Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Salamandrar i dammen – vad gäller?

Större vattensalamandern, Triturus cristatus, är lite mer sällsynt än sin mindre kusin och var tidigare rödlistad. Den utmärks bland annat av den knottriga huden, som skiljer den från mindre vattensalamandern. Båda våra salamandrar är fridlysta, liksom alla grod- och kräldjur, men eftersom större vattensalamandern är upptagen av EUs art- och habitatdirektiv åtnjuter den ett starkare juridiskt skydd än sin mindre släkting. Bilden är tagen av Rainer Theuer.

Jag har hört att salamandern är känslig för förändringar i miljön och att man ska låta deras miljö vara. Men hur känsliga är de och vad kan jag få göra utan att det stör dem? För 10 år sedan fick jag hjälp att gräva ur lera ur en gammal trädgårdsdamm som varit helt lerfylld i över 20 år. Redan första sommaren såg vi salamandrar i dammen och bestämde oss för att låta dem ha dammen ifred och anlägga en mindre damm i trädgården till mig. Den nya dammen fick jag ha som plaskdamm två somrar. Nu simmar det salamandrar även här. Ganska många. Kan jag plantera dammväxter i kanten på dammen för att rena vattnet? Det ser grumligt ut. Får jag ha en dammpump?

Glädjande att salamandrarna i er närhet trivs så bra i era nya dammar. Det är bra att det anläggs sådana typer av våtmarker, eftersom många naturliga dito har försvunnit eller på annat sätt blivit förstörda. Jag vill också sätta ett stort plus på er fina inställning till naturen runtomkring er.

Jag ser inte att det ska vara några problem att sätta in en pump i dammen. Att plantera växter kommer bara att gynna salamandrarna, eftersom det ger skydd åt ägg, larver och vuxna. Också viktigt att komma ihåg att de vuxna salamandrarna bara lever i vatten under den förhållandevis korta lekperioden på våren. Resten av året lever både större och mindre vattensalamandern på land, och ser ganska olika ut jämfört med det drakliknande utseendet de har under leken.

När det gäller de rent juridiska aspekterna, är både större vattensalamander (Triturus cristatus) och mindre dito (Lissotriton vulgaris) fridlysta i Sverige, precis som alla grod- och kräldjur. Den större vattensalamandern åtnjuter dock ett starkare skydd i förhållande till lekplatser, eftersom den tas upp av EUs art- och habitatdirektiv. Tidigare har det också funnits ett åtgärdsprogram framtaget av Naturvårdsverket för bevarande av större vattensalamander. Min bedömning kvarstår dock – ert utnyttjande av dammarna kommer inte i konflikt med salamandrarnas möjligheter till reproduktion.

– Andreas Nord 

 

augusti 8, 2025

Inlägget postades i

Djur Grod- och kräldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Ellen Sandström

Under sommaren får ni följare möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Ellen Sandström, som säger såhär om sig själv:

Jag är museiassistent vid de Entomologiska samlingarna på Biologiska museet. Där arbetar jag med insekts- och spindelsamlingen. Särskilt intresserad är jag av taxonomi och systematik hos spindeldjur och insekter samt samlingsvård av naturhistoriska samlingar.

Här kan du läsa mer om vad Ellen gör.

augusti 7, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Torbjörn Tyler

Under sommarmånaderna kommer ni följare att få möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Torbjörn Tyler, som säger såhär om sig själv:

Jag är intendent vid vid de Botaniska samlingarna på Biologiska museet. Jag har ansvar för samlingarna av kärlväxter, och forskar om namngivning, släktskapsförhållanden och historiska och pågående förändringar i den nordiska floran.

Läs mer om vad Torbjörn gör på hans hemsida.

augusti 5, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skalbaggar i fritidshuset – ställer de till något elände?

Fläskänger, Dermestes lardarius, är en av våra vanligaste inomhusskalbaggar. Oftast ställer de inte till några större problem, utan fungerar snarare som renhållare i nära nog alla äldre hus och lägenheter. Ibland kan det dock bli fråga om större utbrott och då krävs noggrann städning eller besök av skadedjurssanerare. Bilden är tagen av Hans Granqvist.

Vi har hittat skalbaggar i vårt fritidshus. Vad det är för kryp och kan de ställa till med något elände?

Skalbaggen är en fläskänger, Dermestes lardarius, en av våra vanligaste inomhusskalbaggar. Fläskängrar är renhållare som äter döda insekter, hudflagor och annat avskräde som är rikt på animaliskt protein. Oftast ställer fläskängrar inte till några större problem, men de kan förekomma i större mängd ibland annat torrfoder till hund och katt. Till skillnad från de avlägset besläktade pälsängrarna, brukar fläskänger emellertid inte angrip päls och textilier.

Det finns säkert ingen anledning till oro, men om ni hittar många skalbaggar kan det vara bra att försöka se var de kommer ifrån och slänga vad-det-nu-är som livnär ’härden’. I ett fritidshus kan det ju också hända att skalbaggarna har utvecklats på en död fågel eller en död mus i källaren eller på vinden. Ängrarna kommer när andra skalbaggar lämnar – de föredrar riktigt torra kadaver, och kan därför finnas kvar längre än man tänker sig.

– Andreas Nord

Tack för ett verkligt uttömmande svar! Vi får helt enkel se till att städa ut skåp och lådor plus kolla runt lite under huset och på vinden.

augusti 4, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är det så svårt att få bort fågelbajset från möblerna?

Är det en ringduva, Columba palumbus, som varit i farten hos vår frågeställare? Bilden tagen av Marek Szczepanek.

Jag har förgäves försökt få bort någon slags fågelspillning på vår utemöbel. Jag har aldrig tidigare sett denna typen av fågelspillning och skall försöka beskriva den. På bord och bänk (i trä) stor och utbredd spillning, tjocka, hård och litet blankt kolsvart. Det ser nästan exakt ut som tjära som torkat in. Det har gått ner i trädet och jag har försökt skrapa bort med kniv. Jag känner igen de flesta fågelspillningar som vi har här på västkusten i Uddevalla, men detta har jag ALDRIG sett. Det skulle vara intressant få era synpunkter.

Såklart svårt utan bild, men på din beskrivning vill jag tro att det är spillning efter tamduva eller ringduva. Det kan vara nog så svårt att få bort, även på hårda ytor där spillningen inte absorberas av underlaget. Det är dessutom svårt att blöta upp spillningen för att lättare kunna avlägsna den, som du själv har märkt.

– Andreas Nord

Tack för svar! Det låter högst troligt. Vi har vid något tillfälle sett en stor ljus duva med ring runt halsen.

augusti 1, 2025

Inlägget postades i

Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Eric Warrant

Under sommaren kommer vi varje vecka att presentera två av våra experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Eric Warrant. Såhär säger Eric om sin forskning:

Jag är professor i zoologi vid Lunds universitet. Jag studerar synsystemet och visuell navigering hos nattaktiva och djuphavslevande djur. Min forskning har lett till upptäckten av hur nervsystemet gör för att tillåta syn i svagt ljus. Läs mer på Erics hemsida.

juli 31, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Bodil Enoksson

Under sommaren kommer vi att presentera alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Bodil Enoksson. Såhär säger hon om sig själv:

Jag har främst studerat vår mesta stannfågel, nötväckan, men även dvärgmöss, en art med oklart ursprung i Sverige. Hemma har jag haft ett otal husdjur av olika de slag (från bin till hästar). Jag reser gärna, hellre till exotisk natur än storstäder. På hemmaplan har jag, förutom just nu hund, katter, höns, bin och några smärre djur, en rejäl trädgård att försöka hålla viss ordning på. Får jag tid över från detta blir det nog helst en bok. Och jag tycker att biologi är jättekul!

juli 29, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för larver på mitt mullbär?

Sköldlöss är små insekter i ordningen halvvingar, och därmed avlägset besläktade med bland annat bladlöss. I hela världen finns över 7 000 olika sköldlöss, men i Sverige har vi bara knappt 100 olika. Alla sköldlöss lever på att suga saft ur olika örter, träd och buskar, och kan stundom ställa till ganska stora skador. Flera arter förekommer bara på en, eller ett fåtal närstående, värdväxter. Skålsköldlusen Pulvinaria camelicola, som vår frågeställare fotograferat, lever specifikt på mullbär. Bilden skickades in av Nils Carlsson.

Vad är detta för något? Jag hittade dem på vår mullbärsbuske.

Jag tycker att det ser ut som skålsköldlusen Pulvinaria camelicola (’cottony camellia scale’ på engelska). Den kallas också för Pulvinaria floccifera på nätet, men det är ett gammalt namn som inte längre rekommenderas.

den här länken kan du läsa mer om arten, och på den här länken kan du se en karta med andra fynd från Sverige. Liksom många sköldlöss, är Pulvinaria camelicola nog kraftigt underrapporterad. 

– Olle Anderbrant

juli 28, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta för små kryp som bor under vårt fönster?

Vi har omkring 70 olika stövsländor i Sverige. De förekommer där det är mer eller mindre fuktigt. Här lever stövsländorna bland annat av alger, svampar och dött organiskt material. Vissa arter trivs även inomhus, till exempel bakom gamla tapeter med stärkelseklister, eller i gamla böcker. Sådana stövsländor kallas i dagligt tal för ’boklöss’. Just vilken stövslända detta är kan vi inte säga med säkerhet. Bilden är tagen av Oliver Fleetwood.

Dessa små insekter verkar leva i springorna under våra fönster på övervåningen. När jag öppnar fönstret springer de iväg och gömmer sig. Jag kan inte säkert säga vad det är men ser ut som en kackerlacksnymf eller en mjuk trägnagare, tycker jag.

Det är någon slags stövslända – en egen ordning av ganska primitiva insekter som heter Psocoptera på vetenskap. Vi har ett knappt hundratal olika stövsländor i Sverige, och dina bilder räcker inte till för att kunna avgöra just vilken det är. De flesta stövsländor lever i litet fuktiga områden där de äter alger och lavar – renhållare med andra ord. Inomhus kan det förekomma så kallade ”boklöss”, som är stövsländor med en förkärlek för gammalt papper och tapetklister. Dina djur är dock inte sådana.

Det är ganska vanligt att stövsländor lever som du beskriver. Kanske har ni litet röta i fönsterkarmarna, som gör att djuren trivs där. De gör ingen skada, men kan alltså vara ett tecken på smärre fuktproblematik. Här kan du läsa våra tidigare inlägg om stövsländor.

– Andreas Nord

juli 25, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Stefan Andersson

I vår serie med presentationer av Expertpanelens medlemmar har turen nu kommit till Stefan Andersson. Såhär berättar Stefan om sin forskning:

Jag bedriver experimentell forskning om växters diversitet, evolution och pollinationsbiologi. Jag är speciellt intresserad av blommors genetiska variation och evolutionsmöjligheter. Jag undervisar också på botanik-, floristik- och ekologikurser på universitetet.

Läs mer på Stefans hemsida.

 

juli 24, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg