Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Under sommaren presenterar vi all experter som hjälper till att svara på frågorna ni skickar till Fråga en Biolog. Nu har turen kommit till Allan Rasmusson, som skriver såhär om sin forskning:
Jag är växtfysiolog och molekylärbiolog med intresse för framförallt växt-svampinteraktioner, och växternas mitokondrier, cellbiologi och respiration.
Läs mer om Allan och vad han sysslar på hans personliga hemsida.
Dessa blommor har dykt upp i vårt bostadsområde. Jag undrar vad det är för någon art eftersom jag inte tycker att bladen stämmer överens med hundkex eller någon form av loka. Och är denna växten giftig? Jag tänker om man kan plocka den till sin bukett eller om det är likt björnloka och liknande där växtsaften kan vara väldigt irriterande för huden?
Det är kirskål, Aegopodium podagraria, som är ett av våra vanligaste ”ogräs” på allehanda skuggiga platser som trädgårdar, skogsbryn, och liknande. De färska bladen anses av vissa vara en stor delikatess och de säljs på vissa håll för dyra pengar.
Lokorna är mycket större och kraftigare än kirskål, särskilt stjälken som är tjock och ihålig. Blomhuvudena är också större och tätare. Som du själv säger är det bra att vara försiktig med lokornas växtsaft, men kirskål kan du lugnt plocka till din sommarbukett.
– Andreas Nord
Under sommaren får ni läsare möta all de experter som hjälper till att svara på frågor som ni skickar in. Nu har turen kommit till Anders Nilsson, som skriver såhär om sin forskning:
Jag är akvatisk ekolog med bakgrund i evolutionär beteendeekologi. Mycket av min forskning handlar om fisk, med frågeställningar kring bland annat migration, bevarandebiologi, fiskeri, samt interaktioner i näringsvävar och sociala system.
Läs mer om vad Anders gör på hans hemsida.
Häromdagen hittade jag de otroligt små krypen på bilden ovan i badrummet i närheten av Göteborg. De höll främst till under tvättkorgen som är gjord av rotting. De är en till två millimeter långa och hoppar iväg en centimeter om man kommer nära dem. Kryper i övrigt. Vad kan det röra sig om?
Det är någon slags stövslända – en insektsgrupp med drygt 70 svenska arter. De flesta stövsländor lever utomhus där de äter alger, pollen, lavar och liknande. En del arter förekommer också inomhus och kan göra skada i gamla böcker eller på andra stärkelserika föremål. Att du hittar djuren i badrummet tyder på att det är någon av de mer fuktighetsälskande arter, som fungerar mer som renhållare än skadedjur. Om du sänker luftfuktigheten i badrummet, försvinner de säkert.
– Andreas Nord
Tack för svar! De har nu dykt upp lite varstans i huset och verkar hålla sig mycket till listerna. Har städat ordentligt och försökt få ner luftfuktigheten, så håller vi tummarna att de söker sig annanstans.
Jag tog en bild av en fågel som satt bland vassen längs en stig mellan Barsebäckshamn och Sjöbobadet i sydvästra Skåne. Sången var ett intensivt ”trrr”. Efter konsultation med diverse fågelböcker har jag kommit fram till att det är en sävsångare. Jag undrar förstås om detta är korrekt.
Visst är det en sävsångare! På samma plats kan du hålla utkik efter den nära släktingen rörsångare, som är litet mer anonymt tecknad.
En bra minnesregel är att rörsångare sjunger sävligt medan sävsångare sjunger rörligt.
– Andreas Nord
Under sommaren får ni följare möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till vår allra nyaste expert, Pål Axel Olsson, som säger såhär om sig själv:
Jag är en växtekolog som främst forskat kring växters förhållande till marken och deras symbios med mykorrhizasvampar. Numera är min forskning huvudsakligen inriktad på biologisk mångfald och naturvårdsfrågor. Vad är det som skapar förutsättningar för biologisk mångfald och hur åstadkommer vi det? Jag är en ivrig naturentusiast både i mitt arbete och på fritiden med ett stort intresse för den svenska floran och faunan, och kanske särskilt dag- och nattfjärilar.
Läs mer om Pål Axel och hans arbete här.
Vi undrar också om betten från fågelloppor. Kan man få vissa direkt medan andra ”dyker upp” (börjar klia) senare trots att man blivit biten samtidigt? Vi städade kring boden igår och fick då lite bett, men upptäckte nya bett idag när vi var i garaget. Kan det vara bett vi fick vid städningen eller har dom tagit sig in i garaget också?
Vi undrar också om betten från fågelloppor. Kan man få vissa direkt medan andra ”dyker upp” (börjar klia) senare trots att man blivit biten samtidigt? Vi städade kring boden igår och fick då lite bett, men upptäckte nya bett idag när vi var i garaget. Kan det vara bett vi fick vid städningen eller har dom tagit sig in i garaget också?
Det är alldeles säkert från det gamla boet som lopporna kommer. De övervintrar nämligen i gamla fågelbon, i hopp om att en ny fågel ska komma förbi. Frampå vårkanten blir lopporna hungriga och rör sig mer. Då ser man dem ofta samlade kring hålet på fågelholken och därifrån hoppar de direkt över till nästan vad som helst som kommer förbi.
Betten böjar klia nästan genast. Det är därför mer sannolikt att lopporna fanns kvar i era kläder, eller att ni flyttat något med loppor i till garaget. Båda alternativen är högst möjliga – fågelloppor är mycket listiga fripassagerare.
Fördelen med fågelloppor är att det är ett problem som löser sig själv med tiden. Lopporna bits förvisso och betten kan vara mycket besvärande. Men fågelloppor kan inte överleva på människoblod, så med tiden svälter de ihjäl.
– Andreas Nord
Under sommaren får ni läsare möta all de experter som hjälper till att svara på frågor som ni skickar in. Nu har turen kommit till Sofie Olofsson som arbetar vid Botaniska trädgården i Lund. Såhär skriver såhär hon om sitt arbete:
Jag är botanist och jobbar som intendent i Botaniska trädgården vid Lunds Universitet. Det betyder att jag håller ordning på växtsamlingarna i trädgården och att jag förmedlar allt spännande som finns att berätta om dem, genom undervisning, utställningar eller i skrift. Systematik, växtvärldens mångfald och träd gör mig särskilt glad!
Här kan du läsa mer om Botaniska trädgården.
Jag hittade en orm i färd med att äta en padda. På en bilden ser den silveraktig ut på ena sidan. Är det en huggorm?
Det är en snok. På den första bilden syns två ljusa fläckar i nacken på ormen. Det är bara snokar som har det. Det är också typiskt för snoken att äta olika slags groddjur. Huggorm äter framförallt sorkar och möss och trivs bättre där det är lite torrare.
Vi har skrivit om hur man skiljer på snokar och huggormar vid flera tidigare tillfällen. Surfa in på den här länken för att se mer.
– Andreas Nord
I min trädgård i Malmö har jag en stor blåeld. Där surrar det av massor av olika insekter. De flesta är bin och humlor som jag sett förut. Jag kan visserligen inte namnen på dem. Men de brukar surra runt i trädgården. Först trodde jag att de flesta var vanliga honungsbin, men när tittar närmare så undrar jag. Biet som jag försökt fotografera flyger runt och samlar pollen som om de är ”speedade”. Det är en hysterisk fart på dem, in och ut ur blommorna. Jag tycker också att de är mindre än ett vanliga bin och rundare nästan som en liten liten humla. Teckningen är ljusa ränder på mörk botten. Nu är jag nyfiken på vad det är. Jag undrar också hur de lever och bor. Bra att veta så jag inte förstör något habitat när jag stökar runt i trädgården.
Det är ett örtagårdsbi, Anthophora quadrimaculata, som är ett solitärbi som trivs särskilt bra i bebyggda områden. De födosöker på många olika slags blommor, men i trädgårdar föredrar de olika kransblommiga växter som kantnepeta och kattmynta, men även strävbladiga växter som blåeld är mycket omtyckta av örtagårdsbin.
Boet byggs i marken, men de kan även använda lämpliga hål i till exempel tegelstenar eller söndervittrade stenväggar. På den här länken kan du läsa mer om örtagårdsbi.
– Andreas Nord
Kommentarer