Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Kan museiängrar föröka sig utan att äta?

Skalbaggar ur familjen ängrar (Dermestidae) lever dels utomhus, dels inomhus som skadedjur. Flera olika arter lever av dött organiskt material i våra hem och fungerar på så sätt som små renhållare. Ibland kan ängrar dock göra viss skada på bland annat pälsverk och ullprodukter, men ofta finns djuren i våra hem utan att orsaka större problem. Museiängern (Anthrenus museorum), som syns här ovanför, är vanlig både inomhus och utomhus. Den är en riktig överlevare, och anses kunna fortplanta sig utan att äta. Bilden är tagen av Karin Bucht.

Vi lyckades få in en population med museiänger som vi upptäckte förra januari. Vi har försökt ta kol på dem med olika metoder och nu kommer vi till perioden när de flesta blir baggar och vi vill såklart inte att de ska kunna reproducera sig. Sedan en tid tillbaka har vi inga växter inomhus och utomhus (uterum och liknande) så det finns absolut ingen pollen eller nektar att äta av för baggarna. Mina frågor är nu, när vi kommit till perioden när larverna når bagge-stadiet:

1. Kommer de dö av svält eller kommer de äta något annat istället?
2. Måste de ha nektar eller pollen för att kunna fortplanta sig eller är de redo att para sig redan när de blivit vuxna?

Det jag undrar över är helt enkelt om en population självdör om det inte finns pollen/nektar för baggarna är äta eller om det kan börja om igen om man inte lyckas döda alla.

Dessa bagar äter som du skriver gärna pollen och nektar som vuxna, men enligt David Rees, som författade boken ”Insects of Stored Products” (ISBN: 978-1840760606) kan de fortplanta sig utan att äta. Därför är det bara att fortsätta att vara uppmärksam.

– Olle Anderbrant

Museiänger gör också skäl för sitt namn – den kan vara nog så besvärlig inomhus på (djur)biologiska museum och förekomma i svårutrotade populationer som aldrig har tillgång till annat än torrt organiskt material. En torkad insekt, eller pälsverk, är liksom pollen en god källa till protein.

– Andreas Nord

april 24, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det en kackerlacka eller en skalbagge? Hur ser man egentligen skillnad?

Dykare lever hela, eller nästan, hela sitt liv i vatten. Därför har de strömlinjeformad kropp och platta bakben att paddla med. Detta gör dem osedvanligt klumpiga på land, där de mest snurrar runt eller rör sig långsamt framåt. Trots det är det vanligt att hitta dykare inomhus på vårkanten? Varför då? Jo, de är på jakt efter nya vattensamlingar att slå sig ned i, men luras ibland på villovägar av glittrande ytor som är förrädiskt lika en vattenspegel, till exempel fönsterrutor eller ett biltak. Flera arter flyger också på natten och dras liksom nattfjärilar till ljus. Bilden är tagen av Mathilda.

Är det här en skalbagge eller kackerlacka? Den gröna färgen beror på kameran. Egentligen var den brun. Jag hittade den i Uppsala i slutet av mars.

Det är en skalbagge. Närmare bestämt en art i den ganska stora skalbaggsfamiljen dykare, av vilka vi har omkring 150 olika i Sverige. Det går inte att avgöra vilken dykare du har hittat med ledning av bilden. Mest går mina tankar till någon av arterna i släktet Colymbetes, där flera är mycket vanliga.

Dykare, ska de inte vara i vatten, tänker du nu. Jo, det stämmer. Dykare lever nästan hela sitt liv under vattenytan, men vissa arter övervintrar på land och alla dykare är dessutom skickliga flygare. Det är en viktig egenskap för att kunna röra sig mellan olika vattensamlingar. På våren sker en sådan slags spridning, och då är det vanligt att dykare dyker upp inomhus. De har helt enkelt hamnat fel, eller lockats in av artificiellt ljus.

Kackerlackor har långa, slanka ben med taggar på, antenner med väldigt många leder, och två ”taggar” på varje sida om bakänden. Det är egentligen ett slags känselorgan som kallas för cercus, eller cerci i plural. Se bilden nedan. Skalbaggar har nästan aldrig så taggiga ben, högst 12 antennleder, och inga cerci.

Kackerlackor har långa, slanka antenner med massor av leder. I bakänden har alla kackerlackor också två utskott som kallas för cerci – ett slags känselorgan. Till sist har kackerlackor överlappande täckvingar. Skalbaggar har aldrig fler än 11 antennleder, saknar cerci, och har täckvingar som möts kant i kant över ryggen. På bilden, som är tagen av Jenny Johansson, ser vi en hona av skogskackerlacka, Ectobius lapponicus. Det är den vanligaste kackerlackan i Sverige.

– Andreas Nord

april 23, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbaggar som invaderat Östersunds gator?

Parklöparen, Carabus nemoralis, är en av våra största jordlöpare. Den är vanlig i södra Sverige, men den syns sällan på dagen. Nattetid, däremot, är parklöparen ofta lätta att hitta när den springer omkring i jakt på andra insekter, maskar och sniglar. Ett riktigt nyttodjur, med andra ord. Bilden är tagen av Ingemark Fritz.

Två kvällar i rad har jag varit ute med hunden och sett väldigt många skalbaggar på gatan här i Östersund. Vad är det och varför är de här? Skulle vara väldigt tacksam om jag fick lite hjälp!

Det är en skalbagge i den stora skalbaggsfamiljen jordlöpare (vi har ungefär 300 olika i Sverige) som heter parklöpare på svenska och Carabus nemoralis på vetenskap. Det är en av våra allra största jordlöpare, och den är allmän i stora delar av landet. Såhär på vårkanten har de precis vaknat ur sin vinterdvala och är ute i jakt på både mat och partners. Just parklöparen är vanlig i bebyggda områden, där den springer omkring i jakt på maskar, sniglar, och andra små, mjuka godsaker. Det är ett riktigt nyttodjur!

Parklöpare liknar mest den likaledes vanliga jordlöparen trädgårdslöpare (Carabus hortensis), men denna saknar alla spår av metallglans och har dessutom vacker guldfärg i botten på täckvingarnas små gropar.

– Andreas Nord

april 22, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Glad påsk!

Den från Kalmar bördiga Jenny Nyström (1854-1946) var en svensk konstnär och illustratör som idag särskilt är känd för sina 3000 julkort. Nyströms omfattande produktion innefattar dock också tusentals andra bilder och teckningar, till exempel ett stort antal utsökt vackra påskkort.

Fråga en Biolog önskar alla följare en glad och fridfull påsk! 

Väl mött efter helgen,

Expertpanelen

april 18, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan man flytta en stock med sällsynta svampar på?

Både rynskinn (Phlebia centrifugata) och ullticka (Phellinidium ferrugineofuscum) är sällsynta och nationellt rödlistade svampar som bara växer på mycket grova lågor av gran i skogar med höga naturvärden. Att vår frågeställare värnar fortlevnaden av dessa svampar efter att lokalen de nu växer på har exploaterats, är synnerligen hedervärt och ingjuter hopp för bevarandet av biologiska värden också i människans absoluta närhet. På bilden, som är tagen av Caspar S., ser vi rynkskinn.

Kan man flytta en liggande trädstock (död ved) som har ullticka och rynkskinn växande på sig, utan att svamparna tar skada? Har svamparna sitt mycel bara i stocken eller även i marken? Skadas svampen av att man flyttar stocken?

Du kan utan problem flytta på stocken – svamparna lever av att bryta ned granveden, och har inget mycel i marken. Däremot kan svamparna missgynnas om den nya miljön är alltför olik den nuvarande, så går det att göra den nya platsen så lik den gamla som möjligt är det bra.

Ett mycket bra initiativ, att flytta stocken istället för att avlägsna den!

– Andreas Nord

Tack så mycket för ert svar! Jag hade helst låtit den ligga, men kommunen har anlagt en diskgolfbana precis där stocken ligger. Nu håller den på att trampas sönder. Därför tänkte jag att det vore bättre att flytta den.

 

 

april 17, 2025

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för spindel som flyttade in i höstas?

Knätofsspindel, Uloborus plumipes, är lätt att känna igen på den kantiga bakkroppen och de långa håren på frambenen (knätofsarna). Spindeln hör egentligen inte hemma i Sverige, och tycker inte så mycket om när det är kallt. Därför hittas den bara inomhus, där den är en viktig renhållare och ett trevligt huskryp. Bilden är tagen av Johanna Rosenblad.

Jag har sedan i oktober i fjol året haft en gäst som övervintrat hemma hos mig i Falun. Den lilla spindeln flyttade in och slog sig ner i ett hörn där den spann sitt nät. Jag har matat den med sorgmyggor och den har ömsat skinn två gånger och blivit mer än dubbelt så stor. Jag är nyfiken på vad det är för spindel. Jag har försökt ta bilder från olika håll och håller en tops i närheten på en för att ge en uppskattning av storleken. jag skulle tro att den är 7-8 millimeter lång. Den har en distinkt puckelrygg och när den vilar blir den ett smalt streck. Tacksam för svar!

Du har en knätofsspindel (Uloborus plumipes) boende hos dig. Det är en art som lever endast inomhus hos oss i Sverige och de brukar förekomma i växthus och på plantskolor och dylika ställen. Antagligen så har du köpt en inomhusväxt och fått med dig spindeln hem på det sättet.

Knätofsspindel är ganska lätt att känna igen på sin siluett med puckelrygg och de förtjockade frambenen. De har låmga hår som sitter ihop i ”knippen” på frambenen, så att det ser ut som flaskborstar. Det är därför frambenen ser förtjockade ut på avstånd, och det är också dessa hårtussar som gett spindeln sitt svenska namn.

Intressant att veta om dessa spindlar är att de inte har några giftkörtlar och där inte kan producera någt gift. Det är ovanligt bland spindlar. Dessutom jagar knätofsspindeln insekter med ett nät som inte har något klister, utan mer av en luddig struktur.

– Ellen Sandström

april 17, 2025

Inlägget postades i

Djur Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför ser vitsippan så konstig ut?

Inget minner väl så om våren som en vitsippa? Just den här sippan, som vår frågeställare såg i Hörby i centrala Skåne, ser dock ovanligt ovanlig ut. Varför är det så? Svaret är att det sannolikt beror på en mutation som ändrat hur själva blomman och blomorganen (foderblad, kronblad, ståndare och pistill) utvecklas och slutligen ser ut. Om mutationen uppstått i naturen, eller om det rör sig om en trädgårdsrymling, vet vi inte. Bilden är tagen Risto Rainne.

Jag tog den här bilden för några år sen nära Hörby i Skåne. Vad kan ha orsakat en sådan missbildning? Sippan i frågan var grövre än vanliga vitsippor och den blommade lite senare.

Det finns trädgårdsvarianter av vitsippa, Anemone nemorosa, med fylld krona, och en sådan kan ha ”rymt” från en närliggande trädgård. I grund och botten är det dock troligen en mutation i en av generna som styr hur själva blomorganet ser ut. I det här fallet har mutationen gjort att det bildas foder och kronblad,  men att varken ståndare eller pistill kan utvecklas. Jag kan dock inte se på bilden vad det är för organ i mitten av blomman.

– Allan Rasmusson

april 15, 2025

Inlägget postades i

Genetik Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför kommer det in getingar på vintern?

Getingdrottningar övervintrar ofta inomhus, och kan dyka upp på märkliga tider i samband med att det blir lite varmare inomhus. Ibland övervintrar de i skorstenen, och ser nog så märkliga ut när de dyker upp i vardagsrummet. Här är en sådan sotpudrad geting, där bakkroppens normalt gulsvarta mönster inte syns överhuvudtaget.

Vi har en fritidsbostad från 60-talet som vi åker ut till på helgerna. Detta hus har vi renoverat lite från år till år. Denna höst öppnade vi upp innertaket till kallvinden och isolerade om. Det är alltid på lite grundvärme på, men någon timme innan vi kommer ut så höjer vi upp temperaturen. Nu till vår fråga. Sedan november har det börjat dyka upp 1-3 getingar varje helg. Vi har en dotter som är allergisk mot getingstick, så vi är noga med hur vi avlägsnar dem vilket gör att vi vet att det inte är samma geting som dyker upp. Vi har förstått att det bara är getingdrottningen som övervintrar, men det känns ju konstigt i och med att vi nu har avlägsnat minst 20-30 getingar under de här månaderna. Getingarna känns normalstora, men de är ganska sega och trötta. Vet ni vad som händer här?

Passar på att fråga en annan sak om getingar också . Dottern som är allergisk mot getingar har en enorm förmåga att bli stucken av dem. Inte så att hon är på samma plats. utan en sommar fick hon 15 stick på några veckor och då var hon på förskolan, i soffan hos en kompis, sovande i bilen, på stranden, och så vidare. Vet ni om getingar dras till speciella människor?

Det är mycket riktigt bara getingdrottningar som övervintrar. Samma sak gäller för många andra steklar, som till exempel humlor. Däremot kan ett getingbo vara aktivt långt in på säsongen när höstarna är milda, så även om det vore högst osannolikt så går det inte helt att utesluta att det är ”gamla” arbetargetingar som är kvar. Jag gissar dock att det rör sig om drottningar under övervintring, som vaknat till när ni höjt temperaturen inför era besök.

Såvitt jag vet dras inte getingar till särskilda människor. De är egentligen fullständigt ointresserade av oss, utan är liksom andra djur fullt fokuserade på att hitta mat till sig själva och sin avkomma. Det kan ju däremot vara så att det finns en sekundär koppling, där getingarna närmar sig er dotter eftersom de är nyfikna på något annat som finns där i närheten, eller att er dotter är extra observant på getingar i närmiljön eftersom hon är allergisk. Detta är dock en ren spekulation.

– Andreas Nord

april 14, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det solen eller gravitationen som bestämmer hur höga växter blir?

Den här vackra tallen står vid Vitemölla strandbackar utanför Kivik i östra Skåne. Att vara väldigt högvuxen längs den vindpinade skånska östkusten kan omedelbart straffa ut sig genom en ökad risk att blåsa omkull.

Växter drar sig till ljuset. Det måste betyda att ljusets kraft är starkare än dragningskraften? 

Dragningskraften kan begränsar hur högt upp ett träd kan transportera vatten att dricka. I normalfallet är det dock snarare risken att blåsa omkull som är den viktigaste faktorn som begränsar höjden. Dragningskraft är försumbar jämfört med växternas kraft att förlänga sin stam.

– Allan Rasmusson

april 11, 2025

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ett bi som bär runt en bladbit – vad håller det på med och vad är det?

En hona av ett bladskärarbi (bi-släktet Megachile) i färd med att bygga bo i en säck grönsaksjord. Bladskärarbina är speciella i det att de med stor precision skär ut bladbitar som de omsorgsfullt viker samman till ett rörformat skydd åt sina larver. Ett fascinerade hantverksarbete som ganska få har förmånen att följa på nära håll. Det vackra svartpälsbiet, Anthophora retusa, finns förvisso på Gotland, men lever på ett annorlunda sätt och är än mer humlelik. Bilden är tagen av Karin Petersson.

Tidigt förra sommaren såg jag en eller två humlelika insekter flyga in och ut ur en säck grönsaksjord som det blivit ett hål i. Jag bor på Gotland och i trädgården har jag lite blåeld och andra vilda växter samt en hel del odlade blommor, rosor och pioner som blommar. Tyvärr har jag inte lyckats få så bra bilder men tänker att jag chansar. Kan det vara ett svartpälsbi?

Nej, något svartpälsbi är det inte. Däremot har ni sett ett bladskärarbi (som också kallas tapetserarbi, släktet Megachile) i färd med att bygga bo. Bladskärarbina är litet speciella eftersom de skär av bladbitar som de omsorgsfullt viker ihop till ett rörformat skydd för sina larver – ett ovanligt beteende bland insekter. Ni ser på den första bilden hur honan är på ingång med just en sådan bladbit. Bladskärarbin hör vidare till bigruppen ’buksamlarbin’ (bifamiljen Megachilidae). Till skillnad från till exempel honungsbin samlar dessa sitt pollen på buken, inte bakbenen. De långa håren som omger bukens pollenkorg syns som en orange kant på bilden.

Roligt för er att få studera detta på nära håll. Om möjligt hade jag låtit jordsäcken förbli öppen och oanvänd under säsongen.

– Andreas Nord

Tack för snabbt svar! Jag tyckte att det var annorlunda att se ett bi med en bladbit. Jag lät säcken stå under säsongen.

april 9, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg