrivit om harlekinpigor många gånger förut, bland annat om massuppträdanden på senhösten. På den här länken finns mer att läsa.

– Andreas Nord

april 14, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Identifiera avföring från en våtmark i Norduppland

I slutet av september hittade jag avföringen på bilden i en våtmark i Hållnäs, Norduppland. Vet ni vilket djur avföringen kommer ifrån?

Detta var inte lätt och det hade varit bra att se mer av innehållet. När jag såg storleken och färgen drogs mina tankar först åt någon av våra vilda hunddjur (räv eller varg), men jag ser inga inslag av päls eller andra djurdelar i avföringen vilket gör att jag inte helt tror på min egen idé. Räven är förvisso allätare, och spillningen varierar därför stort i färg, form och innehåll beroende på vad djuret här ätit. En annan möjlighet kan kanske vara vildsvin? Kanske har någon av våra bloggläsare ett förslag?

– Andreas Nord

april 13, 2023

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Guldbaggar i balkonglådan

Guldbaggarnas larver lever av dött organiskt material, till exempel i kompost eller i murket trä. Det händer också att de slår sig ned i blomkrukor. Just dessa gräsgröna guldbaggar, Cetonia aurata, har utvecklats i vår frågeställares balkonglådor. När dessa togs in i stugvärmen under vintern trodde larverna att sommaren kommit, fullbordade sin utveckling och letade sig ut i hemmet. Här blir de väl omhändertagna med foder i överflöd. Om de klarar sig så länge som till sommaren, så att de får en chans utomhus, är vi dock inte säkra på. I det vilda äter guldbaggar gärna pollen från olika växter som rosor och hagtorn, och därför brukar de inte synas till förrän tidigast i maj månad. Bilden skickades in av Erik Alkert.

Under vintern har vi haft ett antal guldbaggar sprattlandes på rygg i vår lägenhet. Minst sex, sju stycken. Eftersom vi tar in våra balkonglådor under vintern så lär det vara där dom kommer ifrån. Vi har upptäckt att baggarna verkar väldigt förtjusta i päron så vi utfodrar dom med små bitar där vi med glädje kan se deras munparti aktivt jobba med päronen. Kan ni föreslå något annat mumsigt för våra ”husdjur”? Vi har inte hittat en enda av dem liggande död någonstans och därför undrar jag om de gräver ned sig i balkonglådorna igen? Om det är en hona undrar jag om hon kan då lägga fler ägg så att deras livscirkel fortsätter?

Tack för att ni erbjuder chansen att ställa sådana frågor!

Vad roligt! Guldbaggar är ganska lätta att ta hand om och föda upp i fångenskap. Söta frukter som päron eller banan är tacksamt att mata med. Det är också viktigt att se till att det inte blir alldeles för torrt där djuren är, eftersom insekter är känsliga för uttorkning.

Jag tror alldeles säkert att det kommer gå fint att få honor att lägga ägg om ni ger dem möjligheter, till exempel lite fuktig torvmull eller lövförna. Och om det finns en hane, såklart, eftersom guldbaggar inte lägger obefruktade ägg. Larverna tar dock lång tid på sig att utvecklas, så här krävs tålamod.

Liksom de allra flesta bladhorningarna (skalbaggsfamiljen som guldbaggar tillhör) lever de vuxna skalbaggarna en ganska kort period, där huvudfokus är att para sig. De klarar sig därför aldrig över vintern. De skalbaggar ni har hittat inomhus nu är därför detta års generation. När ni tog in balkonglådorna var de larver, och nu när det blivit varmt åt dem har de förpuppat sig och kommit fram, i tron om att våren är här. Om ni lyckas hålla liv i dem kan ni släppa ut dem när det blivit lite varmare så finns chansen att de klarar sig. Det är dock viktigt att vänta tills det finns något för skalbaggarna att äta. Larver äter gärna förmultnande material (därav förekomsten i era balkonglådor), medan de vuxna baggarna särskilt tycker om pollen. Därför kan de ofta hittas i blommande rosor, hagtorn och flockblomstriga växter. I praktiken betyder det att ni nog bör vänta med utsläppande till åtminstone maj månad.

– Andreas Nord

april 12, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Finns det ingenting som begränsar hur människan som art kan sprida sig?

Charles Darwin lade, tillsammans med Alfred Russel Wallace, grunden för den moderna evolutionsteorin baserad på artbildning och diversifiering genom naturligt urval. Men är denna teori nog för att förklara hur människan som art med sådan framgång kunnat kolonisera hela världen, och finns det någon överordnad reglerande mekanism som till slut kommer begränsa vår framfart?

Hur kan man, ur ett strikt vetenskapligt perspektiv, förklara att vi människor som art har kunnat sprida oss så exempellöst över planeten? Jag förstår ju att utvecklingen av våra hjärnor är en förutsättning och säkert en delförklaring, men ändå…

Skulle det kunna finnas någon form av evolutionär regulator som förhindrade denna invasiva utveckling? Det kunde ju, i brist på predatorer, kanske kunnat ”hålla oss i schack” – med risk för att låta som en Gregory Bateson! Som jag förstått det så domineras biomassan av landlevande däggdjur nu av domesticerad boskap och människor, medan bara några få procent är vilt levande däggdjur.

Ja, jag hoppas att ni förstår min lätt förvirrade och amatörmässiga frågeställning!

Per-Axel Stenström

Hej Per-Axel,

Hoppas allt är väl med dig. Det var decennier sedan vi sågs, men uppenbarligen fortsätter du att fundera på olika saker, kanske åt Gregory Batson-hållet. Själv orkade jag aldrig läsa hans alster såsom The Ecology of Mind.

Dina tankar om en evolutionär regulator som är överordnad den darwinistiska (i vid bemärkelse) evolutionsteorin är tyvärr inget som vetenskapen idag kan få att fungera. Vi får bita i det sura äpplet att Homo sapiens varit alltför framgångsrik och därmed sakta håller på att förstöra för sig själva och många andra livsformer. 

– Olle Anderbrant

Jag ville bara inflika att  tillfoga att vilda djurs biomassa är betydligt mindre än några procent av totalen, enligt den här studien.

– Allan Rasmusson

april 11, 2023

Inlägget postades i

Evolution Genetik Människor

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Glad påsk!

Den från Kalmar bördiga Jenny Nyström (1854-1946) var en svensk konstnär och illustratör som idag särskilt är känd för sina julkort. Nyströms omfattande produktion innefattar dock också tusentals andra bilder och teckningar, bland annat en stor mängd utsökt vackra påskkort.

Fråga en Biolog önskar alla följare en glad och fridfull påsk! 

Väl mött efter helgen,

Expertpanelen

april 6, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg